Projekten som får fortsatt finansiering inom akademiprogrammet Forskning för hälsan har valts

Finlands Akademi har valt ut fem konsortier som kommer att få fortsatt finansiering inom ramen för akademiprogrammet Forskning för hälsan (TERVA). Konsortierna får totalt 3,45 miljoner euro i finansiering av Finlands Akademi, Stiftelsen för pediatrisk forskning, Medicinska stiftelsen i Finland och Hjärnstiftelsen. Akademins andel av finansieringen är tre miljoner euro.

Akademiprogrammet Forskning för hälsan (TERVA) bidrar till att ta fram djärva nya forskningsinitiativ för att lösa hälsorelaterade problem som beror på kroniska och icke-smittosamma sjukdomar. Målet med programmet är att framhäva betydelsen av vetenskaplig forskning i arbetet för att lösa stora utmaningar för folkhälsan. Programmet har omfattat ett nytt slags samspel mellan Akademin och stiftelser som finansierar hälsoforskning.

Den första finansieringsperioden på tre år fortsätter nu med en extra tvåårsperiod för de valda projekten. ”De projekt som får fortsatt finansiering är internationellt sett mycket konkurrenskraftiga och genomförs av konsortier av mycket hög kvalitet. När finansieringen av Akademin och stiftelserna har slåtts ihop har projekten fått en stark finansieringsgrund. Tilläggsfinansieringen garanterar kontinuiteten för de mest framgångsrika projekten så att de kan utnyttja hela sin potential”, säger professor Mika Rämet, ordföranden för programmets ledningsgrupp.

De viktigaste kriterierna för att få fortsatt finansiering var forskningsprojektets framsteg hittills, forskningens vetenskapliga kvalitet, innovativitet, nyhetsvärde och genomslagskraft samt hur projektet förverkligar programmets mål. Ansökningarna bedömdes av en internationell expertpanel.

Följande konsortier fick fortsatt finansiering:

Biträdande professor Merja Heinäniemi (Östra Finlands universitet) leder ett projekt där man utvecklar metoder för att kartlägga inflammationsläget i kroppen på ett nytt sätt i syfte att identifiera förändringar som medför risk för förlängd inflammation. Metoderna lämpar sig t.ex. för uppföljning av förstadier av kranskärlssjukdomar eller metabolt syndrom. Resultaten kan utnyttjas också i större utsträckning, eftersom inflammationsläget påverkar framskridandet av flera sjukdomar.

Professor Vesa Kiviniemi (Uleåborgs universitet) leder ett konsortium som ska ta fram en flernivåstrategi för behandling av Alzheimers sjukdom utifrån störningar som observeras i hjärnans reningssystem. På basis av observationerna ska konsortiet utveckla nya verktyg för att upptäcka och bota störningar i reningssystemet så att utvecklingen av demens kan bromsas upp eller rentav förebyggas. Målet är att utveckla en vårdstrategi med flera nivåer så att vården kan skräddarsys individuellt för varje patient.

Professor Satu Mustjoki (Helsingfors universitet) leder ett konsortium där man undersöker hur ledgångsreumatism uppkommer. Utifrån forskningens resultat är målet att skapa nya, effektivare och bättre tolererade vårdformer. I samarbete med specialister inom ledgångsreumatism har forskarna utvecklat en kalkylmässig modell som förutspår biverkningarna av läkemedelsbehandlingar. Forskningsresultaten kan i framtiden möjliggöra en mer individuell diagnostisering och behandling av reumatiska sjukdomar och gynna både patienter och samhället.

Professor Kirsi Pietiläinen (Helsingfors universitet) leder ett konsortium som ska ta fram helt nya, individanpassade metoder för behandling av fetma. Syftet är att skapa ett verktyg som gör det möjligt att förutse hur bantningen lyckas och skräddarsy en effektiv vård. Verktyget baserar sig på effektmätning av mitokondrier i vävnaderna, eftersom konsortiet har upptäckt att energimetabolismen i mitokondrierna förutspår lyckad bantning.

Professor Sampsa Vanhatalo (Helsingfors universitet) leder ett konsortium som ska ta fram lösningar för diagnostik, distansövervakning och uppföljning av vården i ett tidigt skede av hjärnan hos spädbarn. I forskningen utnyttjas många medicinska och tekniska områden. Forskarna inom projektet har redan utvecklat kläder med inbyggd teknik med hjälp av vilka man på ett tillförlitligare och noggrannare sätt än tidigare kan konstatera barnets neurologiska avvikelser så att rehabiliteringen kan inledas tidigare.