Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö

Verksamhetsområdet för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö:

• biokemi och biofysik
• biomedicin
• ekologi och evolutionsbiologi
• farmaci
• folkhälsovetenskap, miljöhälsovetenskap och
• arbetshälsovetenskap
• klinisk medicin, tandmedicin och veterinärmedicin
• jordbruksvetenskap, skogsvetenskap och livsmedelsvetenskap
• ärftlighetslära
• kostvetenskap, idrottsvetenskap och vårdvetenskap
• cellbiologi, molekylärbiologi, mikrobiologi
• miljövetenskap
• systembiologi och bioinformatik som knyter an till ovan nämnda
• ämnesområden
• annan hälsorelaterad, miljörelaterad, biovetenskaplig och även flervetenskaplig forskning

Vid sitt möte i juni beredde forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö sina finansieringskriterier och -riktlinjer för septemberutlysningen 2021. Riktlinjerna kompletterar Akademins anvisningar i utlysningstexterna för septemberutlysningen 2021 samt Akademins allmänna beslutsgrunder.

De sökande ska ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Forskningsrådet finansierar i regel endast sådana projekt där både den ansvariga ledaren och hens forskargrupp främst arbetar i Finland. De sökande måste klart beskriva detta i sin ansökan.

Akademiprojektsbidrag

Det viktigaste finansieringskriteriet är forskningsplanens vetenskapliga kvalitet. 

Forskningsrådets övriga forskningspolitiska kriterier i fråga om likvärdiga ansökningar är följande (i prioritetsordning):

1. initiativ som förnyar vetenskapen
2. stark potential för genomslag utanför forskarsamfundet
3. stödjande av unga och lovande forskare.

Forskningsrådet förutsätter att den ansvariga ledarens lednings- och forskningsuppgifter i projektet har klart specificerats i ansökan.

I enlighet med Akademins riktlinjer främjar forskningsrådet yngre forskares karriärer samt förbättring av kvaliteten och förnybarheten hos forskning och innovationsverksamhet.

Forskningsrådets finansiering för ett enskilt projekt uppgår vanligen till 500 000 euro. En konsortieledare beviljas högst 400 000 euro och ett delprojekt i ett konsortium högst 300 000 euro. Ett konsortium beviljas totalt högst 1 miljon euro.

I fråga om konsortier fäster forskningsrådet uppmärksamhet vid samarbetets mervärde, som ska beskrivas i ansökan. Delprojekt i konsortier ska hålla samma vetenskapliga nivå som konsortiets huvudsakliga sökande, eller på andra sätt bidra starkt till projektets genomförande.

Enligt Akademins riktlinjer beviljar forskningsrådet inte akademiprojektsbidrag till en forskare som har ett pågående akademiprofessorsbidrag eller som är ansvarig ledare för ett pågående akademiprojekt. Om den sökande är delprojektledare inom ett konsortium med pågående akademiprojektsbidrag kan hen beviljas akademiprojektsbidrag endast av särskilt vägande skäl. Om den sökande har pågående bidrag för anställning som akademiforskare kan hen beviljas akademiprojektsbidrag för de två sista åren av anställningen. Genom att följa Akademins riktlinjer strävar forskningsrådet efter att säkerställa finansiering för så många forskare som möjligt och på ett mångsidigt sätt stödja forskning inom olika områden.

Forskningsrådet kan bevilja tvåårig finansiering för utvalda akademiprojektansökningar, om det har identifierat ett högklassigt och lovande projekt som förnyar vetenskapen men innebär en betydande risk med tanke på projektets genomförande som inverkar på finansieringen av projektet som sådant. Riskfaktorerna kan till exempel vara brister i de preliminära resultat som stöder forskningens genomförbarhet, införande av en ny forskningsmetod eller utmaningar i samband med insamling av data. Målet är att stödja innovativa projekt som riskerar bli utan finansiering på grund av den identifierade risken som äventyrar förverkligandet av projektets huvudsakliga mål. Forskningsrådet kan anse att ett sådant projekts kvalitet och innovativitet är så betydande att det beviljar tvåårig finansiering för att minska den för projektet betydande risken. Det är inte fråga om en skild bidragsform, utan om ett val som baserar sig på forskningsrådets avvägande.

Bidrag för anställning som akademiforskare

Det viktigaste finansieringskriteriet är forskningsplanens vetenskapliga kvalitet. Dessutom fäster forskningsrådet uppmärksamhet vid den sökandes kompetens. 

Forskningsrådet stödjer forskare med förnyelseförmåga som är eller som är på väg att bli självständiga och som befinner sig i en blomstrande fas av sin karriär. I ansökan ska forskaren beskriva hur projektet stöder hens självständighet.

Forskningsrådet stöder särskilt de akademiforskare som har tidigare internationell mobilitet. Dessutom fäster forskningsrådet uppmärksamhet vid motiverad internationell mobilitet av de forskare som arbetar i projektet.

Forskningsrådets övriga forskningspolitiska kriterier i fråga om likvärdiga ansökningar är följande (i prioritetsordning):

1. en klart uppåtgående karriär, vilket framgår t.ex. av forskarens högklassiga publikationer, vetenskapliga kurage, internationella nätverk och projektledning
2. djärva initiativ som förnyar vetenskapen
3. potential till samhälleligt genomslag; kan framgå t.ex. av samarbete med de som utnyttjar forskningens resultat eller av vetenskaplig informationsspridning.

Forskningsrådet skapar förutsättningar för att akademiforskarna kan genomföra sin forskningsplan genom att efter eget omdöme bevilja tillräcklig finansiering för forskningskostnader under finansieringsperioden. Nya och gamla akademiforskares forskningskostnader finansieras med högst 100 000 euro per år under hela perioden.

Bidrag för anställning som klinisk forskare

Det viktigaste finansieringskriteriet är forskningsplanens vetenskapliga kvalitet. Dessutom fästs uppmärksamhet vid den sökandes lämplighet med tanke på målen med finansieringsinstrumentet.

Finansieringen för kliniska forskare stöder läkare eller forskare som är sysselsatta med kliniskt patientarbete genom att finansiera deras deltidsforskning.

Finansieringsbeslutet grundar sig på forskningens vetenskapliga kvalitet och den sökandes kompetens och lämplighet. Syftet är att främja kliniska forskarkarriärer och uppmuntra professionella inom hälso- och sjukvården som sysslar med kliniskt arbete att forska vid sidan av det kliniska arbetet..

Forskningsrådet beviljar finansiering för forskningskostnader och 20–50 procents lön. En förutsättning är att 50 procent av den sökandes arbete utgörs av kliniskt patientarbete. Finansieringen beviljas för högst fyra år.

Kliniska forskare kan samtidigt ha akademiprojektsbidrag.

Bidrag för anställning som forskardoktor

Det viktigaste finansieringskriteriet är forskningsplanens vetenskapliga kvalitet. Dessutom lägger forskningsrådet vikt vid den sökandes kompetens och förutsättningar att öka sin självständighet under projektets lopp. 

Vid bedömningen av ansökningarna beaktas särskilt forskningsplanens internationella aspekter, inklusive internationellt forskarsamarbete och mobilitet. En bra målsättning enligt forskningsrådet är att ha minst sex månaders och motiverad erfarenhet av internationell mobilitet. Forskningsrådet vill även framhäva vikten av internationell mobilitet för unga forskares karriärer. Om forskningsplanen inte innehåller forskarmobilitet måste den sökande motivera varför.

Forskningsrådets övriga forskningspolitiska kriterier i fråga om likvärdiga ansökningar är följande (i prioritetsordning):

1. stödja vetenskapligt lovande forskare
2. främja forskarnas självständighet
3. forskningssamarbete och internationell mobilitet
4. vetenskapligt kurage inom projektet
5. samhälleligt genomslag.

Forskningsrådets genomsnittliga finansiering för en forskardoktor uppgår till 270 000 euro inklusive löneutgifter och låga forskningskostnader.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö 1 jan 2019–31 dec 2021 

Ordförande

• professor Ursula Schwab, Östra Finlands universitet

Medlemmar

• forskningsprofessor Juha Hiedanpää, Naturresursinstitutet
• professor Esa Korpi, Helsingfors universitet
• forskningsprofessor Kristiina Kruus, Aalto-universitetet
• professor Jussi Kukkonen, Östra Finlands universitet
• professor Heli Peltola, Östra Finlands universitet
• professor Timo Peltomäki, Tammerfors universitet
• forskningsprofessor Markus Perola, Institutet för hälsa och välfärd
• professor Mika Rämet, Uleåborgs universitet
• forskningschef, professor Tiina Sarjakoski, Lantmäteriverket
• professor Maritta Välimäki, Åbo universitet

Både Finlands Akademi och forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö för sin del utvecklar aktivt sin verksamhet. Responsen från bedömningspanelerna är en viktig del av detta utvecklingsarbete och responsen följs upp och analyseras årligen. Panelerna ger värdefull respons till sökandena också om hur ansökningarna kan förbättras ur bedömarens synvinkel.

• Panelrespons om septemberutlysningen 2020 (pdf)
• Lista med bedömare som anlitats (pdf, på engelska)

Forskningsrådet stöder forskarinitierat högklassigt internationellt samarbete genom akademiprojektsbidrag och bidrag för anställning som akademiforskare, klinisk forskare och forskardoktor samt genom att delta i strategiskt viktiga internationella utlysningar. Forskningsrådet beviljar finansiering för internationellt konkurrenskraftig forskning och främjar förutsättningar för forskare i Finland att delta i framgångsrik och effektfull internationell forskning. Forskningsrådet anser att det multilaterala europeiska och nordiska samarbetet är viktigt. Allt internationellt samarbete bör också i första hand basera sig på intressen och behoven inom den finländska forskningen.

I främjandet av samarbete och planeringen av finansieringsutlysningar fäster forskningsrådet särskild uppmärksamhet vid forskningens kontinuitet och å andra sidan också vid beviljande av finansiering för nya initiativ och områden samt det mervärde samarbetet medför för den finländska forskningen.

Information om kommande utlysningar läggs ut på Akademins webbplats och Twitter.