23 nya akademiforskare får finansiering inom kultur- och samhällsvetenskaplig forskning

4.5.2022

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat finansiering för 23 nya anställningar som akademiforskare.

Med akademiforskarbidragen stöder forskningsrådet begåvade forskare som är i mitten av sin karriär. Forskningsrådet lade särskild vikt vid sådana sökande som i sin forskningsplan kombinerade hög kvalitet med starkt akademiskt och samhälleligt genomslag och vetenskaplig förnyelse.

Forskningsrådets totala finansiering uppgår till cirka 10 miljoner euro. Finansieringen beviljas för fem år. I år var beviljandegraden nästan 12 procent. En del av besluten fattas senare på grund av utredningar som hänför sig till förbindelser och samarbete med Ryssland eller Vitryssland. Ungefär 70 procent av de finansierade är kvinnor, medan andelen kvinnliga sökande var 61 procent.

Ordföranden för forskningsrådet för kultur och samhälle, professor Petri Karonen anser att akademiforskarbidragen hjälper de mest begåvade forskarna att avancera mot forskaruppgifter på professorsnivå. ”Även i år var konkurrensen om finansieringen hård. Trots att forskningsrådet kunde finansiera något fler projekt som var framgångsrika i den internationella kollegiala granskningen, blev dock många utmärkta akademiforskarprojekt tyvärr utan finansiering”, konstaterar Karonen.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera akademiforskare med hög vetenskaplig kompetens. Här är några exempel:

Taija Kaarlenkaski (Östra Finlands universitet) undersöker förändringarna i mjölkproduktionens och -konsumtionens betydelse i Finland från 1950-talet fram till idag. Finland har redan under flera årtionden varit det land i världen som konsumerar mest mjölk, och produktionen av mjölk och nötkött har stått för en betydande del av jordbruket. Under den senaste tiden har dock debatten om mjölkproduktion blivit mer kritisk, eftersom mjölksektorn har identifierats som en viktig källa till miljö- och djurskyddsproblem. Kaarlenkaski ska ta fram ny kunskap som baserar sig på historisk granskning och som kan utnyttjas i den vetenskapliga och samhälleliga debatten om matproduktion och matkonsumtion samt anknytande identiteter.

Vesa Putkinen (Åbo universitetscentralsjukhus) ska utreda den neurokemiska och neurologiska grunden för de känslor som musiklyssning och sång ger upphov till. Musik väcker starka känslor även om den inte har någon tydlig utvecklingsmässig funktion och den inte signalerar fara eller nytta för individen. Putkinens forskning hör till området psykologi och neurovetenskap och utnyttjar avbildning, farmakologiska prov och maskininlärning. Projektet syftar till att producera det första hjärnbildsmaterialet om opioidsystemets roll i de känslor som musiken ger upphov till samt belysa förhållandet mellan de känslor som musiken väcker och andra känslor.

Michael Ungeheuer (Aalto-universitetet) undersöker investerarnas beslutsfattande och hur människor kunde göra bättre investeringsval. I forskningsprojektet ingår till exempel försök som utförs under laboratorieförhållanden och som syftar till att genom att kontrollera försökspersonernas beslutsmiljö identifiera faktorer som i egentlig mening påverkar investerarnas beslut. I det ekonomivetenskapliga projektet utnyttjas också beteendevetenskaplig kunskap. Forskningens resultat kan stödja tjänste- och produktutvecklingen inom finansbranschen.

Mer information

Våra e-postadresser har formatet fornamn.efternamn(at)aka.fi.

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsplanerare Heidi Wirkkala
tfn 0295 335 158
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Har du frågor eller synpunkter?