Risto Vilkko

Tidsresor till Europas historia

1.9.2020

De mest imponerande genombrotten med ökad kunskap som följd skapas ofta i skärningspunkterna mellan olika sektorer och intressegrupper. Så sker även genom ett flersektoriellt och fördomsfritt samarbete. Likaså genom att kombinera humanistisk och samhällsmässig förståelse med big data, artificiell intelligens liksom kompetens inom både förstärkt (AR) och virtuell (VR) verklighet.

I mars 2020, samma eftermiddag som Finlands Akademis generaldirektör Heikki Mannila instruerade personalen att övergå till distansarbete med anledning av coronaläget, ordnades öppningsseminariet i akademiprogrammet inom digital humaniora DIGIHUM. Programmets forskningsområde inkluderar olika nya metoder och tekniker där digital teknik och moderna datavetenskapliga metoder används för att samla in, hantera och analysera humaniora och samhällsvetenskapliga data.

Redan under morgonen på seminariedagen beslutades att själva evenemanget skulle hållas, medan kringprogrammet inhiberas. En del av de anmälda till seminariet avbokade, och slutligen var det knappt hälften av anmälda deltagare som var på plats. Även två framträdanden inhiberades. 

Jag var särskilt nöjd över att den inbjudna gästen, nederländska vice ordföranden för nätverksprojektet Time Machine Europe, Julia Noordegraaf höll ett inspirerande anförande. Time Machine är ett EU-finansierat initiativ som samlar information om Europas historiska, kulturella, sociala och geografiska utveckling. Projektet kombinerar humaniora och samhällsvetenskaper med informations- och kommunikationsteknik.

Mer än 500 organisationer från 41 länder deltar i Time Machine Europe: nationalbibliotek, nationalarkiv, berömda museer som Louvren i Paris och Rijksmuseum i Amsterdam, ett hundratal forskningsorganisationer och ett tiotal företag och andra aktörer. För närvarande är det 29 deltagare från Finland. Riksarkivet och Tammerfors universitet är fullvärdiga medlemmar. Resten av de finländska medlemmarna, såsom CSC – IT-centret för vetenskap, Nationalmuseet och Yle, är basmedlemmar eller stödmedlemmar.

Time Machine Europes mål är att skapa ett omfattande och mångsidigt digitalt informationssystem som på ett fördjupande sätt visar Europas utveckling. Samtidigt får forskare och även alla medborgare en digital tidsmaskin för vår kontinents historia och kulturarv. Själv hörde jag första gången om initiativet till tidsmaskinen bara några månader före seminariet i mars.

Time Machine Europe visar på ett ypperligt sätt hur genombrott som gynnar medborgare och olika intressegrupper kan skapas genom ett flersektoriellt och fördomsfritt samarbete. I det här fallet sker det genom att kombinera humanistisk och samhällsmässig förståelse med stora datamängder (big data), artificiell intelligens och kompetens inom både förstärkt (AR) och virtuell (VR) verklighet.

Det var oerhört intressant att höra om alla de ”lokala tidsmaskiner” som redan finns eller förbereds över hela Europa, till exempel i Beneluxländerna, Italien, Frankrike, Ungern och det tyska språkområdet. Jag rekommenderar varmt att utforska dessa fantastiska projekt som strålar samman i och med Time Machine Europe, och därmed bekräftar att helheten är mer än summan av dess delar. Jag rekommenderar Amsterdam under åren 1550–2000 som den första destinationen.

Under seminariet enades man om ett fortsatt samarbete mellan Time Machine Europe och akademiprogrammet DIGIHUM.

 

Har du frågor eller synpunkter?