Jussi Vauhkonen

Mångsidig vetenskaplig forskning garanterar bred kompetens i framtiden

6.9.2021

Enligt Statistikcentralens uppskattning använder finska staten i år ca 2 400 miljoner euro för att finansiera forskning. Finlands Akademi har till uppgift att dela ut drygt 400 miljoner euro av detta till högklassig forskning på basis av öppen konkurrens och kollegial granskning. Vi har under den senaste tiden fått många frågor om hur vi egentligen beslutar om finansieringen och på vilka grunder den fördelas. I den här bloggtexten diskuterar jag dessa frågor.

Riksdagen beslutar varje år som en del av budgeten hur mycket och för vilket ändamål Akademin har finansiering att dela ut. I budgeten beslutar riksdagen också om statens direkta finansiering till universitet och statliga forskningsinstitut. På så vis fattas ett politiskt beslut om hur mycket statliga medel som ska användas för vetenskaplig forskning.

För Finlands Akademis del hänför sig det politiska beslutsfattandet om användningen av finansieringen alltså till det totala finansieringsbeloppet och i huvudsak till det allmänna användningsändamålet. Budgeten kan också innehålla närmare bestämmelser om användningsändamålet, såsom ”finansiering av forskningsinfrastruktur” eller ”främjande av samarbetet mellan forskningsorganisationer och forskningsutnyttjare”. Akademin har också ibland fått medel av engångskaraktär för att uppnå något aktuellt mål. Senast gjordes detta i våras som en del av EU:s återhämtningsinstrument för följderna av coronapandemin.

Det politiska beslutsfattandet sträcker sig inte längre än så, eftersom riksdagen också har stiftat en lag enligt vilken Akademin själv har befogenhet att besluta för vilka forskningsprojekt den finansiering som Akademin anvisats i statsbudgeten används.

Vem beslutar om användningen av finansieringen vid Akademin?

Vid Akademin fattas finansieringsbesluten av förtroendeorgan, vars medlemmar utnämns av statsrådet för en treårsperiod. Förtroendeorganen är styrelsen, tre vetenskapliga forskningsråd, kommittén för forskningens infrastrukturer samt rådet för strategisk forskning, som verkar i anslutning till Akademin. Dessa organ består av högklassiga och erfarna forskare samt experter på utnyttjande av forskning. Förslag till medlemmar i förtroendeorganen kommer från högskolor, forskningsinstitut, vetenskapsakademier och vetenskapliga föreningar.

Akademins styrelse delar ut den forskningsfinansiering som anvisats Akademin i statsbudgeten vidare till de övriga förtroendeorganen vid Akademin. Finansieringen av rådet för strategisk forskning och forskningsinfrastrukturerna fastställs direkt i statsbudgeten. Deras andel av Akademins totala finansiering är ungefär en fjärdedel.

Ungefär hälften av finansieringen anvisar Akademins styrelse till de vetenskapliga forskningsråden. Forskningsråden beviljar finansiering inom sina egna vetenskapsgrenar till forskardoktorer, kliniska forskare, akademiforskare och akademiprojekt.

Resten används för att främja forskning, utveckla forskningsmiljöer, bedriva forskningsprogram och främja genomslagskraften genom att finansiera bland annat spetsforskningsenheter, flaggskepp, forskningsinfrastrukturer och projekt inom akademiprogram. Den forskning som bedrivs inom dessa bidragsformer är i allmänhet mycket mångvetenskaplig och besluten fattas oftast i sektioner som tillsatts för just dessa bidragsformer och som består av förtroendeorganens medlemmar.

Hur fördelas finansieringen mellan olika vetenskapsgrenar?

Det finns många olika sätt att klassificera vetenskapsgrenar. Den klassificering som används vid Akademin har publicerats på vår webbplats. Också forskningsrådens vetenskapsgrenar listas på webben. Hur Akademins finansiering statistikförs till olika vetenskapsgrenar beror på vilken klassificering som används och även på hur forskarna själva klassificerar sin egen forskning. Akademins bokslut innehåller statistik över fördelningen av finansieringen (Bilaga 1, på finska), men när man granskar den är det bra att komma ihåg att vetenskapsgrenarnas gränser förändras i takt med att vetenskapen utvecklas och att gränserna inte alltid är särskilt entydiga.

Fördelningen av finansieringen mellan forskningsråden har under årens lopp stabiliserats så att den i stort sett återspeglar hur mycket forskning som bedrivs i Finland inom olika huvudvetenskapsgrenar. Det finns inte en enda problemfri mätare för att mäta forskningsvolymen. Volymen kan uppskattas utifrån hur mycket forskningspersonal det finns inom en viss vetenskapsgren. Sådan information finns i utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen. Akademin delar dock inte ut finansiering till någon vetenskapsgren i sig, och fördelningen av finansieringen har ingen koppling till kalkylmässiga grunder, utan de egentliga finansieringsbesluten fattas projektvis och utifrån kollegial granskning.

Hur fattas finansieringsbesluten?

Vid Akademin innebär kollegial granskning att det organ som beslutar om finansieringen begär ett sakkunnigutlåtande om sökandens forskningsplan av en grupp utländska forskare som arbetar inom samma eller tillräckligt nära forskningsområde. De sakkunniga sammanträder och bildar en gemensam syn på forskningsplanens kvalitet. För att få finansiering från Akademin måste man i praktiken nå den bästa femtedelen av sökandena.

Finansieringsbeslutet fattas alltid av ett förtroendeorgan som grundar sitt beslut på bedömarnas utlåtande. Förtroendeorganet beaktar dessutom Akademins forskningspolitiska mål, såsom strävan att främja öppen vetenskap och forskning. Beslut om grunderna för finansieringsbesluten fattas av Akademins styrelse, och grunderna för finansieringsbesluten publiceras på Akademins webbplats. I alla finansieringsbeslut ingår motiveringar för sökanden. Akademin beviljar inte finansiering till förtroendeorganens medlemmar, och i beslutsfattandet iakttas noggrant jävbestämmelser och andra krav på god förvaltning.

På vilka grunder beviljas finansieringen och varför?

Det förs många diskussioner om huruvida forskningsfinansieringen kunde fördelas på något annat sätt och med beaktande av andra slags val. I den offentliga debatten frågas det t.ex. om Akademins beslutsfattande organ i tillräcklig utsträckning beaktar sådana omständigheter som forskningens nytta eller genomslagskraft.

Vår utgångspunkt vid Akademin är att vetenskapen och dess resultat har såväl ett egenvärde som ett instrumentellt värde. Vetenskapen behövs bl.a. som en grundval för vår världsbild och civilisation, som en byggsten för hållbar välfärd och hållbart välstånd, som stöd för beslutsprocesser, som medel för utveckling av praktiska metoder och som ett fundament för utbildningen. Forskning, vetenskaplig kompetens och utnyttjande av vetenskaplig kunskap på varierande sätt är alla kopplade till varandra.

Vi anser att vetenskapen är nyttig, eftersom den strävar efter att nå en allt bättre förståelse och djupare kunskap samt att den – även med alla sina brister – för oss närmare sanningen. Därför kräver vi också genomslagskraft av de projekt som vi finansierar. Högklassig forskning är alltid genomslagskraftig inom vetenskapen, och ofta har den inom en viss tidsram genomslagskraft också i samhället i vidare bemärkelse. En del av Akademins finansiering riktas tematiskt, dvs. till att lösa någon allmänt definierad samhällelig eller vetenskaplig fråga. Lösandet av samhälleliga utmaningar stöds i synnerhet av programmen för strategisk forskning, vars teman statsrådet beslutar utifrån den beredning som gjorts i forskarsamhället.

Fördelarna med tillämpningen av vetenskaplig forskning realiseras på olika ställen i samhället och inom olika tidsramar. Ibland kan dessa tidsramar vara mycket långa. En av forskningens centrala effekter är att kunnandet ökar, och vi har ingen säker uppfattning om vilket kunnande som Finland eller mänskligheten kommer att behöva om 50 eller 100 år.

Av dessa skäl är det förnuftigt att lita på att det är samhälleligt nyttigt att finansiera mångsidig vetenskaplig forskning och koncentrera sig på att främja forskningens kvalitet, genomslag och förnyelseförmåga. Finlands Akademi strävar efter att uppnå dessa mål.

Har du frågor eller synpunkter?