Finansiering från EU:s återhämtningsfacilitet (RRF)

De forskningsprojekt om grön och digital övergång som finansieras med RRF-medel väljs genom en utlysning som öppnas våren 2022. Efter att finansieringsbesluten fattats uppdaterar vi de finansierade projekten på denna sida.

De lokala forskningsinfrastrukturer som finansieras med RRF-medel väljs genom en utlysning som öppnas våren 2022. Efter att finansieringsbesluten fattats uppdaterar vi de finansierade forskningsinfrastrukturen på denna sida.

De forskningsprojekt om grön och digital övergång som finansierades med RRF-medel valdes i en utlysning som öppnades hösten 2021. Läs mer i pressmeddelandet.

Nedan presenteras några exempel på finansierade projekt. Se även listan med samtliga finansierade projekt (pdf).

• Skogsbränder är bland de största globala miljöhoten till följd av klimatförändringen. Eija Honkavaara (Geodatacentralen) leder ett konsortium som ska utveckla teknik baserad på artificiell intelligens för snabb upptäckt av skogsbränder med hjälp av obemannade luftfartyg, s.k. drönare. Det flervetenskapliga konsortiet består av forskare från Geodatacentralen, Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet och Teknologiska forskningscentralen VTT ab samt ett omfattande samarbetsnätverk.

• Markku Kulmala (Helsingfors universitet) leder ett forskningsprojekt som ska undersöka hur skogarna bör vårdas för att deras roll i bekämpningen av klimatförändringen stärks. Forskarna ska analysera olika skogsvårdsmetoders och det föränderliga klimatets inverkan på skogarnas kolsänkor samt strålningsdrivningen genom att man kombinerar täckande mätdata från boreala nordliga skogar och atmosfären med mångsidiga skogstillväxtsmodeller. Det tvärvetenskapliga konsortiet består av forskare från Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet och Meteorologiska institutet samt samarbetspartner från skogsbranschen.

• Arttu Polojärvi (Aalto-universitetet) leder ett forskningsprojekt som ska främja Europeiska unionens mål att betydligt öka vindkraftsproduktionen. I många nordliga havsområden är det möjligt att producera vindkraft, men det är en utmaning på grund av de belastningar som havsisen orsakar. Därför är det svårt att planera havsbaserade vindkraftsparker så att de är både förmånliga och trygga. I Polojärvis projekt ska forskarna utveckla ett planeringsverktyg som kan användas både för prognostisering av förhållandena i kalla havsområden och för planering av vindkraftsparkers konstruktioner. I det flervetenskapliga konsortiet deltar forskare från Aalto-universitetet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT Ab.

De nationella forskningsinfrastrukturer som finansierades med RRF-medel valdes i en utlysning som öppnades våren 2021. Kriterierna omfattade projektens inverkan på hållbar utveckling, grön övergång och digitalisering. Läs mer i pressmeddelandet.

Nedan presenteras några exempel på finansierade forskningsinfrastrukturer. Se även listan med samtliga finansierade forskningsinfrastrukturer (pdf, på engelska)

• INAR RI är en paraplyinfrastruktur som samordnar Finlands deltagande i fyra europeiska infrastrukturer för miljöforskning (ICOS, ACTRIS, eLTER och AnaEE). INAR RI omfattar 30 mätstationer, ett flertal laboratorier och mobila enheter samt två datainfrastrukturer. INAR RI för samman mångvetenskapliga och kontinuerliga miljömätningar. Det finansierade projektet svarar mot samhällets utmaningar vad gäller miljöns hållbarhet och klimatförändringen genom att fokusera på att förbättra den befintliga infrastrukturen för närmare bestämning av kolsänkor och därmed sammanhängande klimatpåverkan. I INAR RI medverkar Helsingfors universitet, CSC – IT-centret för vetenskap, Meteorologiska institutet, Östra Finlands universitet, Naturresursinstitutet, Uleåborgs universitet, Finlands miljöcentral, Tammerfors universitet, Åbo universitet och ett omfattande nätverk av nationella och internationella samarbetspartner.

• FOODNUTRI är en forskningsinfrastruktur som kommer att bidra till genomförandet av strategin för hållbar utveckling (M): ”År 2030 äter de finska konsumenterna hållbart och etiskt producerad inhemsk, smakfull, hälsosam och säker mat.” FOODNUTRI producerar innovativa lösningar genom mångsidigt utnyttjande av inhemska råvaror och ny teknik för bearbetning och förpackning samt producerar information om livsmedlens och råvarornas sammansättning, struktur och säkerhet, matens fysiologiska betydelse, konsumenternas attityder, matkonsumtion, tillgång till näringsämnen och hållbara matval. Forskningsinfrastrukturen betjänar forskare, näringslivet, myndigheter, professionella inom hälso- och sjukvården, jordbrukare och andra intressentgrupper. I FOODNUTRI medverkar Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Kaakkois-Suomen Ammattikorkeakoulu, Naturresursinstitutet, Livsmedelsverket, Finlands miljöcentral, Teknologiska forskningscentralen VTT ab, Institutet för hälsa och välfärd, Åbo universitet och ett omfattande nätverk av nationella och internationella samarbetspartner.

• FiQCI: Den finländska forskningsinfrastrukturen för kvantberäkning (FiQCI) erbjuder en öppen kvantberäkningsmiljö som betjänar hela Finlands forsknings- och utvecklingsfält. Kvantdatorer gör det möjligt att lösa kalkylmässiga problem som är permanent oåtkomliga för klassiska datorer och kan därför avsevärt öka forskningens genomslagskraft. Kvantberäkningen förväntas omvälva ett stort antal vetenskapsgrenar. Många av vår tids största utmaningar, från exakt modellering av komplexa vädersystem till resursoptimering och utveckling av nya, mer hållbara material, skulle kunna bemötas med kvantdatorers beräkningskapacitet. Men för att uppnå denna kapacitet behöver kvantdatorerna skräddarsydda algoritmer och programvara. För att dessa ska kunna utvecklas med framgång krävs det att forskarna har tillgång till en tillräckligt mogen infrastruktur för kvantberäkning. I forskningsinfrastrukturens utveckling deltar Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Aalto-universitetet, CSC – IT-centret för vetenskap och andra nationella och internationella samarbetspartner.