Syntetisk biologi bjuder på attraktiva möjligheter att påverka människan och miljön, men samtidigt uppkommer viktiga samhälleliga och etiska frågor. Var går gränsen för hur mycket vi kan och bör påverka biologin genom syntetiska interventioner? Kan syntetisk biologi bidra med lösningar för en hållbar utveckling av det framtida samhället eller skapar termen främst hotbilder? Vad handlar syntetisk biologi om? Vilka möjligheter kan syntetisk biologi erbjuda när det gäller ökad välfärd?

Biologi är traditionellt en natur(lig)vetenskap som studerar livet, levande organismer och livets olika processer. ’Syntetisk’ däremot betyder konstgjord eller onaturlig. Kombinerar man de här två fås ett relativt nytt mångvetenskapligt forskningsområde, syntetisk biologi.

Syntetisk biologi kan erbjuda viktiga verktyg bl.a. för utvecklingen och tillverkningen av läkemedel. Målet är att utveckla allt effektivare läkemedel vars effekter riktar sig specifikt mot vissa utvalda celler och som medför färre biverkningar, mindre belastning på miljön och lägre kostnader för samhället. Syntetisk biologi är också ett viktigt verktyg i många industriella processer där man söker alternativ till t.ex. fossila bränslen och andra material som är skadliga för miljön.

Målen för forskningen inom syntetisk biologi är tydliga: att planera och skapa biologiska komponenter och funktioner som inte finns i naturen. Målsättningen är att skapa nya processer och produkter som har en positiv inverkan på vår hälsa, miljö och ekonomi. Ett uttryck för hållbar utveckling på molekylnivå. Forskningsområdet bjuder på attraktiva möjligheter att påverka människan och miljön, men samtidigt uppkommer viktiga samhälleliga och etiska frågor. Även om syftet med syntetisk biologi är entydigt positivt kan tillämpningen ibland medföra paradoxer. Var går gränsen för hur mycket vi kan och bör påverka biologin?

Finlands Akademi främjar det vetenskapliga och samhälleliga genomslaget av forskning i syntetisk biologi

Redan för tio år sedan initierade Finlands Akademi forskningsprogrammet FinSynBio för att stödja högklassig forskning inom syntetisk biologi i Finland. Målsättningen var att främja samarbetet mellan forskare från olika områden och därigenom skapa en kritisk massa som kan höja den finländska forskningen i syntetisk biologi till en internationellt konkurrenskraftig nivå och öka det internationella samarbetet. Samtidigt ville man öka dialogen mellan forskarsamhället och det övriga samhället om sociokulturella frågor inom syntetisk biologi och förbättra allmänhetens förståelse av forskningen i syntetisk biologi.

För att uppnå dessa mål beviljades forskningsfinansiering till ett antal finska forskningsprojekt som studerat processer inom bl.a. utvecklingen av läkemedel, industriella processer och biomaterial. I programmet ingick också projekt kring etiska och samhälleliga frågor inom syntetisk biologi.

FinSynBio-akademiprogrammet avslutades 2019. En sammanfattning om programmets forskning och nätverk har nu publicerats (pdf på engelska). I sammanfattningen ville vi också rikta blicken mot framtiden, vilket vi fick möjlighet till vid en framsynsworkshop som vi ordnade tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT i mars 2019.

Viktigt med information som skisserar upp framtidens utvecklingstrender

Framsyn är som metod och förhållningsätt ett lika nytt koncept som syntetisk biologi. Statsrådets kansli står för mycket av det framsynsarbete som görs i Finland och beskriver konceptet så här:

”Vår omvärld förändras snabbt. Framtidens utmaningar är mångfasetterade och hänger ihop med varandra. Vi lever i en värld där beslutsfattandet kräver omfattande insikter om komplicerade fenomen. Detta informationsbehov tillfredsställs genom framsynsarbete som skisserar upp framtida utvecklingstrender.”

Workshoppen var öppen för forskare som deltagit i FinSynBio-akademiprogrammet och även andra som intresserar sig för temat. Målsättningen var att få en inblick i möjliga framtidsscenarier som syntetisk biologi möjliggör: vilka möjligheter kan syntetisk biologi erbjuda i framtiden, vilka forskningstrender kan skönjas, vilka etiska frågor kan uppstå och hur kan vi förbereda oss på förändringarna?

Deltagarna delades upp i tre olika grupper som dryftade frågorna utgående från framtidsscenarion inom varsitt område: energi, välmående och industri.

Informationen om syntetisk biologi måste finnas i ett format som alla kan förstå

Välmåendegruppen i workshoppen slog fast att öppen kommunikation och transparens mellan forskningsvärlden och allmänheten är en förutsättning för framtida genombrott inom syntetisk biologi, även om detta kan innebära en utmaning för t.ex. läkemedelsindustrin och dess ekonomiska intressen. Utbildningsaspekten ansågs också vara avgörande och omfatta grundläggande vetenskapsutbildning i skolan, utbildning av beslutsfattare och av läkare som i sin tur informerar sina patienter.

”För att acceptera syntetisk biologi som ett verktyg för ökat välmående måste vi veta vad det handlar om och informationen måste finnas tillgänglig i ett format som också allmänheten kan förstå”, konstaterade välmåendegruppen.

_{Välmåendegruppens diskussion sammanfattad. En längre beskrivning av diskussionen och resultaten från de andra grupperna finns i sammanfattningen.}

Syntetisk biologi spelar en nyckelroll i vår strävan att ta oss ur pandemin

Vad vi inte visste vid tidpunkten för workshoppen var att världen stod inför en pandemi av aldrig tidigare skådad omfattning. Vi visste inte heller att pandemin skulle skjuta upp publiceringen av resultaten med över ett år.

Framför allt visste vi inte att syntetisk biologi skulle spela en nyckelroll i vår strävan att ta oss ur pandemin genom att erbjuda bl.a. verktyg för utvecklandet av vaccin, tester och läkemedel.

Diskussionen hade säkert sett annorlunda ut om vi fört den ett år senare, men slutsatsen att informationen om syntetisk biologi måste finnas i ett format som alla kan förstå har under året med pandemin verkligen visat sig viktig och hållbar.

År 2021 är temaåret för forskningsbaserad kunskap. Syntetisk biologi har under året försett oss med både kunskap, lösningar och nya paradoxala frågeställningar. Vilka frågor skulle du själv vilja ställa gällande syntetisk biologi och framtiden?