Mycket hög nivå på akademiforskaransökningar inom biovetenskap, hälsa och miljö

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat bidrag för 22 nya anställningar som akademiforskare. Den sammanlagda finansieringen uppgår till nästan 10 miljoner euro.

I sina val av akademiforskare betonade forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö forskningsprojektens höga vetenskapliga kvalitet, satsningar på internationellt samarbete och sökandenas uppåtgående karriärutveckling.

I år satsar forskningsrådet sammanlagt nästan 10 miljoner euro på anställningar som akademiforskare. Sammanlagt 176 ansökningar inlämnades och av dessa finansierades omkring 13 procent. 32 procent av de finansierade är kvinnor, medan andelen kvinnliga sökande var 49 procent.

Nivån på ansökningarna var hög: ungefär en tredjedel av alla ansökningar fick betyget 5 eller 6.”Tyvärr blev många utmärkta ansökningar utan finansiering”, konstaterar professor Jussi Kukkonen, forskningsrådets ordförande.

Syftet med det femåriga bidraget för anställning som akademiforskare är att ge lovande forskare omfattande och mångsidiga möjligheter att bedriva oberoende forskning och bilda en egen forskningsgrupp samt utveckla forskningen inom det egna området. Akademiforskarna förväntas ha goda nationella och internationella samarbetsnätverk.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö vill genom finansieringen dessutom uppmuntra akademiforskare till ett allt bredare och mångsidigare internationellt samarbete.

”Forskningsrådet konstaterade med glädje att de sökande bedriver uppåtgående internationellt samarbete, antingen i fråga om rörlighet eller skapande av kontakter. Rörligheten gällde i själva verket i båda riktningarna, eftersom forskare som redan varit utomlands i åratal nu kommer tillbaka till hemlandet”, säger Kukkonen.

Den nu beviljade finansieringen är avsedd för akademiforskarens lön. Dessutom kommer de finansierade forskarna senare att få en separat inbjudan att ansöka om finansiering av forskningskostnader.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera akademiforskare med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Elias Hurmekoski (Helsingfors universitet). I Elias Hurmekoskis forskningsprojekt granskas den förändring i atmosfärens växthusgashalt som den växande bioekonomin medför under olika tidsperioder. Hurmekoski ska identifiera skogsrelaterade åtgärder för begränsning av klimatförändringen som kunde bidra till att minska nettoutsläppen på både kort och lång sikt. Projektet strävar efter mer realistiska bedömningar av skogssektorns roll i verkställandet av Parisavtalet genom att beakta marknadsdynamik och alternativa kolneutrala lösningar. Som forskningsmetoder utnyttjas livscykelanalys, ekonometri, simuleringsmodellering och förutseende marknadsundersökning samt inkluderande strategier.

Suvi Santala (Tammerfors universitet). Suvi Santala beviljades finansiering för ett forskningsprojekt som ska ta fram information och en utgångspunkt för utveckling av ny teknik för biobaserad tillverkning av kemikalier från lignin och koldioxid. Lignin är ett växtbaserat bindemedel som utgör cirka 20–30 procent av trädens massa. Det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller användningen av lignin och koldioxid som förnybara råvaror, även om man börjat utveckla mikrobbaserade processer för att utnyttja dem. Inom Santalas projekt effektiviseras konverteringen av både koldioxid och lignin genom att modifiera ämnesomsättningsvägarna för mikrober på ett nytt och innovativt sätt.

Sanna Vuoristo (Helsingfors universitet). Resultaten av Sanna Vuoristos forskningsprojekt kan bidra till att utveckla bättre fertilitetsbehandlingar och förstå orsakerna till störningar i embryoutvecklingen. Vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och fenomenet blir allt vanligare runtom i världen. För närvarande utvecklas endast cirka hälften av de embryon som produceras genom fertilitetsbehandling tillräckligt väl så att de kan flyttas till livmodern för att åstadkomma graviditet. Dessutom utvecklas cirka hälften av embryona onormalt. I Vuoristos forskning utnyttjas nyligen utvecklade metoder inom bioinformatik och experimentell embryobiologi samt stamcellsmodeller från mänskliga embryon och man kombinerar de forskningsresultat som fåtts med hjälp av dessa metoder.