Ansvarsfull utvärdering av forskare
Finlands Akademis finansiering bygger på öppen konkurrens och internationell kollegial granskning. Bedömningen av ansökningar som lämnas in till Akademin baserar sig i huvudsak på en bedömning av forskningsplanen, men i synnerhet när det gäller bidragsformer som riktar sig till enskilda forskare är också forskarutvärderingen viktig.
Vi iakttar ansvarsfullhet i all vår finansieringsverksamhet, med beaktande av principer om jäv och sekretess samt jämställdhet och likabehandling, öppen vetenskap och hållbar utveckling.
År 2020 fastslog vi att ansvarsfull forskarutvärdering är ett av de viktigaste elementen i ansvarsfull vetenskap. Denna riktlinje stöds av vårt engagemang i både internationella och nationella deklarationer om forskar- och forskningsutvärdering, såsom den internationella DORA-deklarationen, det internationella avtalet om forskningsutvärdering (CoARA) och den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering (pdf).
Akademin följer principerna för ansvarsfull utvärdering
Principerna för ansvarsfull utvärdering är transparens, integritet, opartiskhet, kompetens och mångfald. Vår praxis för bedömning av ansökningar samt bedömnings- och beslutskriterierna beskrivs öppet i samband med att ansökningsanvisningarna och utlysningarna offentliggörs, och de är fritt tillgängliga för alla.
Då beslut fattas beaktas forskarnas mångsidiga karriärvägar, forskningens genomslagskraft och främjandet av öppen vetenskap. De kriterier och riktlinjer som styr finansieringsbesluten finns tillgängliga på webben innan utlysningarna öppnas.
Kvalitet framför kvantitet
I enlighet med ansvarsfull forskarutvärdering bedöms forskarens prestationer via varierande resultat och uppdrag i forskarkarriären. Bedömningen fokuserar på en kvalitativ granskning av forskningsplanen och sökandens kompentens, som inte bedöms med kvantitativa mätare såsom citerings- eller tidskriftsbaserad metrik. Allt större vikt läggs dessutom vid publikationernas vetenskapliga innehåll och kvalitet. Också avbrott i karriären beaktas vid bedömningen av prestationer. Alla dessa principer beaktas i Akademins finansieringsprocess.
Akademin har tagit i bruk Forskningsetiska delegationens uppdaterade meritförteckningsmodell, som lyfter fram forskarnas mångsidiga forskningsrön allt bättre så att de kan beaktas vid bedömning och beslutsfattande. Vi ber sökande lyfta fram sina viktigaste publikationer och andra forskningsresultat samt motivera deras betydelse för ansökan och forskarkarriären. I bidragsformen för akademiforskare har vi dessutom i meritförteckningen en del om meriter och ökad kompetens. I delen ska sökanden beskriva hur hen med finansieringens hjälp kan avancera betydligt i sin karriär mot mer krävande forskningsuppgifter och nå en etablerad ställning i det nationella och det internationella forskarsamhället.
Det centrala är att det är förbjudet att använda tidskriftsbaserad metrik vid bedömningen och att sökanden inte heller kan bifoga metrikuppgifter till sin ansökan (t.ex. tidskriftens impaktfaktor (Journal Impact Factor, JIF) eller Publikationsforumets JUFO-klassificering).
Vi anser inte heller att annan citeringsmetrik som används separat på ett täckande sätt beskriver en forskares kompetens eller en publikations eller publikationers genomslag, betydelse eller kvalitet. Det är inte förbjudet att använda metrik som stöd för bedömningen, men vi vill betona att det bör göras ansvarsfullt och i medvetande om de problem som därmed förknippas. Citeringsbaserad metrik kan vara vilseledande inom kollegial granskning. Det är en typ av metrik som är beroende av citeringspraxis inom olika vetenskapliga discipliner. Därför är det inte en indikator som kan jämföras på ett tillförlitligt sätt i flervetenskapliga bedömningspaneler.
Vi utbildar bedömarna och medlemmarna i de beslutsfattande organen i ansvarsfull bedömning.
