Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade samarbete och forskning på vetenskapligt hög nivå i bidragsbeslut om forskardoktorer

Finlands Akademins forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering för 24 nya anställningar som akademiforskare. I sitt val av akademiforskare betonade forskningsrådet ansökningar av hög kvalitet och sökandenas kvalifikationer men även om karriären tydligt pekar uppåt och potential finns för vetenskapligt nytänkande.

Syftet med bidrag för anställning som akademiforskare är att ge lovande forskare omfattande och mångsidiga möjligheter att bedriva oberoende forskning och bilda en egen forskningsgrupp samt utveckla forskningen inom det egna området. Akademiforskarna förväntas ha goda nationella och internationella samarbetsnätverk och de uppmuntras även till internationellt samarbete.

Forskningsrådets totala finansiering för anställningarna uppgår i år till cirka 10,5 miljoner euro. Akademiforskarna beviljas finansiering för fem år. Sammanlagt 167 ansökningar inlämnades och av dessa finansierades omkring 14 procent. 46 procent av de finansierade är kvinnor, medan andelen kvinnliga sökande var 58 procent.

”Forskningsrådet beviljade finansiering till ansökningar av hög kvalitet som lämnats in av forskare med uppåtgående karriärer och goda internationella nätverk”, säger Ursula Schwab, som är ordförande för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som akademiforskare fick betyget 6 eller 5.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också akademiforskare ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Den nu beviljade finansieringen är avsedd för akademiforskarens lön. Dessutom kommer de finansierade forskarna senare att få en separat inbjudan att ansöka om finansiering av forskningskostnader med tanke på forskningsgruppens utgifter.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera akademiforskare med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Rogerio de Figuereido vid Åbo universitet bedriver forskning i syfte att utveckla mer effektiv immunterapi för behandling av melanom. Vid avancerat melanom sprider sig cancercellerna från primärtumören via blodomloppet till andra organ i kroppen och då är operation, strålbehandling och kemoterapi inte lika effektiva som i tidiga cancerstadier. Immunterapi stärker kroppens naturliga försvar som då kan oskadliggöra cancercellerna, men hos många patienter utvecklas resistensmekanismer mot immunterapi. Melanomcellerna kan producera MIF-protein, som stänger av kroppens naturliga försvar och minskar effekten av immunterapin. Tanken med de Figuereidos forskningsprojekt är att använda MIF-uttrycket för att identifiera de patienter som gynnas av immunterapi. När det gäller olämpliga patienter kommer strategier att utvecklas som neutraliserar MIF och återställer kroppens förmåga att döda cancerceller. På så sätt kan fördelarna med immunterapi erbjudas allt fler patienter.

Bartosz Adamczyk vid Naturresursinstitutet forskar kring de biogeokemiska cyklerna av kol och kväve. Frågan är viktig eftersom klimatförändringen till följd av mänsklig aktivitet kan leda till att de nordliga ländernas skogar går från att vara kolsänkor till att bli kolkällor när organiskt material bryts ned. Hittills är lite känt om växelverkan mellan marken och växterna liksom dess betydelse för markens förråd av kol bland annat på grund av forskningsmetodernas begränsningar och bristen på dem. Inom ramen för projektet undersöks vilken betydelse växternas sekundära föreningar har i regleringen av kol- och kvävecyklerna i laboratorieskala, mikrokosmos och fältförsök. Mer kunskap om de mekanismer som knyter an till interaktionerna mellan marken och växterna gör det möjligt för oss att upprätthålla produktiviteten i våra skogsmarker liksom förutspå och mildra konsekvenserna av klimatförändringen.

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering för 33 nya anställningar som forskardoktor. I sitt val av forskardoktorer betonade forskningsrådet ansökningar av hög kvalitet och sökandenas kvalifikationer, men i år särskilt också de sökandes existerande nationella och internationella samarbetsnätverk. Syftet med att bidrag för anställning som forskardoktor är att ge en möjlighet för de mest lovande forskarna som nyligen avlagt en doktorsexamen att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär.

Forskningsrådet kommer att använda 9 miljoner euro för att finansiera de nu aktuella forskardoktorerna under en period på tre år. Beviljandegraden var omkring 16 procent. I år var cirka 73 procent av de finansierade forskardoktorerna kvinnor, medan kvinnorna stod för 58 procent av alla sökande.

”Ansökningarna höll en mycket hög nivå i år. Finansiering beviljades lovande forskare med innovativa ansökningar av särskilt hög kvalitet som även omfattade internationellt samarbete”, säger Ursula Schwab, som är ordförande för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som forskardoktor fick betyget 6 eller 5.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera forskardoktorer med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Nina Mars vid Helsingfors universitet forskar kring ärftlig bröstcancer. Individens ärftliga benägenhet att insjukna i bröstcancer kan undersökas genom anlagsbärartest av kända gener som ökar risken, men bröstcancer kan även ärvas genom ett antal andra genetiska risklokus på olika ställen i genomet. Den kombinerade effekten av dessa områden kan mätas med genetiska riskpoäng som tydligt identifierar kvinnor med ökad risk för bröstcancer. Nina Mars forskning använder sig av data i finländska register och uppgifter om de nästan 500 000 deltagarna i forskningsprojektet FinnGen. I studien undersöks om riskbedömningen av bröstcancer kan bli mer specifik genom att förutom de genvarianter som ökar risken för bröstcancer även beakta genetiska riskpoäng. Målet är att ta reda på om riskpoäng kan användas för att bedöma behovet av en individualiserad bröstcancerscreening eller prognosen för bröstcancer.

Carolina Voigt vid Östra Finlands universitet har för avsikt att utreda vilken roll det arktiska området spelar i klimatförändringen. Det arktiska området värms upp dubbelt så snabbt jämfört med andra delar av världen och arktiska ekosystem är viktiga med tanke på klimatförändringen på grund av deras stora kollager. När det arktiska området värms upp kan lagren av kol frigöras i atmosfären i form av växthusgaser. Det är känt att arktiska myrar är stora källor till metan, men det är mindre känt hurdan förmåga mineraljorden på tundran har när det gäller att binda metan. Projektet ger kunskap om hur metansänkorna varierar på dygnsnivå och årstidsnivå, och vilka miljöfaktorer som reglerar inbindning av metan. Inom ramen för projektet kan gasflödesmätning med modern högprecisionsteknik i kombination med isotopmetoder och mikrobiologiska undersökningar ge ny information om huruvida det arktiska området kan vara en underskattad metansänka.

Petteri Hyvärinen vid Aalto-universitetet har för avsikt att utveckla metoder för att identifiera individer med ökad risk för sådana hörselskador som buller har gett upphov till. Exponering för höga ljud kan leda till hörselnedsättning, men effekterna av buller är mycket individuella. Idag upptäcks hörselskador vanligen först när hörselskärpan redan blivit betydligt sämre. Därför finns behov av mer mångsidiga hörselindikatorer för att undersöka hörselsystemets individuella och direkta reaktion på bullerexponering. Förebyggande åtgärder kunde vidtas innan oåterkalleliga förändringar sker i hörseln om individer med den högsta risken för bullerskador går att identifiera. I Hyvärinens forskning följer man denna reaktion på och återhämtning från den dagliga ljudmiljön med en hörselundersökningsmetod som tagits fram för en mobil enhet.