Europeiskt samarbete

Horisont 2020 är EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation. Programmet syftar till att skapa tillväxt och nya arbetsplatser i Europa genom att stärka den vetenskapliga kompetensen inom EU, likväl stöda utveckling och implementering av ny teknik och innovationer i företag samt hitta lösningar på stora samhälleliga utmaningar i Europa. Budgeten för Horisont 2020 uppgår till cirka 80 miljarder euro under perioden 2014–2020.

Horisont 2020 erbjuder möjligheter för olika aktörer. Horisont 2020 är öppet för universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag, enskilda forskare eller andra organisationer som bedriver eller använder sig av forskning, till exempel ett förbund eller en stad. Programmet finansierar främst forsknings- och innovationsprojekt som genomförs i internationellt samarbete, men även forskningsidéer från enskilda forskare. Kommissionens inbjudna experter inom olika vetenskapsområden utvärderar de projektförslag som lämnas till Europeiska kommissionen inom ansökningstiden, och de bästa

Akademin är tillsammans med Business Finland programmets nationella kontaktorganisation. Programkommitté- och NCP-ansvaret har fördelats mellan Akademin och Business Finland. 

Akademin är huvudansvarig för programmets pelare 1, Spetskompetens, som inbegriper Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA), Framtida och ny teknik (FET) samt forskningsinfrastruktur. Akademin är också huvudansvarig för två utmaningar inom programmets pelare 3, Samhälleliga utmaningar: Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande (SC1) och Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen (SC6). Akademins vetenskapsrådgivare är verksamma i NCP- och expertroller också i andra programdelar. 

I Finland sköts informationsarbetet kring ramprogrammen via på de finska webbsidorna för EU:s ramprogram för forskning och innovation. På sidorna finns även kontaktinformation till kommittémedlemmar och NCP-kontaktpersoner.

Mer information

• Horisont 2020 på Business Finlands webbplats (på finska)
• Horisont 2020 på Europeiska kommissionens webbplats (på engelska)
• Generaldirektoratet för forskning och innovation
• CORDIS – resultat från EU-forskning (på engelska)
• Webbplatsen Funding & tender opportunities (på engelska)
• Horizon 2020 Dashboard
• EU-motfinansiering av rådet för strategisk forskning (RSF)

ERA-NET är en finansieringsform för EU:s olika ramprogram för forskning och teknisk utveckling med syfte att utveckla samarbetet mellan nationella forskningsprogram och forskningsfinansiärer för att främja europeisk forskning. ERA-NET skapar nätverk för nationella eller regionala program, stöder samarbete och samordning mellan nationella och regionala forskningsprogram, likväl ökar det systematiska informationsutbytet mellan program och kartlägger hinder för samarbetet.

Inom ramen för ERA-NET ordnas utlysningar för transnationella samverkansprojekt med olika tematiska ämnesområden som planeras i samarbete med nätverkets aktörer. Under sjätte och sjunde ramprogrammet betalade Europeiska kommissionen ERA-NET:s samordnings- och administrationskostnader till sådana nationella organisationer som finansierade forskning. ERA-NET Plus är däremot en finansieringsform där kommissionen i det sjunde ramprogrammet deltog i finansieringen av forskningsprojekt tillsammans med nätverkets finansieringsorganisationer. Horisont 2020 erbjuder i sin tur genom ERA-NET Cofund samfinansiering för både forskningsprojekt och nätverkets egna aktiviteter.

Partnerorganisationerna inom ERA-NET deltar alltid efter eget avvägande i gemensamma utlysningar. När kommissionens finansiering har löpt ut kan kontaktnäten inom ERA-NET fungera som självständiga (finansierings)nätverk eller som en del av den gemensamma programplaneringen (Joint Programming).

Akademin har aktivt deltagit i olika projektaktiviteter inom ramen för ERA-NET och ansvarat för förberedelserna när det gäller aktiviteter med anknytning till Akademins verksamhet i Finland. I samband med ramprogrammet Horisont 2020 har Akademin under perioden 2014–2019 beviljat finansiering på totalt cirka 32 miljoner euro till finländska forskargrupper som deltagit i utlysningar för konsortier inom nätverken ERA-NET, Joint Programming och European Joint Programme.

Övriga samarbetsnätverk inom EU

EU:s ramprogram för forskning har även stött finansiärernas andra samarbetsnätverk som syftar till att främja europeiskt samarbete inom specifika sektorer eller till exempel hitta bästa praxis för processerna kring samfinansiering (t.ex. ERA-LEARN). Inom ramen för Horisont 2020 får dessa nätverk finansiellt stöd via Coordination Support Action (CSA). Denna finansiering kan även användas för att stöda verksamhet när det gäller initiativ inom Joint Programming eller skapa verksamhet via nya nätverk med finansiellt samarbete.

Pågående ERA-NET och andra samarbetsnätverk inom EU som Akademin finansierar:

• AquaticPollutants
• BiodivERsA
• CHIST-ERA
• EJP RD
• ELSA
• ERA-LEARN
• ERA PerMed
• EU-CELAC-Platform
• ERA-NET RUS
• HERA
• LEAP-Agri
• NORFACE
• Quant-ERA
• Trans-Atlantic Platform
• WaterWorks2017

Mer information

• vetenskapsrådgivare Kajsa Ekroos, tfn 029 533 5132
• Kontaktpersoner för de olika nätverken finns på deras respektive webbplats

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

Gemensam programplanering (Joint Programming) är en ny europeisk strategi för att förbereda och genomföra storskalig forskning inom några samhällsmässigt viktiga ämnesområden. Utgångspunkten i den gemensamma programplaneringen är stora europeiska och globala utmaningar som inte bara kan hanteras genom nationella åtgärder. Gemensam styrka uppnås genom att samla nationella resurser från olika länder i gemensamt samordnade insatser. Det kan handla om aktiviteter, de engagerade forskningsorganisationernas egna satsningar och/eller finansieringsorganisationernas forskningsfinansiering.

Målet är att alltmer effektivt använda sig av forskningskompetens, finansiella resurser, forskningsutrustning, forskningsdata och resultat som finns i olika länder. Mervärde skapas genom möjligheten att sammanföra storskaliga och tematiskt omfattande långsiktiga helheter liksom genom bättre samordning och samarbete mellan olika länder.

I Europa pågår som bäst tio initiativ till gemensam programplanering (Joint Programming Initiatives, JPI). Finland deltar i åtta av dem. När det gäller Water JPI är Finlands Akademi med och samordnar initiativet. I de andra initiativen medverkar företrädare för Akademin antingen i initiativets förvaltning eller i den nationella stödgruppens verksamhet.

• Neurodegenerative Disease Research (JPND)
• Agriculture, food security and climate change (FACCE JPI)
• More years, better lives (JPI MYBL)
• Connecting Climate Knowledge for Europe (JPI Climate)
• Urban Europe: Global Changes – Local Solutions (JPI UE)
• Water challenges (Water JPI)
• Antimicrobials resistance (JPI AMR)

I det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för Östersjön (Bonus) deltar Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland, Finland, Danmark och Estland. Bonusprogrammet tillhandahåller finansiella ramar för samarbetet mellan Östersjöländerna genom att ordna utlysningar som de finansierar gemensamt.

Fem utlysningar har ordnats inom programmet: Viable Ecosystems 2012, Innovation 2012, Sustainable Ecosystem Services 2014, Blue Baltic 2015 och Synthesis 2017. Bonusprogrammet har finansierat 48 konsortier med totalt cirka 80 miljoner euro. Den finansiering som beviljats finländska deltagare uppgår till mer än 13 miljoner euro.

Inom ramen för samarbetsprogrammet Banos CSA (the Baltic and North Sea Support and Coordination Action) tar man fram en forsknings- och innovationsstrategi för Östersjön och Nordsjön. Banosprojektet får finansiering via EU:s ramprogram Horisont 2020 och pågår fram till 2021. Bonussekretariatet koordinerar projektet. Finlands Akademi är medlem i Banosprojektet i egenskap av permanent observatör. Denna observatörsroll ger Finland och finländare goda möjligheter att påverka strategin och därmed teman för forskningsutlysningar inom EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Det här gäller i synnerhet det kommande partnerskapet som täcker olika havsområden i Europa och kallas A climate neutral, sustainable and productive Blue Economy (Klimatneutral, hållbar och produktiv blå ekonomi).

Mer information

• Bonusprogrammets webbplats
• Banosprojektets webbplats
• Om europeiska partnerskap på webbplatsen ERA-LEARN
• ledande vetenskapsrådgivare Jaana Lehtimäki, tfn 029 533 5060

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

EDCTP2, partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning, syftar till att stödja kliniskt forskningssamarbete för att ta fram nya läkemedel, vacciner och diagnostiska metoder mot HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra smittsamma sjukdomar.

EDCTP2 ska under en period på tio år (2014–2024) främja forskningen på området med ca 1,4 miljarder euro. Hälften av pengarna ska kanaliseras via EU:s ramprogram Horisont 2020 och hälften via de medverkande länderna. Finlands Akademi är full medlem i partnerskapet. Den finländska finansieringen förverkligas som en del av finansieringen av utvecklingsforskning.

EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa (Horizon Europe) för perioden 2021–2027 är under arbete. Programmet syftar till att skapa tillväxt och nya arbetsplatser i Europa genom att stärka den vetenskapliga kompetensen inom EU, likväl stöda utveckling och implementering av ny teknik och innovationer i företag samt hitta lösningar på stora samhälleliga utmaningar i Europa. Horisont Europa påminner på många sätt om det nuvarande ramprogrammet Horisont 2020, och ”evolution, inte revolution” har också varit utgångspunkten för arbetet med att sammanställa programmet. 

Ramprogrammet Horisont Europa består av tre så kallade pelare.

Den första pelaren: vetenskaplig spetskompetens

Pelaren stöder och finansierar grundforskning. Som en del av den första pelaren fortsätter Europeiska forskningsrådet (ERC) som finansierar vetenskaplig spetskompetens liksom aktiviteterna till stöd för rörlighet inom ramen för Marie Sklodowska-Curie Actions (MSCA). I pelaren ingår dessutom ett utvecklingsprogram för forskningsinfrastrukturerna.

Den andra pelaren: globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft 

Pelaren består av tematiska områden som främst genomförs i form av konsortieprojekt. De tematiska områdena är:

• hälso- och sjukvård,
• kultur, kreativitet och ett inkluderande samhälle,
• samhällelig trygghet,
• digital teknik, industriell teknik och rymdteknik,
• klimat, energi och rörlighet samt
• bioekonomi, livsmedel, naturresurser, lantbruk och miljö.

Den tredje pelaren: innovativa Europa

Innovativa Europa syftar till att genom forskning generera europeiska innovationer. I pelaren ingår ett av ramprogrammets nyheter, det vill säga Europeiska innovationsrådet (European Innovation Council, EIC). EIC är ett system som främst inrättats för europeiska små och medelstora företag för att möjliggöra att innovationer med genomslagskraft kan utnyttjas av små och medelstora företag med snabb tillväxt. Inom ramen för pelaren stöds även utvecklingen av europeiska innovationsekosystem.

Allmänt om ramprogrammet

I ramprogrammet ingår även ett system för att stärka det europeiska forskningsområdet (European Research Area, ERA) Dessa åtgärder syftar bland annat till att stärka forskningen i sådana länder som har svårt att hävda sig i konkurrensen inom ramprogrammet.

I ramprogrammet Horisont Europa introduceras ett nytt angreppssätt när det gäller forskning och innovation. Den andra pelaren handlar även om ett koncept med målinriktade uppdrag, det vill säga missionsbaserad forskning för att lösa stora globala utmaningar och föra forskningen närmare människorna.

En överenskommelse har redan nåtts om att de målinriktade uppdragen, missionerna, handlar om:

• anpassning till klimatförändringar, inklusive samhällelig förändring,
• cancer,
• friska oceaner, hav, kuster och insjöar,
• klimatneutrala och smarta städer samt
• markens välmående och mat.

Exakt hur missionerna ser ut kommer att bestämmas under det kommande planeringsarbetet. Arbetsgrupperna som planerar missionerna (Mission Board) spelar en central roll, och medlemmarna företräder forskning, näringsliv och medborgarsamhället. 

De europeiska partnerskapen fortsätter även i det kommande ramprogrammet. Inom ramen för Horisont Europa kommer det att finnas samplanerade, samfinansierade och institutionella partnerskap. 

Future and Emerging Tecknologies (FET), alltså samarbetsprojekt inom framtida och ny teknik, delas upp i mindre projekt i det kommande ramprogrammet. Flaggskeppsåtgärderna inom FET flyttas över till kluster i ramprogrammets andra pelare. Åtgärderna inom FET Open och FET Proactive flyttas däremot under EIC i ramprogrammets tredje pelare.

Mer information

• Om EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020, på finska
• Finlands Akademis EU-kontor i Bryssel (Finnish Liaison Office, Fili)
• Europeiska kommissionen
• Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (RTD)
• Horizon Europe

En av de viktigaste reformerna av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa (2021–2027), gäller de europeiska forskningsfinansiärernas samarbete, det vill säga de så kallade forsknings- och innovationspartnerskapen. Kommissionen strävar efter en mer strategisk och förenklad partnerskapsportfölj som bygger på långsiktig planering. När det gäller forsknings- och innovationspartnerskap är avsikten att ta fram alltmer verkningsfulla helheter så att resultaten på ett bättre sätt kan utnyttjas på politisk nivå. Avsikten är även att i högre grad skapa synergier mellan EU-politiker och olika EU-program. Partnerskapens finansiering kommer dels från nationella finansieringskällor, dels via befintliga EU-program. 

I strategin för ramprogrammet Horisont Europa ingår 49 förslag till partnerskap som syftar till att vara större och i högre grad flervetenskapliga än de nuvarande nätverken ERA-NET, Joint Programming och European Joint Programme. Dessutom uppmuntras medlemsländernas sektorministerier, aktörer inom privata sektorn, stiftelser och andra viktiga aktörer inom olika sektorer att aktivt delta i partnerskapen. De nya partnerskapen torde inledas i två omgångar (med början 2021–2022 respektive 2023–2024) som en del av de första arbetsprogrammen inom ramen för Horisont Europa. Man räknar med att öppna forskningsutlysningar till de första nya partnerskapsprogrammen i slutet av 2021.  

Det finns tre typer av partnerskap: institutionaliserade (institutionalized), samplanerade (co-programmed) och samfinansierade (co-funded). Partnerskap som bygger på samfinansiering kommer i hög grad att ersätta och/eller slå samman sådana befintliga nätverk som även Finlands Akademi aktivt har deltagit i. En del av de nuvarande nätverken kommer sannolikt att fortsätta sin verksamhet vid sidan av de nya partnerskapen. Finlands Akademi kommer att medverka i vissa samfinansierade partnerskap, och i utlysningar för forskningsfinansiering i samband med dem. Mer information publiceras om saken under 2020 efter hand som planeringen fortskrider och kommissionens tidtabeller för partnerskapen bekräftas. 

Mer information:

• Om det europeiska finansieringssamarbetet på webbplatsen ERA-LEARN 2020
• Om partnerskap inom ramprogrammet Horisont Europa 

European University Institute (EUI) öppnar årligen en utlysning för doktorandprogram. Institutet, med säte i Florens, erbjuder forskarutbildning inom historia och kulturforskning, ekonomi, juridik och samhällsvetenskap.

EUI:s doktorandprogram är på fyra år, och det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska. De doktorander som väljs ut för programmet förväntas skriva på sin avhandling medan doktorandprogrammet pågår. EUI stöder särskilt internationell och jämförande forskning, men forskningen behöver inte bara handla om Europas historia eller det europeiska samhället. EUI erbjuder doktorander möjlighet att arbeta i ett internationellt och flervetenskapligt forskarsamhälle. Varje år inleder cirka 160 nya doktorander sina doktorandstudier vid EUI. Avsikten är att välja ut 3–5 doktorander från finländska universitet. Finlands Akademi stöder finländska doktorander som valts ut till EUI med bidrag som uppgår till 1 925 euro per månad (2 325 euro om hen har vårdnaden av minderåriga barn).

EUI kan även per gång ta emot några forskare och forskardoktorer, som finansieras av Finlands Akademi, för forskningsarbete vid EUI under 1–2 år. Forskningsperioden ansöks som en del av finansieringen till en akademiforskare och forskardoktor. Sökande uppmanas att bekanta sig med EUI:s forskning och kontakta den vetenskapsrådgivare som ansvarar för EUI-ärenden vid Akademin.

Mer information

• Om European University Institute på institutets webbplats
• vetenskapsrådgivare Heikki Koskinen, tfn 029 533 5047

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

COST (European Cooperation in Science and Technology) har i uppgift att i Europa skapa kontaktnät mellan aktörer inom olika vetenskapsområden. Samarbetsnätverkets aktiviteter (COST Actions) inleds utgående från forskarnas egna förslag. Avsikten med aktiviteterna är att i synnerhet stöda nätverkande unga forskare och forskargrupper inom nya vetenskaps- och teknikområden. Med hjälp av COST:s aktiviteter har forskarsamfund kunnat planera europeiska konsortier till exempel inför projekt inom ramen för Horisont 2020. Även om fokus ligger på Europa, tas forskargrupper från hela världen med i nätverken.

Verksamheten inom COST styrs av företrädarna för de länder som har anslutit sig. COST:s byrå hjälper till med projektens förvaltning. Samarbetsprojekten inom COST finansieras av EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont 2020).

Mer information

• Om COST på samarbetsnätverkets webbplats
• Om COST på Business Finlands webbplats
• programchef Tuula Aarnio, tfn 029 533 5146

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

Finlands Akademi har avtal om finansieringssamarbete med organisationen DAAD Deutscher Akademischer Austauschdienst (The German Academic Exchange Service).

Samarbetet med DAAD omfattar alla vetenskapsområden, och syftar till att stöda finländska och tyska forskares mobilitet i samband med projektsamarbete. Mobilitetsfinansieringen är avsedd för finländska forskargruppers reseutgifter och levnadskostnader i Tyskland. Projektet ska ha både en finländsk och en tysk ansvarig person, och bägge ska lämna in en ansökan till en egen finansiär. Akademins ansökningstid är i september medan DAAD kan ha en annan ansökningstid. Det går att ansöka om finansiering för två år i taget.

Mer information:

• Om DAAD på organisationens webbplats
• DAAD Evaluation Form
• vetenskapsrådgivare Ulla Ellmén, tfn 029 533 5011

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

Den europeiska organisationen Science Europe grundades 2011. Dess medlemmar är offentliga organisationer i egenskap av betydande forskningsfinansiärer och forskningsinstitut inom sina respektive nationella forskningssystem. Science Europe har säte i Bryssel. Organisationen främjar medlemsorganisationernas gemensamma mål som handlar om att stärka det europeiska forskningsområdet, bland annat genom att i samarbete med medlemsorganisationerna ta fram kartläggningar och översikter om det europeiska samarbetet inom vetenskap och forskning. Science Europe finansierar inte forskning. Finlands Akademi är medlem i Science Europe.

Science Europe och USA:s forskningsfinansiär NSF (National Science Foundation) har grundat ett globalt samarbetsforum Global Research Council som sammanträder en gång per år för att diskutera aktuella teman.

Mer information:

• Om Science Europe på organisationens webbplats
• chef för internationella ärenden Johanna Hakala, tfn. 029 533 5147

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.