Finlands Akademi valde nya forskardoktorer inom biovetenskap, hälsa och miljö

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat bidrag för 32 nya anställningar som forskardoktor. I finansieringsbesluten betonades vetenskapligt högklassig forskning, nätverksbildning som stöder forskarkarriären och ökad självständighet samt strävan efter internationellt samarbete.

Vid valet av årets forskardoktorer betonade forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö utöver forskningsplanens höga vetenskapliga kvalitet och sökandens kompetens särskilt hur forskningen och forskningsmiljön stöder sökandens nätverksbildning och utveckling mot en självständig forskarkarriär. Trots coronapandemin syntes det i forskarnas planer en positiv strävan efter internationalisering och skapande av internationella kontakter.

Enligt forskningsrådets ordförande, professor Jussi Kukkonen höll forskardoktoransökningarna hög kvalitet. Alla finansierade ansökningar om anställning som forskardoktor fick betyget 6 eller 5.

”Finansiering beviljades för nytänkande ansökningar från begåvade forskare. I ansökningarna syntes forskarnas aktiva grepp också när det gäller att utveckla karriären genom att byta forskningsmiljö och skapa samarbetsnätverk”, berättar Kukkonen.

Forskningsrådet kommer att använda nästan 9 miljoner euro för att finansiera de nu aktuella forskardoktorerna under en period på tre år. Beviljandegraden var omkring 15 procent. I år var cirka 53 procent av de finansierade forskardoktorerna kvinnor, medan kvinnorna stod för 60 procent av de sökande.

Syftet med forskardoktorsbidragen är att ge de mest lovande forskarna som nyligen avlagt doktorsexamen en möjlighet att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera forskardoktorer med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Sami Lehtinen (Jyväskylä universitet). Sami Lehtinens forskningsprojekt producerar information om fiskets betydelse för ekosystemens struktur och funktion samt främjar utarbetandet av verksamhetsmodeller för hållbar utveckling. På grund av överfiske kollapsade många torskbestånd i Nordatlanten dramatiskt för trettio år sedan. Trots betydande åtgärder har torskbestånden hållits på en farligt låg nivå och de kan försvinna helt inom några årtionden. Det är mycket viktigt att förstå vilka egenskaper som är utmärkande för torsk och vilka interaktioner med andra arter som hindrar eller begränsar återhämtningen av torskbestånden. I projektet undersöks hur beteende på individnivå sprids till ekosystemens nivå och styr dynamiken och evolutionen.

Lea Mikkola (Åbo universitet). I Lea Mikkolas forskningsprojektet utreder man med hjälp av nya metoder de mekanismer på cell- och vävnadsnivå som ligger bakom uppkomsten av höftledsartros. Höftledsartros är en allmän sjukdom som i Finland årligen leder till tusentals höftprotesoperationer. Utöver försämrad livskvalitet orsakar artros i häften omfattande ekonomiska förluster; man har dessutom beräknat att kostnaderna kommer att mångdubblas under de kommande årtiondena när befolkningen åldras. Inom projektet produceras ny information med hjälp av vilken man bättre kan förstå uppkomsten och framskridandet av artros. Dessutom bidrar forskningen till att utveckla effektivare diagnos- och behandlingsmetoder. Projektet är betydelsefullt både för patienter och för medicinen i allmänhet, och det erbjuder en viktig grund för framtida forskning kring artros.

Juuli Raivola (Helsingfors universitet). Juuli Raivola beviljades finansiering för att utreda hur cellreceptorer som finns på ytan av äggstockscancerceller styr sjukdomens framfart. Raivola ska dessutom undersöka hur cellreceptorfunktionen kan förhindras. Äggstockscancer är en av de vanligaste gynekologiska cancersjukdomarna och prognosen är ofta dålig. Detta beror på läkemedelsresistenta och metastaserade former av sjukdomen, vilka ofta orsakar återfall. I forskningsprojektet används cellinjer av äggstockscancer samt celler från patienter för att undersöka de händelser som cellreceptorerna orsakar. Samtidigt bidrar studien till att utveckla läkemedelsmolekyler som binder till tumörspecifika receptorer och hindrar dem från att fungera.