Vad kan en mellanstatlig jätteorganisation erbjuda vetenskapssamfundet i ett enskilt medlemsland? Ganska mycket egentligen. De beslut och riktlinjer som Unesco, dvs. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, utfärdar har stor betydelse. De representerar ju den gemensamma åsikten av 193 medlemsländer. De senaste besluten som Unesco fattat gällande vetenskapen hänför sig till rekommendationer om öppen vetenskap och etiken i artificiell intelligens.

Unesco höll sin 41:a generalkonferens i Paris i november 2021. De mest emotsedda besluten gällande vetenskap var nya globala rekommendationer om öppen vetenskap och etik för artificiell intelligens. De innehåller tillräckligt med mål för även de mest framåtsträvande länderna.

Lika tillgång till forskningskunskap minskar den globala ojämlikheten

I rekommendationen om öppen vetenskap (Unesco Recommendation on Open Science) behandlas öppenhet på ett omfattande och progressivt sätt. Rekommendationens text är skriven med en mycket internationell infallsvinkel – det är ju fråga om den första globala rekommendationen om öppen vetenskap. Enligt rekommendationen ska vetenskapliga publikationer tillgängliggöras omedelbart och forskningsdata öppnas i så stor utsträckning som möjligt. På så sätt förbättras möjligheterna till internationellt samarbete och stärks forskningens kvalitet. Fri tillgång till information och data bidrar till att lösa dagens svåra problem, vilket det globala forskarsamfundets snabba reaktion på covid-19-pandemin också har visat.

Det som skiljer Unescos rekommendation från tidigare deklarationer om öppen vetenskap är just synvinklarnas omfattning och mångsidighet. Rekommendationen är global och den grundar sig starkt på mänskliga rättigheter. Lika tillgång till forskningskunskap minskar den globala ojämlikheten. Genom att bryta mot normen om att möjligheterna till forskning baserar sig på yrkesmässig ställning och ekonomiska resurser förbättrar principerna om öppen vetenskap också unga forskares ställning och jämställdheten mellan könen.

Finlands Akademis riktlinjer om öppen vetenskap ligger väl i linje med Unescos rekommendation. Akademifinansierade forskningsprojekt förutsätts bl.a. att göra referentgranskade artiklar omedelbart tillgängliga. Denna praxis överensstämmer också med Plan S-initiativet och Finlands nationella policy om öppen tillgång till forskningspublikationer. I fråga om forskningsdata förutsätter Akademin att de tillgängliggörs i enlighet med de internationella FAIR-principerna.

Rekommendationen om etik för artificiell intelligens skapar en banbrytande global standard

Unescos rekommendation om etik för artificiell intelligens (Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence) går in på en viktig fråga om vilka värderingar och etiska principer som ska följas vid användningen av AI-system, som används mer och mer i samhället. Rekommendationen är det första globala standardiseringsinstrumentet om etik för AI. Tidigare har det inte funnits anvisningar om hur man ska behandla utvecklingen, forskningen och tillämpningen av AI ur en etisk och människocentrerad synvinkel.

Det är fråga om en omfattande och mångdimensionell rekommendation som vägleder medlemsländerna på ett konkret sätt. När system som baserar sig på artificiell intelligens utvecklas och används ska bland annat grundliga etiska konsekvensbedömningar göras. Dessutom måste man beakta olika perspektiv från miljön, utbildningen och forskningen till kultur, medier, jämställdhet mellan könen och arbetslivet. Rekommendationen bygger starkt på de mänskliga rättigheterna.

Rekommendationens aktualitet framhävs av att civila samhällen och forskarsamhällen runt om i världen har vaknat upp och börjat fundera över såväl de möjligheter som AI medför som dess utmaningar. Också rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi har beslutat att starta ett forskningsprogram med temat Säkerhet och tillit i algoritmernas tid. Programmets första utlysningssteg stängde den 12 januari 2022. Programmet fokuserar bland annat på hybridpåverkan och maktpolitik samt på hur förtroendet mellan individer och institutioner nöts bort eller byggs upp i en tid som präglas av artificiell intelligens.

Nationella kommissioner främjar Unescos kontakter till medlemsländerna

Unesco har genom sina nationella kommissioner direkt kontakt med experter och aktuella debatter i Unescos medlemsstater. Nationalkommissionernas ställning har fastställts i Unescos stadgar. I Finland är det statsrådet som utnämner Unesco-kommissionens medlemmar. Kommissionen fungerar som ett rådgivande expert- och samarbetsorgan som bl.a. avger yttranden om beslut som fattats av Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan samt deltar i olika beredningsuppgifter.

Dessutom deltar ett stort antal andra experter i Unescos mångsidiga uppgifter. Också sakkunniga vid Finlands Akademi deltar i verksamheten av den inhemska samordningsgruppen för Unescos vetenskapsprogram. Syftet med Unescos vetenskapsprogram är att främja forskningen inom valda temaområden, såsom vattenforskning och användning av vattenresurser (International Hydrological Programme IHP) och vetenskaplig granskning av hållbar växelverkan mellan människan och miljön (Man and the Biosphere Programme MAB). Ett uttryckligt mål för programmen är också att främja vetenskaplig diplomati.