Forskningsrön som stöd för beslutsfattandet

I sina utvärderingar definierade enheterna presentationer av vetenskapliga rapporter och rekommendationer till beslutsfattarna som viktiga mål för genomslag. Genomslag definierades här som rådgivning i samhälleligt beslutsfattande utifrån forskningsrön, bland annat genom att påverka lagberedning och utarbeta statsförvaltningens strategier i växelverkan med andra aktörer i samhället.

Som kanaler för genomslag utsågs till exempel att skriva rapporter och publikationer, forskarnas medlemskap i olika arbetsgrupper och förtroendeorgan samt sakkunnigsamråd och möten. Förutom den nationella nivån betonades EU i genomslagsberättelserna. När det gäller det senare fastställdes Europaparlamentets ledamöter och kommissionens och parlamentets tjänstemän som målgrupper för genomslag.

”I bästa fall leder genomslaget till diskussioner med nyckelministrar och centrala tjänstemän med tanke på de frågor som undersöks. Erfarenheten är att man inte nödvändigtvis i tillräcklig utsträckning har utnyttjat forskningsrön i beslutsfattandet.”

I samband med genomslag lyfte enheterna dessutom fram gemensamma projekt inom forskningsområdet mellan organisationer inom den offentliga sektorn, näringslivet, det civila samhället och organisationssektorn: ”Ett väsentligt mål för genomslag är att öka de olika intressentgruppernas förståelse för forskningsämnet.”

Som ett mål på en mer allmän nivå för samhällelig påverkan sammanfattade enheterna främjandet av välfärd, balans och säkerhet samt beredskapen inför de stora förändringar som vi står inför, till exempel bekämpningen av klimatförändringen:

”För att lösa samhälleliga problem behövs mer forskning som klargör de centrala osäkerhetsfaktorerna i framtiden. För beslutsfattandet behövs bättre verktyg för att bedöma helhetsbilden.”