Europeiskt samarbete
Finlands Akademi främjar europeiskt forskningssamarbete och bidrar till att förverkliga det europeiska forskningsområdet (European Research Area, ERA) huvudsakligen på två sätt. Å ena sidan företräder våra experter Finland i programkommittéerna för EU:s ramprogram för forskning och innovation, liksom informerar och stöder sökande i samband med ramprogrammets finansieringsutlysningar. Dessa uppgifter sköter vi i tätt samarbete med ministerierna och Business Finland. Å andra sidan finansierar vi partnerskap som EU och medlemsländernas forskningsfinansiärer tillsammans har bildat, och som forskare för närvarande ser i form av tematiska utlysningar inom ERA-NET eller JPI. I EU:s kommande ramprogram Horisont Europa kommer dock de olika formerna av partnerskap att förenklas och bli tydligare.
Vi har ett EU-kontor i Bryssel tillsammans med Business Finland. Kontoret håller aktivt kontakt med Europeiska kommissionen liksom med europeiska och finländska aktörer inom forskningssfären i Bryssel.
Horisont Europa – EU:s ramprogram för forskning och innovation 2021–2027
Horisont Europa är Europeiska unionens ramprogram för forskning och innovation för åren 2021–2027. Syftet med programmet är att skapa tillväxt och nya jobb i Europa genom att stärka den vetenskapliga kunskapen inom EU-området, stödja utvecklingen och ibruktagandet av ny teknik och innovationer i företag och söka lösningar på stora samhälleliga problem i Europa.
Horisont Europa har en budget på ca 95 miljarder euro. I programmet kan delta universitet, högskolor, forskningsinstitut, företag, enskilda forskare eller någon annan organisation som bedriver eller utnyttjar forskning, såsom en stad. Inom ramen för programmet finansieras forsknings- och innovationsprojekt som genomförs i form av internationellt samarbete och forskningsprojekt som genomförs av enskilda forskare. I programmets utlysningar granskar experter från olika sektorer som kommissionen bjudit in de projektförslag som kommit in och de bästa finansieras.
Horisont Europa inför en ny strategi för forskning och innovation som betonar genomslagskraft. Till programmet hör uppdragsbaserad forskning som bidrar till att få forskning närmare människor och att lösa stora globala problem.
De första uppdragsområdena är:
- Klimatanpassning, däribland omvandling av samhället
- Cancer
- Friska hav, kust-och inlandsvatten
- Klimatneutrala och smarta städer
- Markens tillstånd och livsmedel.
Programmet består av fyra pelare.
Pelare 1: Vetenskaplig spetskompetens
Denna pelare fokuseras på grundforskning och dess finansiering. Både Europeiska forskningsrådet (ERC), som finansierar vetenskap på toppnivå, och Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna, som stödjer forskarmobilitet, hör till den första pelaren. Ytterligare innehåller den första pelaren ett utvecklingsprogram för forskningsinfrastrukturer.
Pelare 2: Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft
Pelaren består av temaområden som huvudsakligen genomförs i form av konsortieprojekt mellan deltagare från minst tre medlemsstater eller associerade länder. Temaområdena är indelade i sex kluster:
- hälsa
- kultur, kreativitet och inkluderande samhällen
- civil säkerhet för samhället
- digitala frågor, industri och rymden
- klimat, energi och mobilitet
- livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö.
Pelare 3: Innovativa Europa
Innovativa Europa strävar efter att ta fram europeiska innovationer inom forskningen. Pelaren innehåller en av ramprogrammets nyheter, Europeiska innovationsrådet (European Innovation Council, EIC). EIC:s mål är att stödja tillväxten i Europa genom att överföra spetskompetens inom forskning till genombrott och göra banbrytande företag till globala marknadsledare. EIC finansierar därför både flervetenskapliga forskningskonsortier som fokuserar på tidig teknologisk forskning och nya initiativ och exportering av forskningsresultat till företag och i synnerhet företagens tillväxt i global skala. Dessutom stöder pelaren utvecklingen av europeiska innovationsekosystem.
FET-flaggskeppsprogrammen för framtida och ny teknik splittras i Horisont Europa. FET-flaggskeppen flyttas under klustren i programmets andra pelare. FET Open- och FET Proactive-åtgärderna flyttas till programmets tredje pelare under EIC.
Horisontell del: Bredda deltagande och stärka det europeiska forskningsområdet
Ramprogrammets horisontella del innehåller åtgärder som syftar till att bredda deltagarbasen, dvs. s.k. widening-åtgärder för områden med låg forskningsintensitet, samt åtgärder för att stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA).
Mer information:
Inom Horisont Europa inleds tre typer av partnerskap: samplanerade (co-programmed), samfinansierade (co-funded) och institutionella (institutionalised) partnerskap. Partnerskapen syftar till att vara större och mer sektorsövergripande än de nätverken ERA-NET, Joint Programming Initiatives och European Joint Programmes. En del av dessa nätverk som inleddes under Horisont 2020 kommer att fortsätta under nästan hela Horisont Europa.
I de europeiska partnerskapen eftersträvas allt mer verkningsfulla helheter vars resultat kan utnyttjas bättre på politiknivå. En strävan är också att skapa mer synergier mellan EU-politik och EU-program än tidigare. Partnerskapen finansieras delvis från nationella finansieringskällor, delvis via EU-program. De nya partnerskapen förväntas inledas i tre omgångar (2021–2022, 2023–2024 och 2025–2027) som en del av arbetsprogrammen inom Horisont Europa.
Finlands Akademi deltar i nya samfinansierade partnerskap och deras utlysningar enligt forskningsrådens och andra beslutsorgans strategiska prövning.
Mer information:
- samarbete inom Europa: eu(at)aka.fi
- Om det europeiska finansieringssamarbetet på webbplatsen ERA-LEARN 2020
- Om partnerskap inom ramprogrammet Horisont Europa
Akademin är tillsammans med Business Finland programmets nationella kontaktorganisation. De nationella kontaktpersonernas (National Contact Point, NCP) ansvar fördelas mellan Finlands Akademi och Business Finland. Akademin är huvudansvarig för programmets pelare 1, Vetenskaplig spetskompetens, som inbegriper Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Skłodowska-Curie-åtgärder (MSCA) och forskningsinfrastruktur. Dessutom har Akademin huvudansvaret för klustren 1 (Hälsa) och 2 (Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen) inom pelare 2, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft. Akademins vetenskapsrådgivare är verksamma i NCP- och expertroller också i andra programdelar.
I Finland har informationen om ramprogrammen koncentrerats till EUTI, det nationella kontoret för EU:s forsknings - och innovationsprogram. Kontaktuppgifter till kommittémedlemmar och nationella kontaktpersoner finns på EUTIs webbplats.
Mer information:
Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation 2014–2020
Horisont 2020 är EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation 2014–2020, som föregick Horisont Europa. Syftet med programmet var att skapa tillväxt och nya jobb i Europa genom att stärka den vetenskapliga kunskapen inom EU-området, stödja utvecklingen och ibruktagandet av ny teknik och innovationer i företag och söka lösningar på stora samhälleliga problem i Europa. Horisont 2020 hade en budget på ca 80 miljarder euro för åren 2014–2020.
Mer information
- Horisont 2020 på Business Finlands webbplats (på finska)
- Horisont 2020 på Europeiska kommissionens webbplats (på engelska)
- Generaldirektoratet för forskning och innovation
- CORDIS – resultat från EU-forskning (på engelska)
- Webbplatsen Funding & tender opportunities (på engelska)
- Horizon 2020 Dashboard
- EU-motfinansiering av rådet för strategisk forskning (RSF)
ERA-NET är en finansieringsform för EU:s olika ramprogram för forskning och teknisk utveckling med syfte att utveckla samarbetet mellan nationella forskningsprogram och forskningsfinansiärer för att främja europeisk forskning. ERA-NET skapar nätverk för nationella eller regionala program, stöder samarbete och samordning mellan nationella och regionala forskningsprogram, likväl ökar det systematiska informationsutbytet mellan program och kartlägger hinder för samarbetet.
Inom ramen för ERA-NET ordnas utlysningar för transnationella samverkansprojekt med olika tematiska ämnesområden som planeras i samarbete med nätverkets aktörer. Under sjätte och sjunde ramprogrammet betalade Europeiska kommissionen ERA-NET:s samordnings- och administrationskostnader till sådana nationella organisationer som finansierade forskning. ERA-NET Plus är däremot en finansieringsform där kommissionen i det sjunde ramprogrammet deltog i finansieringen av forskningsprojekt tillsammans med nätverkets finansieringsorganisationer. Horisont 2020 erbjuder i sin tur genom ERA-NET Cofund samfinansiering för både forskningsprojekt och nätverkets egna aktiviteter.
Partnerorganisationerna inom ERA-NET deltar alltid efter eget avvägande i gemensamma utlysningar. När kommissionens finansiering har löpt ut kan kontaktnäten inom ERA-NET fungera som självständiga (finansierings)nätverk eller som en del av den gemensamma programplaneringen (Joint Programming).
Akademin har aktivt deltagit i olika projektaktiviteter inom ramen för ERA-NET och ansvarat för förberedelserna när det gäller aktiviteter med anknytning till Akademins verksamhet i Finland. I samband med ramprogrammet Horisont 2020 har Akademin under perioden 2014–2019 beviljat finansiering på totalt cirka 32 miljoner euro till finländska forskargrupper som deltagit i utlysningar för konsortier inom nätverken ERA-NET, Joint Programming och European Joint Programme.
Övriga samarbetsnätverk inom EU
EU:s ramprogram för forskning har även stött finansiärernas andra samarbetsnätverk som syftar till att främja europeiskt samarbete inom specifika sektorer eller till exempel hitta bästa praxis för processerna kring samfinansiering (t.ex. ERA-LEARN). Inom ramen för Horisont 2020 får dessa nätverk finansiellt stöd via Coordination Support Action (CSA). Denna finansiering kan även användas för att stöda verksamhet när det gäller initiativ inom Joint Programming eller skapa verksamhet via nya nätverk med finansiellt samarbete.
Pågående ERA-NET och andra samarbetsnätverk inom EU som Akademin finansierar:
- AquaticPollutants
- Biodiversa
- CHIST-ERA
- EJP RD
- ELSA
- ERA-LEARN
- ERA PerMed
- EU-CELAC-Platform
- ERA-NET NEURON
- ERA-NET RUS
- HERA
- IC4 Water
- NORFACE
- QuantERA
- Trans-Atlantic Platform
- WaterWorks2017
Mer information
- Kontaktpersoner för de olika nätverken finns på deras respektive webbplats
Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.
Gemensam programplanering (Joint Programming) är en ny europeisk strategi för att förbereda och genomföra storskalig forskning inom några samhällsmässigt viktiga ämnesområden. Utgångspunkten i den gemensamma programplaneringen är stora europeiska och globala utmaningar som inte bara kan hanteras genom nationella åtgärder. Gemensam styrka uppnås genom att samla nationella resurser från olika länder i gemensamt samordnade insatser. Det kan handla om aktiviteter, de engagerade forskningsorganisationernas egna satsningar och/eller finansieringsorganisationernas forskningsfinansiering.
Målet är att alltmer effektivt använda sig av forskningskompetens, finansiella resurser, forskningsutrustning, forskningsdata och resultat som finns i olika länder. Mervärde skapas genom möjligheten att sammanföra storskaliga och tematiskt omfattande långsiktiga helheter liksom genom bättre samordning och samarbete mellan olika länder.
I Europa pågår som bäst tio initiativ till gemensam programplanering (Joint Programming Initiatives, JPI). Finland deltar i åtta av dem. När det gäller Water JPI är Finlands Akademi med och samordnar initiativet. I de andra initiativen medverkar företrädare för Akademin antingen i initiativets förvaltning eller i den nationella stödgruppens verksamhet.
- Neurodegenerative Disease Research (JPND)
- Agriculture, food security and climate change (FACCE JPI)
- More years, better lives (JPI MYBL)
- Connecting Climate Knowledge for Europe (JPI Climate)
- Urban Europe: Global Changes – Local Solutions (JPI UE)
- Water challenges (Water JPI)
- Antimicrobials resistance (JPI AMR)
Finland deltog åren 2010–2020 i det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för Östersjön (Bonus). Programmet erbjöd finansieringsmöjligheter för forskningssamarbete mellan Östersjöländerna genom att organisera fem samfinansierade utlysningar. Genom programmet finansierades 48 forskningskonsortier med nästan 90 miljoner euro.
Enligt en utredning som Akademin gjort klarade sig de finländska deltagarna bra i Bonus-programmet. Finländska forskare hade mycket internationellt samarbete och deltog i mångsidiga forskningsteman. Sammanlagt 60 finländska sökande inom 35 konsortier beviljades finansiering. Finländska deltagare beviljades 14 miljoner euro. Finländarna samordnade fler konsortier än de övriga medlemsländerna. Av finländska forskningsorganisationer lyckades Finlands miljöcentral utmärkt och fick många av sina forskare finansierade.
Finlands Akademi deltog i egenskap av permanent observatör i samarbetsprogrammet Banos CSA (Baltic and North Sea Coordination and Support Action, 2018–2021). Inom Banos tog man fram en forsknings- och innovationsstrategi för Östersjön och Nordsjön.
Mer information
EDCTP2, partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning, syftar till att stödja kliniskt forskningssamarbete för att ta fram nya läkemedel, vacciner och diagnostiska metoder mot HIV/AIDS, tuberkulos, malaria och andra smittsamma sjukdomar.
EDCTP2 ska under en period på tio år (2014–2024) främja forskningen på området med ca 1,4 miljarder euro. Hälften av pengarna ska kanaliseras via EU:s ramprogram Horisont 2020 och hälften via de medverkande länderna. Finlands Akademi är full medlem i partnerskapet. Den finländska finansieringen förverkligas som en del av finansieringen av utvecklingsforskning.
Andra europeiska samarbeten
European University Institute (EUI) öppnar årligen en utlysning för doktorandprogram. Institutet, med säte i Florens, erbjuder forskarutbildning inom historia och kulturforskning, ekonomi, juridik och samhällsvetenskap.
EUI:s doktorandprogram är på fyra år, och det huvudsakliga undervisningsspråket är engelska. De doktorander som väljs ut för programmet förväntas skriva på sin avhandling medan doktorandprogrammet pågår. EUI stöder särskilt internationell och jämförande forskning, men forskningen behöver inte bara handla om Europas historia eller det europeiska samhället. EUI erbjuder doktorander möjlighet att arbeta i ett internationellt och flervetenskapligt forskarsamhälle. Varje år inleder cirka 130 nya doktorander sina doktorandstudier vid EUI. Avsikten är att välja ut 2–3 doktorander från finländska universitet. Finlands Akademi stöder finländska doktorander som valts ut till EUI med bidrag som uppgår till 2 200euro per månad (2 600 euro om hen har vårdnaden av minderåriga barn).
EUI kan även per gång ta emot några forskare, som finansieras av Finlands Akademi, för forskningsarbete vid EUI under 1–2 år. Forskningsperioden ansöks som en del av finansieringen till en akademiforskare. Sökande uppmanas att bekanta sig med EUI:s forskning och kontakta den vetenskapsrådgivare som ansvarar för EUI-ärenden vid Akademin.
Mer information
COST (European Cooperation in Science and Technology) har i uppgift att i Europa skapa kontaktnät mellan aktörer inom olika vetenskapsområden. Samarbetsnätverkets aktiviteter (COST Actions) inleds utgående från forskarnas egna förslag. Avsikten med aktiviteterna är att i synnerhet stöda nätverkande unga forskare och forskargrupper inom nya vetenskaps- och teknikområden.
Med hjälp av COST:s aktiviteter har forskarsamfund kunnat planera europeiska konsortier till exempel inför projekt inom ramen för Horisont 2020. Även om fokus ligger på Europa, tas forskargrupper från hela världen med i nätverken.
Verksamheten inom COST styrs av företrädarna för de länder som har anslutit sig. COST:s byrå hjälper till med projektens förvaltning. Samarbetsprojekten inom COST finansieras av EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa).
Finlands Akademi har avtal om finansieringssamarbete med organisationen DAAD Deutscher Akademischer Austauschdienst (The German Academic Exchange Service).
Samarbetet med DAAD omfattar alla vetenskapsområden, och syftar till att stöda finländska och tyska forskares mobilitet i samband med projektsamarbete. Mobilitetsfinansieringen är avsedd för finländska forskargruppers reseutgifter och levnadskostnader i Tyskland. Projektet ska ha både en finländsk och en tysk ansvarig person, och bägge ska lämna in en ansökan till en egen finansiär. Akademins ansökningstid är i september medan DAAD kan ha en annan ansökningstid. Det går att ansöka om finansiering för två år i taget.
Mer information:
Den europeiska organisationen Science Europe grundades 2011. Dess medlemmar är offentliga organisationer i egenskap av betydande forskningsfinansiärer och forskningsinstitut inom sina respektive nationella forskningssystem. Science Europe har säte i Bryssel. Organisationen främjar medlemsorganisationernas gemensamma mål som handlar om att stärka det europeiska forskningsområdet, bland annat genom att i samarbete med medlemsorganisationerna ta fram kartläggningar och översikter om det europeiska samarbetet inom vetenskap och forskning. Science Europe finansierar inte forskning. Finlands Akademi är medlem i Science Europe.
Science Europe och USA:s forskningsfinansiär NSF (National Science Foundation) har grundat ett globalt samarbetsforum Global Research Council som sammanträder en gång per år för att diskutera aktuella teman.
Mer information:
