Resultaten av en enkät som kartlade förändringstrender i forskarrörlighet visar att digital rörlighet redan nu betraktas som en viktig form av rörlighet. De som besvarade enkäten ansåg att internationell rörlighet har betydelse med tanke på forskarkarriären. En central oro hänför sig till jämlikheten i fråga om kravet på mobilitet. För Finlands Akademi ger enkäten värdefull information om olika möjligheter att uppnå mobilitetsmålen.

Forskarrörligheten har förändrats redan före coronapandemin, bland annat tack vare utvecklingen av digitala arbetsmöjligheter och arbetsmiljöer. Eftersom det har varit svårt att fysiskt byta från en forskningsmiljö till en annan under coronapandemin var det nödvändigt att granska förutsättningarna för rörlighet i Akademins bidragsformer för akademiforskare och forskardoktorer. Samtidigt har det också varit aktuellt att fundera över betydelsen av förändringar i rörligheten för utvecklingen av våra finansieringsmöjligheter.

Inom ramen för ett projekt som granskade forskarrörligheten genomförde vi i slutet av 2020 en enkät för att kartlägga förändringstrender i forskarnas mobilitet. Enkäten genomfördes i samarbete med Forskarförbundet.

Resultaten av enkäten hjälper oss att utveckla våra bidragsformer så att de så bra som möjligt betjänar forskarsamhället och samhället samt svarar mot förändringarna i forskararbetet och verksamhetsmiljön.

Digital rörlighet betraktas redan nu som en viktig form av rörlighet

Frågorna i enkäten handlade om faktorer som påverkar rörligheten, konsekvenserna av internationell rörlighet samt olika former av rörlighet. För vart och ett av de tre temana bedömdes olika faktorers betydelse nu och i framtiden på en Likert-skala. Varje svar kunde preciseras med egna ord.

Vi frågade hurdana former av rörlighet forskarna redan har samt hur den digitala rörligheten skulle kunna verifieras och mätas i Akademins finansieringsutlysningar och i bedömningen av ansökningar. Vi bad också sökandena berätta hur Akademin borde utveckla finansieringsmöjligheterna så att de bättre motsvarar nuläget.

På varje fråga fick vi 100–200 grundliga öppna svar som ger en djupgående syn på rörlighet och forskarkarriären. Då resultaten analyserades kombinerade vi ofta återkommande teman i de olika svaren för att identifiera både gemensamma bekymmer och möjligheter i anslutning till olika former av rörlighet. Nedan lyfter vi fram några teman som vi observerade.

Respondenternas åsikter om den framtida betydelsen av olika former av rörlighet. (bilden finns på finska och engelska)

_{Digital rörlighet betraktas redan nu som en viktig form av rörlighet. Dess betydelse anses öka under de kommande fem åren, och den ökade betydelsen anses vara en relativt positiv utveckling.}

Internationell rörlighet anses viktig – oro över jämlikheten i fråga om mobilitetskravet

En central oro som uttrycktes i de öppna svaren hade att göra med jämlikheten i fråga om mobilitetskriteriet. I synnerhet personliga orsaker, såsom omsorgsansvar, ansågs inverka på möjligheterna att fysiskt flytta till en annan forskningsmiljö.

Å andra sidan betonade de svarande också nya sätt att samarbeta som inte kräver fysisk närvaro i en viss fysisk miljö. I likhet med den digitala rörligheten ansågs betydelsen av hållbar utveckling öka, och denna tillväxt ansågs vara en positiv utveckling.

Forskningssamarbete ansågs vara väsentligt med tanke på uppnåendet av mobilitetsmålen, oberoende av om det sker på distans eller fysiskt i en annan forskningsmiljö.

Respondenterna ansåg också att den internationella rörligheten är relevant med tanke på forskarkarriären, t.ex. för internationellt samarbete och forskarens självständighet. I svaren beskrevs på ett mångsidigt sätt olika former av rörlighet ─ dvs. i praktiken forskningssamarbete. I svaren nämndes t.ex.

• gemensamma publikationer
• forskningsrapporter
• samfinansiering eller ansökan om samfinansiering
• delning av data
• ordnande av vetenskapliga evenemang
• gemensam handledning av internationella studerande
• gemensamma patent

Enkätresultaten syns i septemberutlysningen 2021

Av de ovan nämnda använder vi i septemberutlysningen 2021 som exempel gemensam publicering och/eller delning av data samt ansökan om samfinansiering med andra forskare än forskare i den egna forskningsmiljön. Om covid-19-pandemin har förhindrat en sökande att uppfylla kravet på rörlighet och det inte är fråga om ett avbrott i eller en inhibering av mobilitetsperioden, kan sökanden genom dessa åtgärder beskriva vad hen har gjort efter doktorsexamen för att uppfylla villkoret om byte av forskningsmiljö.

I septemberutlysningen 2021 godkänner vi för första gången också andra former av rörlighet än fysisk rörlighet för att uppfylla kravet på rörlighet. Det viktigaste är att mobilitetsmålen uppfylls genom att man byter forskningsmiljö. Läs mer om undantagen gällande mobilitet i vår bloggtext Forskarrörlighet år 2021.

Mobilitetskriteriet kvarstår som ett villkor för dem som söker bidrag för anställning som forskardoktor eller akademiforskare i september 2021, men samtidigt beaktar Akademin också de svårigheter med rörlighet som pandemin medför.

Med hjälp av enkätsvaren identifierade vi möjligheter att förverkliga mobilitetsmålen även i situationer där det inte alls skulle ha varit möjligt att fysiskt byta forskningsmiljö på grund av coronapandemin. Enkäten stödde också vår idé om att inrätta ett mobilitetsrådgivningsteam vid Akademin.

Teamet ser till att sökandena behandlas likvärdigt genom enhetliga riktlinjer när det gäller kravet på rörlighet. De sökande får också enhetlig rådgivning från teamet oberoende av forskningsrådet i fråga.

Vi tackar alltså än en gång alla som svarat på enkäten. I alla frågor som gäller mobilitetskriteriet kan du kontakta oss på adressen mobility(at)aka.fi.