Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet vid Finlands Akademi: satsning på verkliga åtgärder och inte bara förhoppningar
Verksamheten vid Finlands akademi styrs av värderingar såsom öppenhet, transparens, tillförlitlighet samt jämställdhet och likabehandling. Akademins styrelse och rådet för strategisk forskning har förbundit sig till ansvarsfull vetenskap, som innebär att man främjar jämställdhet och likabehandling i forskningsfinansieringen. Jämställdhet och likabehandling är också viktiga forskningspolitiska mål för Akademin. De följande stegen i Akademins jämställdhets- och likabehandlingsarbete gäller integrering och mångfald.
Finlands Akademis vetenskapspolitik bygger på en gemensam europeisk forsknings- och innovationspolitik. Ett av de centrala målen i genomförandet av det europeiska forskningsområdet (European Research Area, ERA) och i ramprogrammet Horisont Europa är att främja jämställdhet och likabehandling i enlighet med Europeiska unionens forsknings- och innovationsverksamhet. Programmen strävar efter strukturella och institutionella förändringar som främjar jämställdhet och likabehandling, särskilt när det gäller forskarkarriärer och bedömningen av forskare. I bredare bemärkelse omfattar ändringarna även forskarsamfundens, forskningsorganisationernas och de europeiska finansiärorganisationernas verksamhet samt den digitala och den gröna omställningen.
Inkluderande jämlikhet och likabehandling betonas inom europeiskt samarbete
I sin strategi för forskning och innovation, som godkändes i september 2021, fäster Europeiska unionens konkurrenskraftsråd avseende vid den vetenskapliga forskningens frihet samt jämställdhet mellan könen. Även Ljubljana-deklarationen från Sloveniens ordförandeskap 2021 betonar vikten av att värna om jämställdheten mellan könen och att agera proaktivt för att integrera jämställdhet i hela forsknings- och innovationsområdet. Under 2022–2024 ska medlemsländerna i EU bland annat utveckla inkluderande jämställdhetsplaner och principer i samarbete med nationella forskningsfinansiärer för att bedöma könsperspektivet inom forskning och innovationer. De inkluderande jämställdhetsplanerna ska utvidga jämställdhetsperspektivet till andra eventuella diskrimineringsgrunder, såsom nationalitet, etnicitet, funktionsvariation eller sexuell läggning.
Systematisk uppföljning av genomförandet av jämställdhet och likabehandling
Akademin har främjat jämställdheten mellan kvinnor och män inom forskning och forskarkarriärer sedan 1980-talet. Jämställdhetsperspektivet har sedan början av 2000-talet beaktats vid genomförandet och utvecklandet av forskningsfinansieringsformer och finansieringsvillkor. Man strävar även efter att kvinnor och män ska vara jämlikt representerade i bedömnings- och beslutsprocesserna.
Paneldeltagarna i bedömningspanelerna ska också ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Akademin följer också årligen upp könsfördelningen i panelerna. Cirka en tredjedel av panelisterna är kvinnor, även om det förekommer variationer mellan olika paneler.
Akademin rapporterar årligen till Undervisnings- och kulturministeriet om könsfördelningen bland dem som ansökt om och fått finansiering. Rapporten ingår i Akademins bokslutsberättelse. Under 2010-talet har andelen kvinnor som högst varit cirka hälften av forskardoktorandsökandena. Cirka 40 procent av dem som sökt akademiforskarbidrag och cirka 30 procent av dem som sökt akademiprojektsbidrag har varit kvinnor.
En av indikatorerna för uppföljning av jämställdheten är beviljandegraden, dvs. hur stor andel av de kvinnliga och manliga sökandena som har fått finansiering. Under en granskningsperiod på tio år har beviljandegraden för kvinnor och män varierat mellan 10 och 20 procent, och i dessa siffror ser man knappt någon skillnad mellan könen. Skillnaderna i procenten för bifallna ansökningar beror mer på årliga variationer än på den sökandes kön.
Det finns dock en stark könsuppdelning inom forskningen. Det här ser man också bland forskardoktor- och akademiforskarsökandena: över hälften av sökandena inom kultur- och samhällsvetenskap samt biovetenskaper och hälso- och miljöforskning är kvinnor. Inom naturvetenskap och teknik är däremot cirka 20–25 procent av sökandena kvinnor.
Akademin utvecklar som bäst uppföljningen av den statistik per verksamhetsområde som anger andelen kvinnor och män som fått finansiering. Syftet är att i fortsättningen noggrannare kunna följa upp hur den beviljade finansieringen fördelar sig mellan kvinnor och män, särskilt inom STEM-sektorerna (science, technology, engineering, mathematics), samt hur ledande positioner inom forskningsprojekten fördelar sig mellan kvinnor och män. Rådet för strategisk forskning förutsätter till exempel sedan 2018 att konsortier ska ha en jämn könsfördelning på ledande positioner eller att konsortiet föreslår åtgärder för att främja en jämnare könsfördelning under finansieringsperioden.
Utöver granskning och uppföljning av könsfördelningen bland sökande och finansieringsmottagare har Akademin utvidgat sitt jämställdhets- och likabehandlingsarbete under 2020-talet till att stödja främjandet av jämställdhet och likabehandling även när det gäller forskningens innehåll samt forskningsprojekt. Sedan 2020 inbegriper bedömningskriterierna främjande av jämställdhet mellan könen samt likabehandling i projekt och i samhället överlag.
Akademins åtgärder för integrering av jämställdhet och likabehandling
Under planperioden 2022–2023 fokuserar Akademins åtgärder på att starkare integrera jämställdhets- och likabehandlingsperspektivet i Akademins verksamhet och att främja praxis som stöder integrering. Med integrering avses vid Akademin att varje tjänsteperson i sitt arbete överväger och bedömer hur jämställdhet och likabehandling kan främjas och genomföras i forskningsfinansieringen. Med starkare integrering säkerställer man att jämlikhet samt jämställdhet mellan könen förverkligas i praktiken. Föresatser att främja jämställdhet och likabehandling är inte alltid nog för att eliminera eller förebygga eventuell strukturell ojämlikhet.
När man lärt sig identifiera hindren för jämställdhet och likabehandling kan man hitta sätt att förverkliga jämställdhet och likabehandling i praktiken. Den pågående akademiforskarreformen har till exempel redan från starten beaktat jämställdhets- och likabehandlingsperspektivet. Förhandsbedömning och uppföljning av verksamheten ingår i cykeln för reformens konsekvensbedömning, när det till exempel gjorts ändringar i finansieringsformen eller dess villkor. En utvärdering i efterhand ingår dessutom i andra processer för uppföljning och utvärdering av finansieringsformernas utveckling.
Den information om jämställdhet och likabehandling som konsekvensbedömningen av akademiforskarreformen ger fungerar också som stöd för beslutsfattandet, till exempel vid utmaningar som gäller forskarkarriären eller att förena privatliv med arbete. Informationen har bland annat påverkat hur Akademins styrelse bedömer mobilitetskriteriet idag och inom den närmaste framtiden; det finns planer på att slopa mobilitetskriteriet.
Integrering är också ett sätt att åstadkomma förändring. För att identifiera förändringsbehoven måste man inhämta relevant information om hur jämställdhet och likabehandling förverkligas inom Akademins verksamhet eller inflytelsesfär. Inom ramen för sin planeringsprocess för jämställdhet och likabehandling granskar Akademin numera de sökande (antalet sökande och procenten för bifallna ansökningar) så att man samtidigt beaktar kön och ålder, kön och medborgarskap samt medborgarskap och ålder. Via den här korsgranskningen kan man beakta olika grupper av sökande och förstå skillnaderna mellan dem, vilket är avgörande för att kunna identifiera eventuell strukturell ojämlikhet i Akademins finansieringsutlysning. Dessa granskningar ingår i planeringsprocessen och med dem utvärderar man regelbundet jämställdhet och likabehandling i fråga om Akademins basfinansieringsinstrument.
Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet vinner på samarbete med intressegrupper
Akademins möjligheter att främja jämställdhets- och likabehandlingsfrågor påverkas av de strukturer och den atmosfär som allmänt råder inom vetenskapsvärlden och olika vetenskapsområden. Dessa påverkar hur vetenskapsmän och forskare av olika kön och bakgrund kan utvecklas under sin forskarkarriär. Genom att identifiera dessa frågor i vår verksamhetsmiljö och genom att aktivt arbeta med intressegrupperna kan vi relatera vår egen verksamhet och våra vetenskapspolitiska mål till främjandet av jämställdhet och likabehandling.
När vi utarbetade den nuvarande jämställdhets- och likabehandlingsplanen träffade vi experter från Forskarförbundet och Bildningsarbetsgivarna. Diskussionerna med dem stärkte våra uppfattningar om vad Akademin bör fokusera på när det gäller åtgärder som främjar jämställdhet och likabehandling. Båda intressegrupperna lyfte fram det markant ökade antalet internationella forskare (som kommit till Finland från utlandet). Också kvinnors utmaningar inom forskarkarriären framkom i diskussionen; kvinnor börjar ofta undervisa istället för att avancera i forskarkarriären. Professorskåren är fortfarande mycket mansdominerad i Finland: en tredjedel av professorerna på heltid är kvinnor.
Mångfald som mål
I enlighet med resultatavtalet kommer Akademin att under de närmaste åren utveckla sin verksamhet även i fråga om mångfald. Vid Akademin hör frågan om mångfald eller diversitet särskilt samman med hur vi engagerar forskare och andra människor av olika bakgrund i vår verksamhet. Det här gäller såväl ämbetsverkets personal, bedömningspanelernas experter som finansieringsmottagare. Stark inkludering, dvs. jämlik delaktighet ingår också i målen för mångfald.
Undervisnings- och kulturministeriets KOTAMO-projekt utreder som bäst hur jämställdhet, likabehandling och mångfald förverkligas vid högskolorna. Resultaten av projektet är viktiga också med tanke på Akademins arbete, eftersom det tills vidare finns lite information om frågor kring mångfald inom det akademiska fältet i Finland.
Vi befinner oss ännu i början av vårt arbete med att identifiera och erkänna mångfald och att utnyttja den i Akademins verksamhet, men starten ser lovande ut. Akademins styrelse stöder det här arbetet starkt och just nu är det lägligt att ta itu med dessa frågor tillsammans med intressegrupperna. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald – även inom forskningsfinansieringen – blir allt angelägnare frågor, i synnerhet med tanke på det världspolitiska läget.
Finlands Akademi har ställt upp mål för att främja jämställdhet och likabehandling och dessutom förpliktas Akademin av normer på flera nivåer.
Jämställdhetslagen och diskrimineringslagen förutsätter att Akademin främjar jämställdhet och likabehandling som arbetsgivare och i all sin verksamhet. Vid Akademin styrs jämställdhets- och likabehandlingsarbetet av jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Finlands Akademi 2022–2023. Planen publiceras på svenska snart.
Resultatavtalet med Undervisnings- och kulturministeriet ställer också krav på Akademin i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Ett av resultatmålen för Akademins samhälleliga genomslagskraft i det nuvarande resultatavtalet är att främja jämställdhet, likabehandling och diversitet inom vetenskapen samt målen för hållbar utveckling. Resultatmålet omfattar genomförande och utveckling av forskningsfinansieringsformer, finansieringsvillkor, bedömningspraxis samt arbetet med intressegrupper.
