Programmet för spetsforskningsenheter: genomslag med forskningsfinansiering

I genomslagsutvärderingarna för de spetsforskningsenheter som avslutade sin period i slutet av 2019 framhävdes en strävan efter en aktiv allmän förståelse för vetenskap och forskning.

Enheterna upplevde i sina genomslagsberättelser programmet för spetsforskningsenheter som ett mycket viktigt finansieringsinstrument som erbjuder en långsiktig möjlighet att bedriva forskning med genomslag.

”Finansieringen av spetsforskningsenheter gör det möjligt att på lång sikt samla forskningsgrupper och samarbeta mer hållbart mellan mångvetenskapliga forskningsgrupper samt att utveckla innovativa tillvägagångssätt inom forskningen. Finansieringsinstrumentet stöder också forskningsinitiativ som är mer experimentella och riskfyllda i problemlösningen.”

Ett viktigt drag i instrumentet ansågs vara att möjliggöra den akademiska friheten: ”Vår forskning är en god användning av skattebetalarnas pengar som man vill informera forskningsfinansiärerna, dvs. skattebetalarna, om.”

I genomslagsberättelserna konstaterades att vetenskaplig forskning beroende på vetenskapsområdet och forskningsorganisationens uppgifter kan påverka på många olika sätt. Även samhällets förväntningar på vetenskapens genomslag varierar inom olika områden.

”Den kunskap och kompetens som forskningen ger upphov till kan till exempel öka välfärden genom att främja ekonomisk verksamhet, underlätta eller förbättra beslutsfattandet med hjälp av forskningsrön som stöder det, bygga upp kompetens för arbetslivets behov eller stöda människors intellektuella tillväxt och bildning. På lång sikt förnyar den vetenskapliga forskningen också de samhälleliga målen och våra uppfattningar om hur de kan främjas.”

Utifrån enheternas egna utvärderingar kan forskningens genomslag ske genom forskningsresultat, gemensam utveckling och kompetenta människor. I genomslagsberättelserna betonades betydelsen av systematisk planering och genomförande av en samhällelig växelverkan inom forskningen. Å andra sidan upplevdes det ställvis också svårt att verifiera genomslaget:

”Det kan vara utmanande att mäta och dokumentera genomslag om målet är en djupare förståelse av världen via forskningsdata. En del av vetenskapsområdena verkar forskningsmässigt till exempel genom att man skapar en tidsmässig djupdimension i aktuella frågor som hjälper att förstå de historiska rötterna och orsakerna till dagens problem. Forskningsresultaten har inte alltid någon direkt koppling till akuta samhälleliga beslut eller diskussioner.”

Ett väsentligt drag för genomslag ansågs vara att verkningarna inom olika vetenskapsområden framgår från fall till fall i olika tidsperspektiv: genomslag uppstår inte alltid av enskilda forskningsresultat, utan ibland som ett resultat av år och årtionden av ihärdigt arbete.

I genomslagsberättelserna för enheterna inom programmet för spetsforskningsenheter 2014–2019 underströks betydelsen av internationellt genomslag.

”Målet är att öka kännedomen om spetsforskningsenheternas forskning ute i världen och därigenom öka den finländska forskningens ekonomiska förutsättningar och samhälleliga påverkan. Syftet är att lyfta fram internationellt trovärdiga exempel på hur den finländska, välfokuserade grundforskningen på toppnivå ger betydande samhälleligt mervärde om den finansieras på lång sikt.”

Framför allt betonade enheterna globala genomslag inom det internationella forskarsamfundet, dess nätverk och konferenser. Som mål för genomslag fastställdes en synlig publicering av forskningsresultat i uppskattade internationella vetenskapliga tidskrifter.

I den nationella kontexten och i det egna språkområdet framfördes särskilt betydelsen av finskspråkig, populärvetenskaplig publikation och vetenskapskommunikation, till exempel inom området för publicering av faktaböcker.

”Internationella forskningsartiklar utgör grunden också för artiklar som publicerats på finska och vars läsarkår sträcker sig utanför akademiska kretsar.”

Som fungerande indikatorer för genomslag beskrev enheterna bland annat nationella och internationella erkännanden för enskilda forskare och projekt samt synlighet i den akademiska världen. I genomslagsutvärderingarna underströk man också betydelsen av fortsatt finansiering. Dessutom betonade enheterna i sina genomslagsberättelser vikten av att unga forskare sysselsätts och utbildas samt att de blir kompetenta som experter:

”I programmet för spetsforskningsenheter har man kunnat skapa nya arbetsplatser för forskningspersonalen i Finland och öka forskarnas karriärutvecklingsmöjligheter – även med beaktande av jämställdhet och likabehandlingsaspekter.”

Element som ofta nämndes i samband med genomslag var forskarsamarbete, tvärvetenskapliga samarbetsprojekt på nationella och internationella forum samt nätverksbildning inom den finländska vetenskapen. Dessutom påminde man om spetsforskningsenheternas genomslag i form av satsningar på projekt för utveckling av forskningsinfrastrukturen.

I den akademiska genomslagskontexten tog man upp undervisningsutveckling utifrån nya forskningsrön. I detta sammanhang fastställdes till exempel att nya undervisningsinnehåll och utbildning av en kritisk massa är betydande genomslag.

På ett allmänt plan i enheternas genomslagsutvärderingar betonades förändring och behov av nya forskningsinitiativ i en föränderlig verksamhetsmiljö och värld.

Enheterna bedömde att de skulle få synlighet för den forskning de utförde utifrån genomslagen, vilket i sin tur ansågs ha inverkan på att söka och få finansiering.

Utmaningarna med genomslag förenades med oron för forskningsfinansieringens kontinuitet:

”Det finns en risk att en kombination av grundforskning och tillämpad forskning som inletts med nya krafter inte klarar av generationsväxlingen utan universitetets eller Akademins öronmärkta stöd. Ur finansieringssynpunkt är betydelsen av långsiktig och högklassig grundforskning fortfarande inte tillräckligt känd i Finland och vi har själva märkt att våra bästa unga forskare har dragit sina egna slutsatser av detta och antingen håller på att flytta till högklassiga vetenskapsländer eller andra sektorer som erbjuder stabil forskningsfinansiering.”

Utifrån självutvärderingarna har ett av spetsforskningsenheternas mest centrala mål för genomslag varit att göra de forskningsområden som enheterna representerar, de forskningsmetoder som dessa använder samt forskningsresultaten kända för allmänheten. Som ett konkret exempel på detta nämndes till exempel att nya synpunkter som grundar sig på forskningsrön lyfts fram i samband med vårdrekommendationerna för hälso- och sjukvården.

I praktiken eftersträvade man en omfattande spridning av information till medborgare och konsumenter samt till exempel till aktörer som ansvarar för utbildning, studerande från grundskolan till universitetet, unga forskare och representanter för företagslivet.

Ett mer detaljerat mål var bland annat att påverka den allmänna medborgardebatten. Med detta avsågs till exempel att rätta felaktiga missförstånd i anslutning till de ämnen som undersöks i den offentliga debatten – inklusive på sociala medier. I bästa fall bedömdes genomslag som de här medföra förändringar i människors verksamhet och beteende.

I sina utvärderingar definierade enheterna presentationer av vetenskapliga rapporter och rekommendationer till beslutsfattarna som viktiga mål för genomslag. Genomslag definierades här som rådgivning i samhälleligt beslutsfattande utifrån forskningsrön, bland annat genom att påverka lagberedning och utarbeta statsförvaltningens strategier i växelverkan med andra aktörer i samhället.

Som kanaler för genomslag utsågs till exempel att skriva rapporter och publikationer, forskarnas medlemskap i olika arbetsgrupper och förtroendeorgan samt sakkunnigsamråd och möten. Förutom den nationella nivån betonades EU i genomslagsberättelserna. När det gäller det senare fastställdes Europaparlamentets ledamöter och kommissionens och parlamentets tjänstemän som målgrupper för genomslag.

”I bästa fall leder genomslaget till diskussioner med nyckelministrar och centrala tjänstemän med tanke på de frågor som undersöks. Erfarenheten är att man inte nödvändigtvis i tillräcklig utsträckning har utnyttjat forskningsrön i beslutsfattandet.”

I samband med genomslag lyfte enheterna dessutom fram gemensamma projekt inom forskningsområdet mellan organisationer inom den offentliga sektorn, näringslivet, det civila samhället och organisationssektorn: ”Ett väsentligt mål för genomslag är att öka de olika intressentgruppernas förståelse för forskningsämnet.”

Som ett mål på en mer allmän nivå för samhällelig påverkan sammanfattade enheterna främjandet av välfärd, balans och säkerhet samt beredskapen inför de stora förändringar som vi står inför, till exempel bekämpningen av klimatförändringen:

”För att lösa samhälleliga problem behövs mer forskning som klargör de centrala osäkerhetsfaktorerna i framtiden. För beslutsfattandet behövs bättre verktyg för att bedöma helhetsbilden.”

Konsekvenserna för ekonomins och sysselsättningens tillväxt samt skapandet av nya arbetsplatser var en punkt som spetsforskningsenheterna tillfrågades om i genomslagsberättelserna. I enheternas utvärderingar betonades i detta sammanhang samarbetet med kommersiella aktörer i synnerhet när det gäller att utnyttja forskningsapplikationer och innovationer samt att verka i olika kompetenskluster.

Utgående från spetsforskningsenheternas svar var det centrala med affärssamarbetet att näringslivet genom effektiv dataöverföring kan utnyttja resultaten från forskning som tillämpar resultaten från stark grundforskning. När det gäller internationellt genomslag hade man tydligt satt upp målet att utveckla nya exportprodukter.

”De bästa grundforskarna bör sammanföras nationellt och internationellt, liksom även företag som startar upp pilotprojekt utifrån grundforskningens innovationer samt startup-företag och spin-off-företag som kommersialiserar uppfinningar som tillämpar forskningsrön.”

Som kanaler för genomslag för företagssamarbetets del listade spetsforskningsenheterna bland annat patent, licenser och uppfinningsanmälningar samt ny teknik och nya plattformar som näringslivet kan utnyttja.

Spetsforskningsenheterna bedömer att det finns särskild potential för ekonomisk tillväxt när det gäller att kommersialisera forskningskompetens och -tillämpningar i enlighet med hållbar utveckling till utlandet. Ett viktigt genomslag inom sysselsättningsområdet ansågs också vara utbildning av konkurrenskraftiga doktorer för olika expertuppgifter inom områden som drar nytta av högskoleutbildning. Dessutom påminde man om att forskningsupptäckter kan göras tillgängliga för icke-vinstdrivande företag med tanke på främjandet av akademisk forskning.

Spetsforskningsenheterna bedömer att information om deras viktigaste forskningsresultat har ett väsentligt genomslag. Genom att sprida de senaste forskningsrönen var det möjligt att få större synlighet för forskningsområdet och tillämpningen av forskningsresultaten. Dessutom framhävdes betydelsen av att väcka samhällsdebatt. Genomslagskanaler för detta var till exempel texter skrivna av experter, bloggar, sociala medier samt TV-, radio- och tidningsintervjuer. Även forskarnas deltagande som experter i öppna publikevenemang och diskussionstillfällen samt föreläsningar, webbinarier och olika typer av besök var exempel på genomslagskanaler.

Som en utmaning för genomslag lyftes ställvis fram att komplicerade fenomen behandlas på ett förenklat sätt. I de debatter som förs i sociala medier gav kommunikationskanalernas karaktär också sina egna särdrag i samband med genomslag.

”Det lönar sig inte för forskaren att slösa bort sin tid och energi i synnerhet vid klagomål på sociala medier, där åsikter är huggna i sten, det vill säga där människor är djupt inskränkta.”

Å andra sidan ansågs mervärdet som sociala medier för med sig vara en obestridlig genomslagskanal. Twitter och Facebook samt till exempel YouTube-videor med forskningsvärldens perspektiv nämndes i genomslagsberättelserna som en ny erövring. Sociala medier ansågs vara en bra plattform särskilt för att nå unga och unga vuxna. Dessutom kunde man med hjälp av olika slags inspelningar i sociala medier snabbt förmedla nya forskningsrön till exempel till lärare som stöd för arbetet.

”Presentationer på sociala medier, inklusive journalistik via mobil och sociala medier, har främjat vår synlighet i traditionella medier. Dessutom har videor som populariserar forskningsrön väckt en bra diskussion, som förhoppningsvis fortsätter även i framtiden när videorna visas på nätet och fler ser på dem.”

I spetsforskningsenheternas genomslagsberättelser framkom också många nya typer av genomslag. Som sådana definierades bland annat forskarnas deltagande i utvecklingen av spelscenarier. Även tillämpningar och mötesytor som kombinerar vetenskap och konst nämndes. Genomslagsutvärderingarna visar att forskningsrön utnyttjades till exempel i olika demoversioner, konstutställningar och installationer.

Dessutom rapporterades forskarna ha fungerat som experter till exempel som upprättare av vetenskapligt innehåll för olika medelanskaffningskampanjer. Konkreta mål för genomslag för dessa var bland annat att stödja patientorganisationer eller erbjuda bättre vård och stöd till insjuknade personer samt deras familjer och vårdare.

Vid sidan av de traditionella mediekanalerna ansågs det finnas ett nytt mervärde för presentationen av forskningens genomslag, särskilt genom modellering och produktion som utnyttjar förstärkt verklighet och virtuell verklighet. Dessa ansågs fungera utmärkt som moderna sätt att förmedla vetenskaplig information när man konkretiserade effekten av abstrakta fenomen eller befintliga verksamhetsmodeller på olika utvecklingsförlopp.

Spetsforskningsenheternas genomslagsberättelser visar att forskarna deltar på många olika sätt i den samhälleliga dialogen och samhällelig påverkan. Som ett tecken på detta identifierade enheterna vid sidan av den akademiska världens utmärkelser de samhälleliga priser som forskarna fick.

I enheternas utvärderingar konstaterades också att man med hjälp av forskningsresultaten modigt har försökt påverka beslutsfattandet även i samband med kontroversiella samhälleliga teman. Då har utmaningen ställvis varit den oväntade polariseringen av samhällsdebatten.

”Ifrågasättandet av vetenskaplig information har ökat i Finland. Forskarnas aktiva deltagande i medborgardebatten har ibland lett till att situationen mellan olika parter har blivit inflammerad. Forskare har svartmålats på olika plattformar och anklagats för att förkasta vetenskaplig objektivitet. Forskare har utnämnts till agendaforskare och likställts med lobbyister från olika marknadsmaskinerier. Enskilda forskare har också stött på att de särskilt i sociala medier exempelvis blivit kallade till pseudoforskare efter att ha deltagit i offentliga tillställningar där de behandlat sina forskningsämnen i egenskap av experter.”

Å andra sidan har man kunnat utnyttja forskningens oväntade genomslag. Forskningsapplikationer som utnyttjar oförutsedda upptäckter har bland annat kommersialiserats till ny affärsverksamhet och nya produkter.

Enheterna bedömer ett nära samarbete och ett gemensamt språk i en inkluderande verksamhetsmiljö som en av de viktigaste förutsättningarna för genombrott som uppstår av en slump:

”Framgångsrik tvärvetenskaplighet är att skapa nytt som leder till något som inte tydligt hör till ett visst område.”