Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö finansierar forskare med en tvåårig riskprojektfinansiering för att ta i bruk nya djärva tillvägagångssätt, nya forskningsmetoder, och flervetenskaplighet samt för att utmana forskningens gränser. Hurdana är erfarenheterna av riskprojektfinansieringen?

Målet med den tvååriga riskprojektfinansieringen är att stöda innovativa projekt som enligt bedömningen skulle bli utan finansiering på grund av de risker som observerats i genomförandet av projektet. Riskfaktorer i projektet kan till exempel vara brister i förresultaten som stöder forskningens genomförbarhet, ibruktagande av en ny forskningsmetod eller utmaningar i anslutning till insamlingen av forskningsmaterial.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö kan dock anse att en sådan risk innebär att kvaliteten och innovativiteten är så betydande för projektet att forskningsrådet kan bevilja en tvåårig finansiering för att minska en risk som är betydande för projektet. Det är inte fråga om en separat finansieringsmöjlighet som man kan ansöka om, utan om ett val som baserar sig på forskningsrådets prövning.

Riskprojektfinansiering beviljades för första gången i septemberutlysningen 2017 på beslut av forskningsrådets föregångare, forskningsrådet för hälsa. För närvarande har forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö fastställt att högst cirka 10 % av akademiprojekt beviljas som riskprojekt. Riskprojektfinansiering beviljas till hälften av det typiska bidraget för akademiprojekt (250 000 euro för enskilda projekt och sammanlagt 350 000 euro för konsortier med två personer). Riskprojektfinansiering beviljas inte två gånger i följd till samma forskningsprojekt.

I septemberutlysningen 2018 beviljade forskningsrådet finansiering för 14 projekt, i septemberutlysningen 2019 beviljades finansiering för nio projekt och även i septemberutlysningen 2020 beviljades finansiering för nio projekt. Från och med septemberutlysningen 2017 finns det 39 forskningsprojekt som fått riskprojektfinansiering och 44 forskare som finansierats inom ramen för denna.

Riskprojektfinansieringens funktion följs noggrant upp

Forskningsrådet anser att referentgranskning är en viktig mekanism för att identifiera innovativa och högklassiga projekt som lämpar sig för riskprojektfinansiering.

Bedömningspanelerna har anvisningar om att lämpliga projekt för riskfinansiering är ansökningar för vilka panelen överväger betyget 5 eller 4 (på skalan 1–6), och kritiken riktar sig mot projektets höga risk. I sådana fall ser dock panelen så stor potential i projektet att betyget trots riskerna ska vara 5. Även projekt med betyget 6 kan vara högriskprojekt, men panelen anser att de är ytterst högklassiga och internationellt konkurrenskraftiga. Hittills har inte ett enda riskprojekt betyget 6, utan alla finansierade riskprojekt har fått betyget 5.

I septemberutlysningarna 2017–2020 har kvinnornas andel varit 57 % av dem som fått riskprojektfinansiering och 47 % av dem som fått fyraårig projektfinansiering. Andelen unga sökande (som disputerat för mindre än 15 år sedan) i septemberutlysningen 2017–2020, och som fått riskprojektfinansiering, har varit 50 %; 43 % har fått fyraårig projektfinansiering. Dessutom har forskningsrådet kartlagt framgångarna för forskare som fått riskprojektfinansiering i följande utlysningar för akademiprojektsbidrag: 40 % av de riskfinansierade har beviljats.

Riskprojektfinansieringen möjliggör ett bra grundarbete för nya projekt och fortsatt finansiering

Hösten 2020 samlade vi in respons om den tvååriga finansieringen av forskare som fått riskprojektfinansiering (34 forskare). Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö ordnade också ett möte med forskare i november 2021 där man gick igenom deras erfarenheter.

I enkäten och mötet framkom några tydliga synpunkter på finansieringen som forskarna presenterade. Det ansågs positivt att riskprojektfinansieringen erbjuder flera möjligheter till projektfinansiering, och allmänt taget ansågs den tvååriga finansieringen vara ett bättre alternativ än ingen finansiering alls. Dessutom ansåg forskarna att riskfinansieringen förbättrar sannolikheten för vetenskapliga genombrott. Med tanke på forskningsarbetets kontinuitet ansåg forskarna att riskprojektfinansieringen möjliggör ett bra grundarbete med tanke på nya projekt. I kommentarerna nämndes bland annat att ”finansieringen ger möjlighet att behandla en eller flera risker som identifierats i projektet och öka kunskapen bland annat med hjälp av utveckling av publikationer eller forskningsmetoder”. Dessutom ansåg forskarna att fördelarna med finansieringsalternativet var de möjligheter som det erbjuder att främja forskningssamarbetet och förtydliga forskningsmålen.

En central positiv egenskap i finansieringsarbetet ansågs vara den möjlighet som den tvååriga riskfinansieringsperioden erbjuder att bevisa att till exempel ett forskningsbaserat tillvägagångssätt som bedömts vara riskabelt eller en metod för insamling av material är kompetent och genomförbar. Möjligheten att samla in preliminära data nämndes också och man fick möjlighet att övertyga utvärderingspanelen om att den aktuella forskningen är nödvändig och viktig med tanke på den fortsatta finansieringen.

Som ett flexibelt drag i riskprojektfinansieringen upplevdes den frihet att bearbeta forskningsplanen och budgeten som den erbjuder.

Genomförandet av ett fyraårigt forskningsprojekt med tvåårig riskprojektfinansiering upplevs delvis utmanande

I responsen kritiserade forskarna att finansieringen är kortare än den fyraåriga projektfinansieringsperioden. Största delen av forskarna som deltog i enkäten och mötet upplevde särskilt att det var en utmaning att ändra forskningsplanen till en tvåårig forskningsplan.

”Två år är en kort tid för ett forskningsprojekt och det är svårt att välja de delar av den fyraåriga forskningsplanen som ska genomföras eller gallras ut under två år, till exempel mindre material än planerat eller kompromisser i insamlingen av materialet. Anvisningar om vilka delar som det lönar sig att genomföra inom de här två åren kunde kanske utvecklas för beviljandet”, konstaterade man i responsen. ”När finansieringen halveras är forskningsprojektet mindre än ett halvt projekt”, sammanfattade forskarkåren. Dessutom lyfte de i svaren särskilt fram de utmaningar som pandemin medfört för genomförandet av kortare projekt än planerat.

Även frågor i anslutning till inledande av projekt och rekrytering upplevdes ställvis som besvärliga i riskprojektfinansierade projekt, eftersom projekten ursprungligen hade dimensionerats för fyra år: ”Om projektet inte hade fått någon ny fortsatt finansiering skulle vi ha haft en problematisk situation med tanke på den rekryterade doktoranden. Å andra sidan gjorde den tvååriga finansieringen det möjligt för post doc-forskare att få behörighet i utmanande ämnen”, bedömdes det i kommentarerna.

Information om riskprojektfinansieringen har presenterats bättre utifrån responsen

Forskningsrådet har utifrån resultaten av enkäten utvecklat kommunikationen i anslutning till riskprojektfinansieringen. Av svaren i enkäten riktad till forskare som fått finansiering framgick bland annat att största delen av dem som fått finansiering för riskprojekt inte visste om det tvååriga finansieringsalternativet på förhand (85 %).

Presentationen av riktlinjerna för forskningsrådets finansieringsbeslut i utlysningstexterna har effektiverats med tanke på det tvååriga alternativet för riskprojektfinansiering. Dessutom har forskningsrådets riktlinjer för finansieringsbeslut kompletterats med information om målen för finansieringen av riskprojekt samt exempel på riskfaktorer som granskas i samband med det aktuella finansieringsalternativet.