Genomslag i media via flera kanaler

Spetsforskningsenheterna bedömer att information om deras viktigaste forskningsresultat har ett väsentligt genomslag. Genom att sprida de senaste forskningsrönen var det möjligt att få större synlighet för forskningsområdet och tillämpningen av forskningsresultaten. Dessutom framhävdes betydelsen av att väcka samhällsdebatt. Genomslagskanaler för detta var till exempel texter skrivna av experter, bloggar, sociala medier samt TV-, radio- och tidningsintervjuer. Även forskarnas deltagande som experter i öppna publikevenemang och diskussionstillfällen samt föreläsningar, webbinarier och olika typer av besök var exempel på genomslagskanaler.

Som en utmaning för genomslag lyftes ställvis fram att komplicerade fenomen behandlas på ett förenklat sätt. I de debatter som förs i sociala medier gav kommunikationskanalernas karaktär också sina egna särdrag i samband med genomslag.

”Det lönar sig inte för forskaren att slösa bort sin tid och energi i synnerhet vid klagomål på sociala medier, där åsikter är huggna i sten, det vill säga där människor är djupt inskränkta.”

Å andra sidan ansågs mervärdet som sociala medier för med sig vara en obestridlig genomslagskanal. Twitter och Facebook samt till exempel YouTube-videor med forskningsvärldens perspektiv nämndes i genomslagsberättelserna som en ny erövring. Sociala medier ansågs vara en bra plattform särskilt för att nå unga och unga vuxna. Dessutom kunde man med hjälp av olika slags inspelningar i sociala medier snabbt förmedla nya forskningsrön till exempel till lärare som stöd för arbetet.

”Presentationer på sociala medier, inklusive journalistik via mobil och sociala medier, har främjat vår synlighet i traditionella medier. Dessutom har videor som populariserar forskningsrön väckt en bra diskussion, som förhoppningsvis fortsätter även i framtiden när videorna visas på nätet och fler ser på dem.”