Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö har under sin mandatperiod fäst särskild vikt vid att forskningsområdena behandlas jämlikt, utan att göra kompromisser när det rör hög vetenskaplig kvalitet. Forskningsrådet stöder mångsidigt högklassig forskning inom de områden det företräder för att säkerställa att det även i framtiden finns toppforskare.

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har snart varit verksamt i tre år. Akademins forskningsrådsstruktur förnyades i samband med uppdateringen av Finlands Akademis lag och förordning år 2018. Forskningsrådet för hälsa och forskningsrådet för biovetenskap och miljö gick samman och det nya forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö inledde sitt arbete fr.o.m. början av 2019.

Forskningsrådet följer finansieringens resultat och genomslag årligen genom att analysera forskningsrapporter samt genom att undersöka olika finansieringsinstrument och forskningsområden.

I år har forskningsrådet analyserat beslutsuppgifter från treårsperioden 2019–2021. Som jämförelseobjekt utnyttjades beslutsdata för åren 2016–2018 från forskningsrådet för hälsa och forskningsrådet för biovetenskap och miljö. I jämförelsen granskades forskningsområdens framgång, beviljandegraderna efter bidragsform samt hur finansiering fördelats mellan olika organisationer.

Finansiering av högklassiga ansökningar främjar genomslag och vetenskaplig förnyelse

Genom att finansiera de vetenskapligt sett bästa ansökningarna främjar forskningsrådet genomslagskraftig och innovativ forskning samt stöder uppkomsten av en högklassig forskarkår. En hög vetenskaplig kvalitet är forskningsrådets primära mål och det viktigaste finansieringskriteriet.

Ett tydligt tecken på den höga kvaliteten på den forskning som finansieras är att i genomsnitt 34 procent av ansökningarna i septemberutlysningen 2020 fick betyget 5–6 (på skalan 1–6) i den kollegiala granskningen.

Ett centralt kriterium när finansieringsbeslut fattas är forskningens genomslagskraft – såväl vetenskaplig som samhällelig. De ansökningar som finansieras håller hög vetenskaplig kvalitet och deras resultat har samhällelig betydelse, antingen direkt eller indirekt. Ett exempel på en direkt betydelse är t.ex. forskning kring restaurering av torvmarker. Den indirekta betydelsen kan i sin tur hänföra sig till t.ex. forskning som rör regleringen av ämnesomsättningen och som i sinom tid kan leda till effektivare läkemedelsbehandling.

Forskningsrådets tillgängliga medel varierar från år till år

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö fattar beslut om många olika bidragsformer: akademiprojektsbidrag, bidrag för anställning som akademiforskare, klinisk forskare eller forskardoktor och flera olika internationella finansieringsmöjligheter.

Forskarorienterade bidragsformer har alla en tydlig egen roll och betydelse för vetenskaplig forskning i Finland. Största delen av forskningsrådets finansiering går till akademiprojekt och akademiforskare. Finansieringen av forskardoktorer och kliniska forskare har särskilda mål och de är mycket viktiga finansieringsinstrument, trots att finansieringssumman är något mindre.

Forskningsrådet anser att en beviljandegrad på minst 20 procent är ett bra mål för alla bidragsformer. Tyvärr nås detta mål sällan.

Deltidsfinansieringen för kliniska forskare gör det möjligt för forskare som utför kliniskt arbete att kombinera det kliniska arbetet med forskningen; det finns mycket oro inom branschen om att det finns tillräckligt med kliniska forskare. Det är därför som forskningsrådet eftersträvar en högre beviljandegrad inom bidragsformen. I sin helhet varierar beviljandegraderna årligen på grund av skillnader i antalet ansökningar och de anslag som forskningsrådet har till sitt förfogande.

Forskarstyrd vetenskap finansieras på bred front

Den finansiering som forskningsrådet beviljar fördelar sig på tiotals olika forskningsområden. Vid uppföljningen av forskningsområdena har man beaktat alla de forskningsområden som sökanden själv valt för sin ansökan; man kan välja högst fem forskningsområden.

Antalet ansökningar har varierat något från år till år, men på basis av både antalet ansökningar och antalet bifall har de åtta största forskningsområdena varit desamma under två treårsperioder. Med de ovan nämnda kriterierna är de största områdena följande: 1. cell- och molekylärbiologi, 2. biomedicin, 3. ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi, 4. genetik, 5. klinisk medicin, 6. mikrobiologi, 7. biokemi och biofysik, 8. systembiologi och bioinformatik.

Största delen av finansieringen går till stora forskningsorganisationer

Bland de forskningsorganisationer som fått finansiering finns också de 14 största organisationerna (räknat utifrån antalet ansökningar) som bedriver forskning inom forskningsrådets områden.

Forskningsrådet får flest ansökningar av Helsingfors universitet, och dit beviljas också mest finansiering. De största organisationerna mätt på basis av finansieringen har hållits oförändrade under två treårsperioder.