Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik finansierar samarbete mellan forskardoktorer och samhällsaktörer

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har idag beviljat finansiering för 43 anställningar som forskardoktor. Den totala finansieringen uppgår till cirka 11 miljoner euro. Beviljandegraden var cirka 16 procent. 28 procent av anställningarna som akademiforskare är kvinnor, medan 24 procent av sökandena var kvinnor.

Alla finansierade ansökningar fick helhetsbetyget 6 eller 5. I forskningsrådets finansieringsbeslut läggdes särskild vikt vid den sökandes kompetens och forskningens höga vetenskapliga kvalitet. Andra viktiga kriterier var den sökandens mobilitet, som stöder ökad självständighet, särskilt kvaliteten av planerad mobilitet samt dess mervärde för forskningsplanen och forskarkarriären.

”Enligt forskningsrådet är det mycket viktigt att ha växelverkan mellan forskare och olika samhällsaktörer. Under den här utlysningen prövade forskningsrådet att reservera en del av forskardoktorsfinansieringen till främjandet av sådant samarbete. Samarbete är essentiell när man försöker lösa så stora problem som klimatförändring, energitillgång och framtidens hälsovård”, säger forskningsrådets orförande Reko Leino.

De finansierade forskardoktorerna arbetar i projekt med samhälleligt genomslag

Sara-Maaria Alatalo från Östra Finlands universitet producerar ädelmetallfira, fotokatalytiskt aktiva kolnanopartiklar, som kan användas för att effektivt dispergera vatten till vätgas på våglängder av synligt ljus. Framtagning av miljövänliga material från fönybara utgångsmaterial är ett av de största hindren i materialvetenskap.

Robert Hartmann från Aalto-universitetet studerar en ny miljövänlig skumkemikalier som är en biprodukt av cellulosa-, pappers- och livsmedelsindustrin. Syftet med kemikaliern är att minska miljöbelastningen i litiumjonackumulatorernas produktion, som krävs litium, kobolt och koppar, som är svåra att processa. De förekommer som olika föreningar i Finlands jordmån. Finland har en chans att svara på efterfrågan av dessa grundämnen om man kan lösa problem i processingen av malmer som innehåller dem. För tillfället anrikas dessa malmer med att flotera. Processen innehåller flera retsamma kemikalier.

Sarah Mailhiot från Uleåborgs universitet siktar på att ta fram och undersöka ett nytt cementmaterial med att tillämpa kärnmagnetisk resonansspektroskopi och magnetisk resonanstomografi. Uppskattningsvis 25 procent av mänskliga koldioxidutsläpp bero på cementproduktion före år 2050. Syftet med projektet är att ta fram ett cementmaterial som har mycket låga eller rentav obefintliga koldioxidutsläpp.

Saija Saarni från Helsingfors universitet koncentrerar sig på att producera ingående temporal och lokal kunskap om hur som plast driver och sedimenterar i Östersjöns kustområden och att utreda faktorer som kontrollerar mikroplast avlagras. Vi har börjat fästa större avseende vid miljörisken som mikroplast förorsakar, men vår uppfattning om mikroplastbelastningen på vattendragen.