Finlands Akademis akademipris till Teemu Lyytikäinen och Mikko Sipilä

Teemu Lyytikäinen som forskar i bostadsmarknaden och urban ekonomi belönades för vetenskapligt kurage, medan Mikko Sipilä som bedriver experimentell forskning i partikelbildning i atmosfären belönades för samhälleligt genomslag.

Finlands Akademi har belönat två internationellt meriterade forskare från den unga forskargenerationen. Akademiprisen 2020 tilldelas akademiforskare Teemu Lyytikäinen (f. 1977) för vetenskapligt kurage och akademiforskare Mikko Sipilä (f. 1978) för samhälleligt genomslag.

Teemu Lyytikäinen bedriver forskning i bostadsmarknaden, urban ekonomi och boendeskatter. I sitt arbete kombinerar han på ett innovativt sätt ekonometriska metoder med mycket högklassig och omfattande data om den finska och den brittiska bostadsmarknaden. Mikko Sipilä undersöker partikelbildningen i atmosfären med fokus på partiklarnas förstadium. Det är en mätningstekniskt krävande uppgift, och därför är just utveckling av mätmetoder och mätteknik ett genomgående tema i hans forskning. Sipilä hör till de främsta inom utveckling av mätapparatur.

”Vetenskapligt kurage kräver öppen attityd inför forskningsproblemet”

Teemu Lyytikäinens forskning fokuserar på bostadsmarknaden och hur den fungerar. Han studerar de faktorer som inverkar på hushållens boendeval och hur bostadsmarknaden påverkas av statliga och kommunala skatter och stöd. Lyytikäinens empiriska forskning studerar hur den ekonomiska politiken påverkar bostadsmarknaden.

Konkret handlar det bland annat om hur bostadsstöd påverkar hyror och boendeval, hur fastighetsskatter påverkar bostadspriserna samt vilka snedvridningar som uppstår i hushållens placeringsförmögenhet och bostadskonsumtion på grund av överlåtelseskatten vid bostadsköp. Lyytikäinens forskning tar också fram ny information som stöd för debatten och beslutsfattandet gällande segregerade boendeområden och inkomstöverföringar.

Det som fascinerar Lyytikäinen i hans forskning är bostadsmarknadens och bostadspolitikens komplexitet. ”Då vi väljer bostad väljer vi samtidigt också till exempel grannskap samt kommunala tjänster och skatter. En bostad är inte heller blott en konsumtionsartikel utan även ett placeringsobjekt. Å andra sidan märkte jag redan då jag planerade min avhandling att informationen om bostadsmarknaden är knapp trots att efterfrågan är enorm.”

”Tack vare nya forskningsmetoder och bättre forskningsmaterial har forskningsresultaten blivit tillförlitligare, och många gamla uppfattningar har uppdaterats. Det är helt normalt i vetenskapens utveckling, men visst kräver det också mod att våga stå bakom forskningsresultat som strider mot tidigare forskning och rådande uppfattningar”, säger Lyytikäinen. För honom innebär vetenskapligt kurage också en fördomsfri och öppen attityd till forskningsämnet.

I forskaryrket inspireras Lyytikäinen av möjligheten att positivt påverka det omgivande samhället med information om hur ekonomin fungerar och om vilka effekter olika slag av ekonomisk politik har. Tack vare sina internationella samarbetsnätverk och forskarbesök har han kunnat bygga ut sin kompetens till nya teman och forskningsmetoder. ”Internationella forskarbesök och konferenser gör det möjligt att hålla sig kvar i det främsta ledet och resulterar ofta i nya forskningsidéer.”

Teemu Lyytikäinen doktorerade 2009 i nationalekonomi vid Helsingfors universitet. Till akademiforskare utsågs han 2018 och han arbetar som ledande forskare vid statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Därtill har han arbetat på Spatial Economics Research Centre vid London School of Economics samt som gästforskare vid Tufts University i USA och Stockholm School of Economics. Åren 2014–2016 var han generalsekreterare för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

”De möjligheter som forskningen öppnar är värda att utforska så långt det går”

Mikko Sipilä, internationellt framstående atmosfärforskare, har med sin forskningsgrupp som den första i världen rapporterat en direkt experimentell observation av partiklars uppkomst utanför laboratoriemiljö. Sipilä är mycket erfaren och skicklig inom fältmätningar och har också varit ledare för många mätningskampanjer. Under de senaste åren har mätningarna särskilt gällt data från de krävande stationerna i de arktiska och antarktiska regionerna.

”Jag vill arbeta med någonting som hjälper mänskligheten att lösa sina största problem, såsom klimatförändringen och artdöden. Jag hoppas att mitt arbete inom atmosfärforskningen, där jag främst studerar luftburna partiklar och olika ångor, åtminstone delvis skulle ge sådan viktig information som kan hjälpa oss att förstå den globala förändringens orsaker och konsekvenser och att lösa problemen”, säger Sipilä.

Sipiläs forskning har betydande samhälleligt genomslag. Resultaten har redan använts i många sammanhang, och han är bland annat medgrundare till tre företag som producerar tjänster och mätutrustning. Sipilä säger också själv att han aktivt vill åstadkomma genomslag. Som sådana kan forskningsresultaten vara svåra att tillämpa, men då de ingår i exempelvis globala klimatmodeller får de samhälleligt genomslag.

Sipilä säger att forskningen också ynglar av sig överraskande möjligheter. ”För min egen del har det handlat om mätmetoder och tekniska lösningar med många tillämpningsområden. Då det till exempel visade sig att de metoder vi hade utvecklat för att observera mycket sällsynta föreningar i atmosfären också med unik sensibilitet kunde upptäcka sprängämnen, ledde det till att jag undersökte om vår metod kunde användas mot missbruk av sprängämnen. Det resulterade sedan i att vi grundade ett företag som arbetar med att förbättra säkerheten inom den civila luftfarten”, berättar Sipilä.

”Att föra universitetsforskning till en punkt som ger upphov till affärsverksamhet är en lång vandring. I min egen karriär har forskarens frihet och Akademins långsiktiga finansiering hjälpt mig och skapat möjligheter till nya vägval. De möjligheter som forskningen öppnar är värda att utforska så långt det går. Det kan ge en bättre miljö, ökad säkerhet eller nya arbetsplatser.”

I sitt arbete som forskare uppskattar Sipilä friheten att fatta intresse för och upptäcka nytt. ”Framgång blir möjlig då man inser att man inför det nya inte kan falla tillbaka på färdiga svar, vedertagen praxis eller invanda koncept.”

Filosofie doktor Mikko Sipilä disputerade vid Helsingfors universitet 2010. Akademiforskare blev han 2016. Han arbetar som biträdande professor vid Helsingfors universitet. Han leder en forskningsgrupp och är sedan 2020 chef för Helsingfors universitets forskningsstation i Värriö i Salla. Europeiska forskningsrådet (ERC) har beviljat honom ett starting grant vars finansiering började 2017.

Akademiprisen avsedda att sporra forskarna

Finlands Akademis pris för vetenskapligt kurage tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Priset kan beviljas exempelvis för en djärv eller originell ny forskningsidé, fördomsfri överskridning av vetenskapliga gränser eller beredskap att ta risker i forskningen.

Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas.

Finlands Akademi har delat ut akademipris redan 18 gånger. De belönade ska vara akademiforskare eller arbeta som Akademins forskardoktorer. Beslut om prisen fattas av Finlands Akademis styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Själva priset är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick” av Miia Liesegang.