Finlands Akademis akademipris till Emilia Korkea-aho och Tiina Sikanen

Emilia Korkea-aho som forskat i reglering av lobbning belönades för samhälleligt genomslag medan Tiina Sikanen som studerat miljökonsekvenser av läkemedelsrester belönades för vetenskapligt kurage.

Finlands Akademi har belönat två internationellt meriterade unga forskare som representerar den nya forskargenerationen. 2019 års akademipriser går till biträdande professor Emilia Korkea-aho (f. 1980) vid Östra Finlands universitet och universitetsforskare Tiina Sikanen (f. 1978) vid Helsingfors universitet. Den förra belönas för samhälleligt genomslag, den senare för vetenskapligt kurage.

Korkea-aho har i sin karriär bedrivit viktig och banbrytande forskning i lobbningens inverkan på lagstiftningen. Sikanen kombinerar vetenskapliga discipliner på ett kreativt och tvärvetenskapligt sätt, och den mikrochipteknik hon tagit fram har väckt stort internationellt intresse.

”Många fördomar och missförstånd kring lobbning”

Akademiforskare Emilia Korkea-aho har i sina undersökningar studerat demokrati och öppenhet i beslutsprocesserna på ett sätt som har konsekvenser både nationellt och på EU-nivå. Genom att skapa en teoretisk ram för granskning av lobbyisternas roll har hennes forskning haft en betydande förnyelsepotential för forskningen i administration och beslutsprocesser. Finlands Akademi belönade Korkea-aho för samhälleligt genomslag.

För Korkea-aho själv är det viktigt att hennes forskning väcker intresse också utanför forskarsamhället. Hon ser dock inte samhälleligt genomslag som ett egenvärde som skulle påverka valet av forskningsämne.

”Då jag skisserade projektet insåg jag nog att det kommer att väcka intresse även utanför forskarsamhället. Det finns många fördomar och missförstånd kring lobbning, och den offentliga debatten är ofta något ensidig och skandalfokuserad.”

För närvarande är Korkea-aho intresserad av frågor om vem som har rätt att lobba och vems eller vilka branschers lobbning som kunde förbjudas eller begränsas.

”Få ser något fel i att exempelvis företrädare för organisationer som arbetar för barnens rättigheter träffar beslutsfattare. Det är forskarnas uppgift att öppna upp och synliggöra sådana konstellationer. Särskilt viktigt är det då vi talar om rättslig reglering, som ska vara neutral i förhållande till olika intressen. Ska det vara tillåtet att stävja ’oönskad’ lobbning och uppmuntra exempelvis frivilligorganisationer att lobba”, frågar sig Korkea-aho.

Emilia Korkea-aho blev juris kandidat 2005 och juris doktor 2012 från Helsingfors universitet. Nu arbetar hon vid Östra Finlands universitet som biträdande professor i EU-rätt och deltar för närvarande i forskarutbyte vid Yale-universitetet i USA.

”De intressantaste iakttagelserna bottnar ofta i de vildaste idéerna”

Akademiforskare Tiina Sikanen har i sin forskning kombinerat farmaceutisk kemi, mikrofluidik, bioanalys, analys av läkemedels metabolism och nanoteknik. Hennes innovativa grundforskning banar väg för många tekniska applikationer inom bio- och läkemedelsanalys. Hennes forskning i bland annat läkemedels miljökonsekvenser är banbrytande. Sikanen belönas med Finlands Akademis pris för vetenskapligt kurage.

Sikanen ser gränsöverskridningar mellan olika discipliner som ett centralt led i vetenskapens förnyelse.

”Inom mitt eget område skapar nya tekniker och kombinationer av metodologiskt kunnande möjligheter att finna ny kunskap. Det kräver vetenskapligt kurage att göra avsteg från huvudfåran, och det är någonting som jag ser som en viktig förutsättning för att vetenskapen ska utvecklas och förnyas”, menar Sikanen.

Att utveckla nya metoder utanför de rådande standarderna är ofta ett tidskrävande jobb som enligt Sikanen också förutsätter pionjäranda och en robust tro på det man gör.

”I mitt eget arbete har vetenskapligt kurage betytt bland annat nya infallsvinklar för att förstå läkemedlens varierande miljökonsekvenser”, berättar Sikanen.

Kurage ser hon också som mod att göra fel.

”Alla forskningsidéer leder inte nödvändigtvis till framgång, men de intressantaste observationerna bottnar ofta just i de ’vildaste’ idéerna”, sammanfattar hon.

Sikanen är provisor (2003) och farmacie doktor (2007) från Helsingfors universitet samt diplomingenjör (2010) från Aalto-universitetet. För närvarande arbetar hon som akademiforskare vid farmaceutiska fakulteten vid Helsingfors universitet.

Erkänsla för forskarnas insatser

Akademipriset för vetenskapligt kurage tilldelas en forskare som i sitt arbete visat prov på exceptionell vetenskaplig djärvhet, kreativitet eller fördomsfrihet. Priset kan beviljas för en djärv eller originell ny forskningsidé, fördomsfritt överskridande av vetenskapliga gränser eller villighet att ta risker i forskningen.

Akademipriset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas.

Akademiprisen utdelas vid en ceremoni som ordnas vid Finlands Akademi tisdagen den 11 februari.

Akademiprisen utdelas nu för sjuttonde gången. Prisen kan beviljas till forskare som har fått Finlands Akademis finansiering för anställning som akademiforskare eller forskardoktor. Besluten om prisen fattas av Akademins styrelse på framställning av de vetenskapliga forskningsråden. Prisföremålet är ett konstverk av handblåst glas, ”Ögonblick”, av Miia Liesegang.