Nya akademiforskare inom naturvetenskap och teknik har utsetts – ansökningarna höll hög internationell nivå

Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beviljat finansiering för 22 nya anställningar som akademiforskare. Forskningsrådet använder cirka 9,7 miljoner euro för finansieringen av nya akademiforskare. Förutom avlöningsbidraget får akademiforskarna också finansiering för att grunda en egen forskningsgrupp samt för att täcka övriga forskningskostnader. Under den följande femårsperioden har forskningsrådet förberett sig på att finansiera forskningskostnader för de akademiforskare som nu valdes med 8,8 miljoner euro.

Totalt 45 procent av alla ansökningar fick det bästa betyget 6 eller 5, men endast 24 procent av dessa kunde väljas ut för finansiering. Cirka 11 procent av alla inlämnade ansökningar finansierades. Vid finansieringsbesluten betonade forskningsrådet den sökandes personliga kompetens och den vetenskapliga kvaliteten av forskningen.

”I år fick forskningsrådet många ansökningar som bedömdes hålla en hög internationell nivå. Vi fick ansökningar från nästan alla forskningsområden som vi behandlar”, säger forskningsrådets ordförande Reko Leino. 32 procent av finansieringsmottagarna var kvinnor, medan kvinnornas andel av sökandena var 15 procent.

Exempel på finansierade forskare

Ana Diaz Rubio från Aalto-universitetet forskar kring metamaterialytor, dvs. metaytor. Planeringen och analysen av metaytor har introducerat nya, intressanta möjligheter att skapa egenskaper som inte förekommer hos naturliga material. Ana Diaz Rubios mål är att hitta helt nya metoder att omarbeta de elektromagnetiska egenskaperna hos metaytor och att undersöka dessa ytor. Effekterna av meta-atomers parametrar som förändras med tiden är fortfarande helt outforskade. Syftet med projektet är att utreda hur tidsmoduleringen påverkar ytornas bianisotropi och huruvida dynamiska metaytor kan användas i praktiken för att konstruera tekniska anordningar.

Joonas Ilmavirta från Jyväskylä universitet koncentrerar sig på matematisk seismologi. Enligt Newton har planeterna böjda banor, och det är Solens gravitation som gör dessa banor krökta. Einstein hävdade i sin tur att planeterna går i helt raka banor, men att Solen orsakar att själva geometrin i vilken planeterna rör sig blir krökt. I detta projekt föreslår Ilmavirta ett likadant byte av perspektiv inom seismologi. Ljudvågor som orsakas av jordbävningar blir inte krökta på grund av variationer i ljudets hastighet, utan de förmedlas rakt inom en något exotisk geometri som anknyter till dessa variationer. När elasticitet geometriseras på detta sätt kan de effektiva verktygen inom modern geometri användas för att lösa problem t.ex. när det gäller att sluta sig till Jordens eller Mars inre struktur med hjälp av mätningar som görs på ytan.

Matti Rissanen från Tammerfors universitet undersöker den autokatalytiska oxidationen av kolväten som människan producerar: självoxidation och självantändning. Dessa processer har stor betydelse vid omvandlingen av luftföroreningar och vid luftens rening, men de har också en viktig roll för hur bränslen förbränns i förbränningsmotorer och producerar energi för samhällets behov. När samma gaskemi pågår utan kontroll, ger den upphov till luftföroreningar. Under god kontroll leder den däremot till betydligt renare förbränning, dvs. energiproduktion. Detta projekt har som mål att förbättra de undersökningsmetoder som gör det möjligt att förstå dessa processer bättre. I projektet används flödesreaktormätningar och högklassiga teoretiska kalkyler för att utreda nya reaktionsvägar. Gruppens tidigare undersökningar om oxidationen av biogena, dvs. naturliga kolväten, utgör ett viktigt underlag för forskningen.