De RSF-program som inleddes 2019 är nu halvvägs in i sin sexåriga programperiod. I samband med besluten om fortsatt finansiering granskade rådet för strategisk forskning (RSF) i våras hur projekten inom programmen hade framskridit. Hur har projekten fått igång sitt forsknings- och växelverkansarbete under sin första finansieringsperiod? Vilka resultat har uppnåtts och hur har man börjat främja deras genomslag?

RSF-finansieringen stöder långsiktig forskning i programform som producerar lösningar på betydande utmaningar i det finländska samhället. RSF finansierar inte enbart forskning, utan följer också upp och utvärderar effekterna av sin forskning. Ett uppföljningsverktyg är halvtidsöversynen som görs i mitten av de långa, sexåriga RSF-programmen.

Våren 2022 gjordes en halvtidsöversyn av tolv projekt, som var verksamma i fyra program vilka inleddes år 2019: Mot ett hållbart, hälsosamt och klimatneutralt livsmedelssystem (FOOD), Innovativa material och tjänster som främjar resurssmart och hållbar utveckling (IMPRES), Offentliga maktens ändrade roll och möjligheter för samhällsstyrning (STEER) och Kultur i ett allt mer teknifierat samhälle (CULT). På basis av halvtidsöversynen hade arbetet inom alla projekt framskridit som förväntat. Därför beviljade RSF fortsatt finansiering för projekten till slutet av augusti 2025.

”Än en gång har det varit fint att notera att tvärvetenskapligheten, det långa tidsspannet och det aktuella temat i projekt som finansieras av RSF har skapat en utmärkt grund för såväl vetenskapligt resultat som samhälleligt genomslag”, konstaterar Anu Kaukovirta, ordförande för rådet för strategisk forskning. ”Projektens genomslag och synlighet har aktivt och innovativt stötts genom kommunikation, interaktionsåtgärder och samarbete på programnivå”, fortsätter Kaukovirta.

Figur 1. Mellangranskning av CULT-, FOOD-, IMPRES- och STEER-programmen sammanfattat i siffror.

Hurdana resultat har arbetet inom projekten gett?

På basis av halvtidsöversynen har projektens vetenskapliga arbete varit resultatrikt. Antalet referentgranskade vetenskapliga publikationer per projekt var 15–89, alla publikationstyper medräknade var antalet 26–159. Tyngdpunkten för publiceringen har legat på vetenskapliga publikationer, men hundratals publikationer har också rapporterats riktade till yrkespublik och allmänheten. Till och med resultat från den konstnärliga och konstindustriella verksamheten rapporterades (figur 2). Projektens publikationsprofiler varierade dock avsevärt; vissa projekt rapporterade nästan uteslutande referentgranskade vetenskapliga publikationer, medan andra projekts publikationsprofiler fokuserade på publikationer riktade till yrkespubliken eller allmänheten. En betydande del av publikationerna är avgiftsfritt tillgängliga för alla.

Betydande ny forskningsfinansiering har erhållits i nästan alla projekt. Projektens forskare har fått finansiering från bl.a. Horisont Europa-programmet, Business Finland, Finlands Akademis finansieringsformer samt många stiftelser och ministerier. En ny RSF-finansiering nämndes också.

Figur 2. Publikationsprofilen för de projekt inom RSF-programmen som inleddes 2019.

Projekten har byggt upp sektorsövergripande samarbetsnätverk i det vetenskapliga samfundet och utanför det. I nästan alla projekt har man bedrivit internationellt forskningssamarbete och även samarbete med andra än forskningsorganisationer. Över hälften av projekten uppgav att de samarbetar med företag. Flera projekt har en internationell vetenskaplig stödgrupp (Scientific Advisory Board), en interaktionskommitté bestående av inhemska experter eller båda. Som mest har samarbetsavtal ingåtts med närmare 50 olika aktörer.

Utöver de egentliga samarbetspartnerna utsåg projekten tiotals interaktionsaktörer med vilka de har utbytt information och synpunkter om till exempel forskningens tema eller forskningens (preliminära) resultat och hur de utnyttjas. Interaktionsaktörerna representerar mångsidigt olika aktörsgrupper inom den offentliga, privata och tredje sektorn. I alla projekt har man aktivt samarbetat med ett eller i allmänhet flera ministerier. Programmens interaktion med ministerierna har varit tvärsektoriell: genomslag eftersträvas inom flera förvaltningsområden (se figur 3).

Figur 3. Interaktion med olika ministerier som rapporterats av projekten inom CULT-, FOOD-, IMPRES- och STEER-programmen. Ju mörkare färg, desto fler projekt inom programmet rapporterar interaktion med ministeriet i fråga.

Vad har man åstadkommit genom konsortiernas tvärvetenskapliga samarbete?

Ett särdrag i RSF-finansieringen är projektens tvärvetenskapliga karaktär och aktörskap: de består av forskningsgrupper inom olika vetenskapsgrenar och organisationer som bildar en tillfällig sammanslutning, dvs. ett konsortium. Vad berättar halvtidsöversynen våren 2022 om detta tvärvetenskapliga samarbete? Vilket mervärde har det gett för strävan efter vetenskapligt och samhälleligt genomslag? Nedan lyfter vi fram några exempel.

Tvärvetenskapliga verktyg

I många projekt har man börjat bygga upp tvärvetenskapliga begrepp, tillvägagångssätt eller metoder. Med hjälp av dessa kan både forskare och andra aktörer ta tag i betydande utmaningar i det finländska samhället på ett effektivare och mer övergripande sätt än tidigare.

Till exempel i FOOD-programmets JUST-FOOD-projekt har man kombinerat filosofisk rättvisegranskning med forskning inom andra vetenskapsområden och skapat konkreta principer samt kriterier för att beakta rättvisa vid övergången till ett klimatsmart och hälsosamt livsmedelssystem. Vetenskapligt genomslag eftersträvas bland annat i temanumret för den internationella vetenskapliga tidskriften om hållbarhetsomvälvningen. På basis av detta har Just food främjat en ny slags diskussion mellan olika aktörer i livsmedelssystemet och talat om en rättvis omvälvning i livsmedelssystemet, även för den breda allmänheten. Under den fortsatta finansieringsperioden är syftet att bland annat bygga upp ett verktyg, med vilket aktörerna inom livsmedelssystemet kan bedöma och utveckla hållbarheten hos sina klimatåtgärder ur ett rättviseperspektiv. Ny forskningsfinansiering har redan beviljats bl.a. från RSF-programmet Klimatförändringen och människan (CLIMATE).

I MULTA-projektet har man också utvecklat tvärvetenskapliga verktyg för livsmedelssystemets utmaningar, men på ett mycket annorlunda område. Genom att kombinera olika branschers forskning och mätmetoder har man utvecklat ett system för bedömning och verifiering av åkrarnas kolbindning och klimatpåverkan, som stöder både den fortsatta forskningen och praktiska tillämpningar. Resultaten har publicerats i prestigefyllda internationella tidningar och utifrån dem har man också skapat Field Observatory, som grundar sig på öppna data. Via plattformen kan vem som helst i realtid följa kolbindningen i odlingsmarkerna och de faktorer som påverkar den. Projektets forskning förs redan vidare bl.a. vid Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC, som ingår i Akademins flaggskeppsprogram.

Läs också: MULTA-projektets blogginlägg: Mer strategisk forskning behövs

Övertygande forskningsmaterial

Flera projekt har utnyttjat tvärvetenskapligt samarbete för att samla in ett mer omfattande eller mångsidigare forskningsmaterial än normalt. Under den första finansieringsperioden har fokus legat på produktion, sammanställning och preliminär analys av materialen. I många projekt är insamling av material och samarbete med intressentgrupper nära kopplade till varandra, eftersom intressentgruppernas deltagande i forskningen är en del av forskningsupplägget.

Till exempel i SmartLand-projektet som ingår i STEER-programmet har man samlat in mångsidigt forskningsmaterial för att svara på frågor om utvecklingen av markanvändningspolitiken. På basis av tvärvetenskapliga case-undersökningar har projektet undersökt markanvändningsinstrumentens inverkan på tillgången och priset på boende, bostadsområdenas differentieringsutveckling och städernas klimatkonsekvenser tillsammans med 20–30 kommuner. Resultaten har publicerats i uppskattade vetenskapliga publikationer samt i publikationer som riktas till yrkespubliken. Projektet har också fått Business Finlands nya finansiering enligt partnerskapsmodellen. Under den fortsatta finansieringsperioden flyttas tyngdpunkten till att undersöka de kumulativa effekterna av olika markanvändningspolitiska instrument samt till att ta fram rekommendationer och verktyg.

Produktionen och analysen av det omfattande materialet har stått i centrum även under den första finansieringsperioden för  BioColour-projektet inom IMPRES-programmet. Projektets forskningsobjekt är hela produktionskedjan för färgämnen. I samarbetet mellan kemister, materialforskare, biologer och samhällsvetare samt företagspartner har man sökt nya metoder för produktion och användning av färgämnen från naturen. Utifrån en omfattande laboratorieundersökning utvecklades en färgpalett för biofärgämnen. Forskningsresultaten sammanställs även internationellt i den första databasen för biofärger. Resultaten har publicerats i såväl vetenskapliga publikationer som publikationer riktade till yrkespubliken och allmänheten, och de har även presenterats i utställningar riktade till en bred publik. Under den fortsatta finansieringsperioden görs också livscykelkalkyler och politisk påverkan.

Insikter och synlighet

Tvärvetenskapligheten syns i många projekt också helt enkelt som ett samarbete mellan grupper, som undersöker samma ämne eller problemhelhet ur olika synvinklar. Detta har gett forskningen en ny, samhällelig relevans och synlighet samt gjort det möjligt att göra överraskande observationer.

Till exempel har parterna i DigiConsumers-projektet som undersöker unga konsumenter i den digitala miljön inom CULT-programmet analyserat både befintligt och nytt material i tvärvetenskapligt samarbete och publicerat mycket tillsammans. Forskningen har utnyttjat teorier och metoder inom sociologi, psykologi, pedagogik, ekonomi och informationssystemvetenskap. Resultaten har publicerats förutom på vetenskapliga forum inom dessa områden, även för den professionella publiken och allmänheten – ett intressant exempel på detta är TalousTandem-spelet. Projektet har haft ett nära samarbete med Finlands Bank för att skapa en ekonomikompetensstrategi och grunda en central för ekonomiskt kunnande. Forskarna har fått bred synlighet i samhället och deras sakkunnighet har använts i riksdagen samt i flera expertorgan och -nätverk.

RSF-programmens forskning och dess effekter utvärderas grundligare efter att programmen avslutats. CULT-, FOOD-, IMPRES- och STEER-programmen fortsätter fram till hösten 2025. De goda resultaten från den första finansieringsperioden ger anledning att hålla förväntningarna på programmen höga.