Programmet för spetsforskningsenheter 2018–2025
I Finlands Akademis program för spetsforskningsenheter för åren 2018–2025 ingår tolv enheter som inbegriper forskargrupper från sammanlagt tolv universitet eller forskningsinstitut.
Europeisk rätt, identitet och historia
Kaius Tuori (Helsingfors universitet, HU), Pamela Slotte (HU) och Reetta Toivanen (HU)
Kriserna i dagens Europa har avslöjat ett egendomligt dilemma: inom unionen har stödet för de ideal på vilka EU grundades – mänskliga rättigheter, jämlikhet och gemensam ekonomisk framgång – vittrat sönder, men samtidigt lockar Europa enorma mängder flyktingar och immigranter som strävar efter exakt samma saker: säkerhet, rättvisa och ekonomiska möjligheter.
Europeisk integration och juridisk forskning om den har i stor omfattning baserat sig på studier av institutioner på konstitutionsnivå. Spetsforskningsenheten för europeisk rätt, identitet och historia angriper frågan från motsatt synvinkel genom att studera den europeiska rättskulturen, värden och ideal som berättelser, där teman som gemensamma rötter och nationella särdrag konkurrerar. Syftet är att ta reda på hur erfarenheten av kriserna under 1900-talets början, såsom krigen, förintelsen och totalitarismen, fick europeiska tänkare att skapa en idé om ett nytt Europa som bottnar i en rättsstat och demokrati och hur detta tankesätt fortfarande påverkar EU:s verksamhet.
Mer information:
Åldrande och omsorg
Teppo Kröger (Jyväskylä universitet, JU), Marja Jylhä (Tammerfors universitet), Sakari Taipale (JU) och Sirpa Wrede Helsingfors universitet
Spetsforskningsenheten för åldrande och omsorg studerar den pågående förändringen inom åldrande och omsorg med hjälp av nya konceptuella synvinklar och mångvetenskapligt forskningssamarbete. Forskningen kombinerar analys av ett allt mer mångformigt vardagsliv med forskning på samhälls- och politiknivå. Särskilt studeras påverkan av den övernationella karaktären och digitaliseringen på åldrande och omsorg.
Enhetens forskning baserar sig på ett nära samarbete mellan forskare inom socialpolitik, sociologi och gerontologi, genom vilket den åldrande befolkningens omsorgsbehov, agentskap och jämlikhet samt omsorgsarbetet i förändring analyseras. Forskningen genomförs som ett gemensamt projekt för fyra forskargrupper vid Jyväskylä, Tammerfors och Helsingfors universitet och i nära samarbete med ledande internationella forskare inom området. Spetsforskningsenheten är även ett internationellt utbildningsforum för unga forskare.
Mer information:
Inversionsmodellering och diagnostisk avbildning
Matti Lassas (Helsingfors universitet, HU), Heikki Haario (Villmanstrands tekniska universitet), Antti Hannukainen (Aalto-universitetet, AU), Nuutti Hyvänen (AU), Mikko Kaasalainen (Tammerfors universitet, TU), Jari Kaipio (Östra Finlands universitet, ÖFU), Ville Kolehmainen (ÖFU), Sampsa Pursiainen (TU), Mikko Salo (JU), Aku Seppänen (ÖFU), Andreas Hauptmann (Uleåborgs universitet), Samuli Siltanen (HU), Johanna Tamminen (Meteorologiska institutet), Tanja Tarvainen (ÖFU) och Marko Vauhkonen (ÖFU)
Med inverterad modellering avses att de okända koefficienterna eller funktionerna i en modell utreds med hjälp av indirekta mätningar. Metoderna som utvecklas kan tillämpas till exempel i medicinsk diagnostisk avbildning, jordmånsundersökningar och atmosfärsmodeller. Frågor som påträffas vid undersökningen av inverterade modeller är intressanta med tanke på både ren matematik och tillämpningar.
Inverterad modellering utgör ett av de aktivaste forskningsområdena inom tillämpad matematik och fysik, och de matematiska resultaten kan omedelbart utnyttjas av tillämparna. Spetsforskningsenhetens tillämpade forskning skapar även nya och fruktbara matematiska forskningsproblem.
Mer information:
Stamcellsmetabolism
Pekka Katajisto (Helsingfors universitet, HU), Ville Hietakangas (HU), Timo Otonkoski (HU) och Henna Tyynismaa (HU)
Stamcellsforskningen kan möjliggöra många nya behandlingsstrategier till exempel för ersättning av skadade organ eller åldersrelaterade sjukdomar, som cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Mekanismerna som styr stamcellernas funktion måste dock kännas till bättre än i nuläget för att potentialen i stamcellsbaserade behandlingar kan användas till fullo. Stamcellernas metabolism avviker från övriga celler, men dess roll förstås ännu inte helt.
Spetsforskningsenheten för stamcellsmetabolism fokuserar på betydelsen av stamcellernas ämnesomsättning för stamcellernas funktion och för att upprätthålla stamcellerna. Enheten studerar även hur stamcellernas funktion kan styras genom att reglera deras metabolism och på det sättet främja utvecklingen av stamcellsbaserade behandlingar.
Mer information:
Tumörgenetik
Lauri Aaltonen (Helsingfors universitet, HU), Matti Nykter (Tammerfors universitet), Janne Pitkäniemi (Finlands cancerregister) och Jussi Taipale (HU)
Det är krävande att behandla tumörer, eftersom varje fall är unikt. Tumörens egenskaper påverkas av miljöfaktorer, patientens gener, genmutationer som uppkommit i tumören under livet och kombinationer av dessa. Forskarna i spetsforskningsenheten för tumörgenetik har tidigare gjort betydande fynd inom tumörgenomik och med hjälp av forskningen ökat vår kunskap om elakartad tillväxt. Detta skapar en gedigen grund för spetsforskningsenhetens forskning.
Den tekniska utvecklingen inom genomforskning har möjliggjort analys av individen och tumörens hela arvsmassa. Forskningen har gett en enorm kunskapsmängd, och den teknologidrivna utvecklingen inom området erbjuder nya möjligheter att analysera denna datamassa för att nå vetenskapliga genombrott.
Som en forskningsenhet i den internationella toppen inom området kan spetsforskningsenheten för tumörgenetik öka vår förståelse för arvsmassans funktion genom att utnyttja data som producerats inom stora internationella projekt och unika patientgrupper inom den finländska befolkningen. Nationella register har en nyckelposition när det gäller att identifiera dessa grupper. Projektet främjar utnyttjandet av genomdata för medborgarnas hälsa både via nya genombrottsobservationer och genom att skapa kompetens som behövs för nya nationella uppslag och för att starta och utveckla verksamheten i Finlands cancer- och genomcentrum.
Mer infomation:
Hållbar rymdvetenskap och rymdteknik
Minna Palmroth (Helsingfors universitet, HU), Pekka Janhunen (Meteorologiska institutet), Emilia Kilpua (HU), Jaan Praks (Aalto-universitetet) och Rami Vainio (Åbo universitet)
Rymden håller på att bli en ny megatrend. Det stora antalet satelliter hotar ett hållbart utnyttjande av rymden, eftersom rymdskrot som inte avlägsnats kommer att göra omloppsbanorna obrukbara. En central faktor för uppkomsten av rymdskrot är strålningsförhållandena, som är oförutsägbara på grund av den bristande förståelsen för rymdplasmafysik.
Spetsforskningsenheten för hållbar rymdvetenskap och rymdteknik sammanför Finlands internationella spetskompetens inom rymdplasmafysik och rymdskrot med målet att genomföra ett paradigmskifte inom hållbart utnyttjande av rymden. Enheten har som mål att bygga upp en ny generations strålningstålig nanosatellitsvärm för att bringa förståelsen för strålningsmiljön till en ny nivå och visa dess hållbarhet genom att hämta tillbaka satelliterna till atmosfären.
Spetsforskningsenheten utnyttjar även den senaste experimentella forskningen som möjliggörs av internationella satelliter samt världens bästa modellverktyg för högpresterande datorsystem. Målet för framtiden är att trygga omloppsbanorna med hjälp av högklassig forskning samt att revolutionera experimentell rymdfysik med nanosatelliter.
Mer information:
Erfarenhetshistoria
Pirjo Markkola (Tammerfors universitet, TU), Ville Kivimäki (TU), Raisa Toivo (TU) och Pertti Haapala (TU, tidigare direktör för Spetsforskningsenheten)
Spetsforskningsenheten forskar i erfarenhetens historia: hur människors erfarenheter skapas, hur de tolkas och hur de påverkar individens relation till sin gemenskap och sitt samhälle. Forskningen riktas mot tre samhälleliga fenomen: den levda tron, den levda nationen och den levda välfärdsstaten. Benämningarna understryker hur sociala konstruktioner och institutioner skapas genom erfarenhetsbaserad verksamhet. Det har forskats mycket kring erfarenheter, men de har inte studerats systematiskt som en del av relationen mellan individen och samhället eller för att förklara institutionernas och tankesättens historia genom att kombinera mikro- och makronivåer. Forskningsmaterialet är Finlands och Europas historia, som fungerar som en jämförelse och exempel på hur centrala frågor i vår tid och framtiden kan förstås, förklaras och lösas.
Mer information:
Komplexa sjukdomars genetik
Samuli Ripatti (Helsingfors universitet, HU), Mark Daly (HU), Leif Groop (HU), Jaakko Kaprio (HU), Aarno Palotie (HU), Matti Pirinen (HU) och Tiinamaija Tuomi (HU)
Identifieringen av mekanismer som påverkar multifaktoriella folksjukdomar möjliggör exaktare prognos, förebyggande, diagnostisering och behandling av sjukdomar. Forskningen i spetsforskningsenheten för komplexa sjukdomars genetik baserar sig på finländska befolknings- och patientundersökningar samt en omfattande och framgångsrik erfarenhet av forskning om sjukdomsgenetik.
Inom spetsforskningsenheten utvecklas och tillämpas ett verksamhetssätt som baserar sig på stora genetiska och kliniska informationsresurser, som kan användas för att identifiera genetiska varianter som är centrala för sjukdomars uppkomst, som har stor effekt, som är riskhöjande eller som kan skydda mot sjukdomen. Dessutom utvecklas och testas olika tillvägagångssätt för att utnyttja dessa fynd i syfte att förebygga sjukdomar och stödja behandlingar individuellt.
Mer information:
Kvantteknologi
Jukka Pekola (Aalto-universitetet, AU), Tapio Ala-Nissilä (AU), Christian Flindt (AU), Pertti Hakonen (AU), Sabrina Maniscalco (Helsginfors universitet), Mikko Möttönen (AU), Gheorghe-Sorin Paraoanu (AU), Mika Prunnila (Teknologiska forskningscentralen VTT Ab), Mika Sillanpää (AU), Zhipei Sun (AU) och Visa Vesterinen (VTT Ab)
Kvantteknologier kommer att revolutionera vårt samhälle. Som en föregångare inom denna förändring förenar spetsforskningsenheten för kvantteknologi den vetenskapliga och teknologiska spetskompetensen inom sitt område samt den stödjande forskningsinfrastrukturen. Med hjälp av dessa är siktet inställt på att utnyttja kvantfenomen i kvantenheter och kvanttillämpningar för fast form.
Målet är att skapa nya lösningar för att hantera kvantkoherens och dissipation och utveckla ny slags kvantutrustning och hybridarkitekturer. Spetsforskningsenheten förenar experimentell, teoretisk och tillämpande spetskompetens inom forskning om enheter baserade på supraledare och kiselbaserade enheter, supraledar-metallgränssnitt, grafen och övriga 2D-material samt nanotrådar och kolnanotuber. Tillämpningsområden inom synhåll är bl.a. kvantsensorer, kvantsimulatorer, kvantkommunikation och kvantberäkning, vars vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga nyttor kommer att vara av aldrig skådat slag.
Mer information:
Flervävnadsmodellering
Minna Kellomäki (Tammerfors universitet, TU), Katriina Aalto-Setälä (TU), Jari Hyttinen (TU), Pasi Kallio (TU), Susanna Miettinen (TU) och Susanna Narkilahti (TU)
Spetsforskningsenheten för flervävnadsmodellering skapas på ett gediget, befintligt samarbete och forskargruppernas gemensamma forskningsresultat från forskningsprojektet Människans reservdelar. En ny dimension är att förena kunskap inom teknologiska och biologiska vetenskaper för att utveckla ett nytt body-on-chip-koncept.
Idén bakom konceptet är att skapa nätverk mellan stamcells- eller vävnadskulturer med hjälp av cellodlade blodkärl och nerver. Helheten mäts, analyseras eller kontrolleras av ett datorstyrt nervsystem. Vid forskningen utnyttjas den breda kompetensen inom cell- och vävnadsbiologi, biomaterial, givarteknik, mikrosystem, diagnostisk avbildning och biomodellering hos forskarna inom spetsforskningsenheten.
Spetsforskningsenheten producerar betydande ny kompetens, till exempel förståelse för vävnaders samverkan under odlingsförhållanden, in vitro-byggande av kombinerade vävnader samt styrning av deras funktioner. Med det eftersträvade konceptet, som kombinerar biologi och konstgjorda strukturer, försöker man bland annat effektivisera läkemedelsutvecklingen och ta fram individuella behandlingar.
Mer information:
Mellanösterns forna imperier
Saana Svärd (Helsingfors universitet, HU), Antti Lahelma (HU) och Jason Silverman (HU)
Spetsforskningsenheten studerar processer för hur identiteten formades i forna imperier i Mellanöstern. Forskningen använder olika metoder och teorier på ett mångsidigt sätt, bland annat från sociologi och arkeologi, och utnyttjar metoder och digitala verktyg för kulturarvsforskning.
Forskarna i spetsforskningsenheten försöker förstå imperiernas inverkan på uppkomsten av och verksamheten i sociala grupper samt i synnerhet uppkomsten av lokala och minoritetsidentiteter. Enheten fokuserar på tiden för stora politiska omvälvningar i Mellanöstern under det första årtusendet före vår tideräkning. Den förverkligar sina målsättningar genom att studera den nyassyriska, nybabyloniska, persiska, grekiska och romerska perioden i Mellanöstern med hjälp av flera tvärvetenskapliga metoder och försöker bygga broar och skapa en dialog mellan historia, arkeologi och socialvetenskaper.
Mer information:
Spelkulturer
Frans Mäyrä (Tammerfors universitet, TU), Raine Koskimaa (Jyväskylä universitet), Olli Sotamaa (TU) och Jaakko Suominen (Åbo universitet)
Spetsforskningsenheten för spelkulturer sammanför ledande expertis inom spelkulturforskning. Enheten utvecklar nya teoretiska och empiriska forskningsuppslag som är nödvändiga för att förstå och förutse spelens kulturella och samhälleliga utveckling och påverkan. Forskningsrön är nödvändiga för att dessa utvecklingstrender ska kunna påverkas.
Spetsforskningsenhetens arbete fokuserar på fyra sammanflätade forskningsteman: spelens betydelse och form, skapande och produktion av spel, spelare och spelgemenskaper och spel i samhället.
Mer information:
