Konklusioner

Vetenskapens nivå i Finland mätt med topp 10-indexet har stigit.

Vetenskapens nivå har bedömts med det s.k. topp 10-indexet, som anger andelen sådana vetenskapliga publikationer som hör till de tio procent som har det största antalet citeringar.De färskaste uppgifterna gäller publikationer från åren 2012–2015 och citeringarna till dem före utgången av år 2017.Finlands topp 10-index har stigit under 2010-talet och var nu 1,12, då det globala medeltalet är 1.Inom vissa vetenskaper har stegringen varit snabb.I Finland är antalet vetenskapliga publikationer per capita stort.

Både i Finland och i alla jämförbara länder har internationella sampublikationer större vetenskapligt genomslag än inhemska publikationer.

I Finland får de internationella sampublikationerna ett högre topp 10-indexvärde än de rent inhemska publikationerna i praktiskt taget alla vetenskapsgrenar. Både i början av 2000-talet och i den färskaste granskningen 2012–2015 var USA, Sverige, Storbritannien och Tyskland de främsta partnerländerna i sampublikationer. Under de senaste tio åren har antalet sampublikationer med partners från Kina vuxit kraftigt.

I de statliga forskningsinstituten och i yrkeshögskolorna har antalet forskningsårsverken sjunkit. Också antalet personårsverken bland universitetens undervisning- och forskningspersonal har sjunkit.

Vid forskningsinstituten var antalet forskningsårsverken år 2012 totalt 5 600 och år 2017 totalt 3 500. Motsvarande siffror för yrkeshögskolorna var 2 050 respektive 1 800. Vid universiteten var undervisnings- och forskningspersonalens personårsverken år 2012 totalt 16 800 och år 2017 totalt 16 100.

Forskning som bedrivs av doktorer sker i större utsträckning än förr vid högskolor och statliga forskningsinstitut.

Doktorernas andel av forskningsårsverkena har fortsatt att växa vid universiteten och yrkeshögskolorna. År 2012 var deras andel av universitetens forskningsårsverken (årsverken som använts för forskning) 38 procent, år 2017 hade den stigit till 42 procent. Vid yrkeshögskolorna var motsvarande siffror 13 respektive 16 procent och vid forskningsinstituten 25 respektive 33 procent (2016).

Inom företagens FoU-verksamhet spelar doktorerna alltjämt en obetydlig roll.

I företagen har deras andel av forskningsårsverkena stigit de senaste åren. Likväl svarar de för bara sex procent av företagens totala forskningsårsverken.

Av alla sysselsatta doktorer arbetar 28 procent inom den privata sektorn. Andelen varierar mellan olika vetenskaper. Inom t.ex. materialvetenskap, materialteknik och farmaci placerar sig över hälften av doktorerna inom den privata sektorn.

Andelen undervisnings- och forskningspersonal med anställning av permanent natur varierar stort mellan universiteten.

Skillnaderna mellan universiteten är stora vad gäller anställningar av permanent natur, dvs. personal på karriärsteg III–IV och dess andel av hela undervisnings- och forskningspersonalen. Totalt steg denna undervisnings- och forskningspersonals andel av personårsverkena från 37 procent 2012 till 39 procent 2017. Vid forskningsuniversiteten varierade andelen år 2017 mellan 21 och 49 procent. Vid åtta universitet har den vuxit.

Vid samtliga universitet växte de sammanlagda personårsverkena på karriärsteg II (+17 %) och III (+9 %) åren 2012–2017. Däremot minskade de på karriärsteg I (-19 %) och IV (-10 %).

Särskilt bland universitetens visstidsanställda har andelen utländska arbetstagare vuxit.

Särskilt bland universitetens visstidsanställda på karriärsteg I–II har andelen utländska arbetstagares årsverken vuxit. Från 21 procent 2012 hade den vuxit till 30 procent 2017. I anställningar av permanent natur (karriärsteg III–IV) steg andelen från 9 till 11 procent.

De utländska arbetstagarna utgjorde 22 procent av universitetens undervisnings- och forskningspersonal 2017. Deras sammanlagda årsverken uppgick till 3 600.

Vid universiteten har kvinnornas andel i uppgifter av permanent natur vuxit.

Kvinnornas andel på karriärsteg III–IV har vuxit. År 2012 var deras andel av årsverkena 38 procent, år 2017 hade den stigit till 41 procent. Andelen växte i praktiskt taget alla vetenskapsgrenar. På karriärsteg I–II stod kvinnorna år 2012 för 47 procent och år 2017 för 48 procent av årsverkena.

Finlands FoU-satsning i förhållande till bruttonationalprodukten har sjunkit.

Den offentliga sektorn och företagssektorn finansierar FoU-verksamhet på olika sätt i olika länder, men typiskt brukar den offentliga sektorns finansieringsandel vara ungefär tredjedel, liksom även i Finland. Inom den inhemska företagssektorn är skillnaderna mellan FoU-satsningarna i olika branscher stora. Hela forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel av bruttonationalprodukten har sjunkit efter toppåret 2009, framför allt till följd av nedgången i företagssektorn, särskilt elektronikindustrin.

Utvecklingen domineras allt mer av mångvetenskaplig och fenomenbaserad forskning samt av forsknings- och kompetensklustren; här behövs dock kompletterande data.

I kartläggningen av förändringsfaktorer inom vetenskapen framstod fenomenbaserad forskning som ett viktigt drag. Fenomenbaserade forskningskluster betonas också i högskolornas strategier och praktiska verksamhet. Förutom bibliometriska studier inom enskilda vetenskapsgrenar behövs en exaktare bild också av den fenomenbaserade och mångvetenskapliga forskningen.

Digitalisering och öppen vetenskap förändrar vetenskapen på ett betydande sätt.

Digitalisering i vid bemärkelse skapar inte bara nya forskningsmöjligheter, den påverkar också det sätt på vilka forskning bedrivs. I den öppna vetenskapens framtid kommer öppna material och metoder att bli viktigare, vilket också medför stora förändringar i sättet att bedriva forskning.

Har du frågor eller synpunkter?

E-tjänsten (SARA) är stängd från fredag 29.1.2021 kl. 18.30 till måndag 1.2.2021 kl. 8.00.