Höstutlysningen 2022: bedömningen och beslutsfattandet i ett nötskal

24.3.2023

Besluten om ansökningar som inlämnades i Finlands Akademis höstutlysning 2022 fattas i två steg under våren 2023. Den stegvisa processen gäller ansökningar om akademiprojektbidrag och bidrag för anställning som akademiforskare eller klinisk forskare. I det första beslutssteget i mars–april avslår Akademins forskningsråd efter eget avvägande de ansökningar som fått betyget 1–4.

Vetenskapsråd Kata-Riina Valosaari leder det team som utvecklar Akademins bedömnings- och beslutsprocess. Vi frågade henne om höstutlysningens bedömningsprocess före första stegets beslut.

Alla ansökningar som lämnades in i höstas och som fått grönt ljus i behörighetskontrollen bedöms antingen av en panel eller av minst två enskilda bedömare. I panelbedömningen får varje ansökan två experter från panelen som sedan ska granska ansökan och utarbeta ett preliminärt utlåtande före själva panelbehandlingen. De preliminära utlåtandena ligger till grund för paneldiskussionen och de slutliga utlåtandena.

Vid panelmötet använder experterna mest diskussionstid på de enligt de preliminära utlåtandena bästa ansökningarna eller på de ansökningar om vilka panelmedlemmarnas åsikter avviker i högre grad. Medlemmarna avgör också slutbetyget för varje ansökan och skriver de slutliga utlåtandena.

För de ansökningar som fått slutbetyget 5 (excellent) eller 6 (outstanding), dvs. de som bedömts vara bäst, skrivs ett långt utlåtande, och dessa ansökningar rangordnas också till stöd för beslutsfattandet. För ansökningar vars slutbetyg understiger 5 skrivs ett sammandrag där de viktigaste starka och svaga sidorna i ansökan lyfts fram.

Första stegets beslut om ansökningar i höstutlysningen 2022 fattas i mars–april 2023: forskningsrådet för kultur och samhälle den 29 mars, forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö den 4 april och forskningsrådet för naturvetenskap och teknik den 5 april. Om din ansökan beslutas i det första steget får du besked om beslutet per e-post senast dagen efter beslutet. Beslutsmeddelandet och bedömningsutlåtandet kan läsas i e-tjänsten på fliken Mina ansökningar > Beslut. Om ansökan går vidare till det andra beslutssteget finns den på fliken Mina ansökningar > Behandlas.

De ansökningar som fått betyget 5–6 fortsätter till nästa steg och besluten om dem fattas senare i maj–juni. Vad händer med de ansökningar som går vidare?

Det tar längre att fatta besluten om de bästa ansökningarna. Under beslutsberedningen gör vetenskapsrådgivarna vid Akademins förvaltningsämbete de sista kontrollerna så att ansökningarna uppfyller alla finansieringskriterier. Forskningsråden läser med särskild omsorg de ansökningar som bedömts vara de bästa och utlåtandena och diskuterar dem vid sina förberedande möten. Vid beredningen beaktas utöver bedömningsutlåtandena och rangordningen även forskningsrådens egna och även Akademins allmänna forskningspolitiska riktlinjer. Med hjälp av dessa fattas det slutliga beslutet om vilka ansökningar som finansieras, vilka som placeras på reservlistan och vilka som inte finansieras. Oberoende av slutbetyget skriver forskningsråden också en motivering för varje beslut. I motiveringen kan de bl.a. hänvisa till ovan nämnda riktlinjer utöver den vetenskapliga bedömningen.

Beslutstidtabellen för höstutlysningen 2022 finns på webben: Se beslutsdatum. De sökande får besked om beslutet per e-post senast dagen efter beslutet. I samband med beslutsmeddelandet till dem som fått bifall finns också villkoren för användningen av finansieringen.

Hur syns Akademins riktlinjer om ansvarsfull forskarutvärdering i bedömningen?

Finlands Akademi har förbundit sig till principerna för ansvarsfull utvärdering av forskare från och med 2021 i all sin finansieringsverksamhet, både i bedömningen av ansökningar och i beslutsfattandet. I november 2022 stärkte vi vårt engagemang i internationella och nationella deklarationer om forskningsutvärdering, såsom den internationella DORA-deklarationen och den nationella rekommendationen för ansvarsfull utvärdering (pdf), genom att underteckna det internationella avtalet om forskningsutvärdering (CoARA). I CoARA medverkar redan 21 finländska organisationer.

I stället för tidskriftsbaserad metrik gäller ansvarsfull forskarutvärdering allt mer en kvalitativ bedömning av forskningsplanen och sökandens kompetens. Det är förbjudet att använda tidskriftsbaserad publikationsmetrik vid bedömningen, och också annan metrik ska användas noggrant genomtänkt och ansvarsfullt. Forskarens prestationer bedöms via varierande resultat och uppdrag i forskarkarriären, och avbrott i karriären beaktas.

För att uppnå ovannämnda goda praxis kan sökanden i sin ansökan beskriva sina tidigare forskningsresultat, inklusive de viktigaste publikationerna, som är relevanta för forskningsplanen. För att stödja bedömningen av ansökningar om det förnyade akademiforskarbidraget kompletterades också meritförteckningen över sökandens meriter och kompetenspotential med en narrativ del.

Vetenskapsrådgivare Vera Mikkilä, projektchef för bidragsreformen, hur har bedömningen av akademiforskaransökningarna fortskridit?

Vid bedömningen lades särskild vikt vid att identifiera sökandens mångsidiga kompetens och potential. I sin ansökan ombads de sökande att beskriva inte bara sina meriter, utan också sina ökande kvalifikationer under och efter finansieringsperioden. I anvisningarna för bedömarna satsade vi särskilt på dessa nya aspekter.

Vi har övervakat reformens framgång genom att systematiskt samla in information om ansökningarna och följa upp diskussionerna i bedömningspanelerna, särskilt när det gäller forskarutvärderingen. Utifrån den första bedömningsomgången kan vi konstatera att bedömningen har lyckats som planerat med tanke på målen för bidragsformen, men vi märkte även vissa behov av att precisera anvisningarna.

Under sommaren kommer vi att kommunicera i mer detalj om erfarenheterna från den första utlysningen och om den respons vi fått. Vi ska dessutom förnya anvisningarna för ansökan inför januariutlysningen 2024. Responsen är värdefull när vi utvecklar vår verksamhet så att den bättre tjänar bedömningen och beslutsfattandet i enlighet med finansieringens mål.

Har du frågor eller synpunkter?