Uppgörande av policyrekommendationer förutsätter kunskap och kompetens samt mod att agera

Hurdan är en bra och effektiv policyrekommendation?

På den strategiska forskningens webbsidor har man samlat RSF-finansierade projekts policyrekommendationer för kunskapsanvändare. Rekommendationerna skiljer sig från varandra både till innehållet och genomförandesättet beroende på projektet och rekommendationens syfte. Det finns inget förenligt recept för en bra och effektiv policyrekommendation. Vissa saker förenar dock goda policyrekommendationer:

• medför ny, forskningsbaserad kunskap för en aktuell politisk fråga
• sker i rätt tid med avseende på den politiska processens skede och är riktad till rätt grupp av läsare med tanke på ämnet
• är intressant och tydlig till sitt visuella uttryck
• är kort och koncis (1–4 sidor)
• presenterar konkreta rekommendationer.

Inom den strategiska forskningen strävar man efter att utveckla metoder genom vilka man kan stödja att projektbaserade policyrekommendationer sker i rätt tid. Utöver detta ordnar programledarna inom strategisk forskning utbildningar om policyrekommendationer för sina projekt. Ytterligare anvisningar för praktisk kommunikation för projekt inom strategisk forskning, bland annat gällande policyrekommendationer finns även i kommunikationsanvisningarna för projekten.

Utöver ny kunskap och nya färdigheter är det även fråga om en ändring i verksamhetskulturen, där forskarna inom strategisk forskning lär sig kommunicera och påverka på ett nytt sätt. Det sätt att skriva förenklat, ibland till och med lite provokativt och med konstruktion av kopplingar mellan forskningsresultat och politik, som policyrekommendationerna förutsätter kan väcka en naturlig och motiverad ängslan hos forskare. Detta modiga hopp kan ändå vara nödvändigt för att forskningsresultaten ska förmedlas till en bredare grupp än endast den akademiska publiken och det egna projektets intressentgrupper.

Den som läser en policyrekommendation bör komma ihåg att texten på ett par sidor endast är en liten glimt av den breda, mångvetenskapliga och långsiktiga forskning som görs inom projektet. Som bäst väcker en policyrekommendation beslutsberedarens och beslutsfattarens intresse, övertygar med sin sakkunskap och leder till inhämtande av mer information och till växelverkan med forskare.

Policyrekommendationer som redskap för samhällelig påverkan

Vilken nytta gör policyrekommendationer i det samhälleliga beslutsfattandet och hurdan verkningsfullhet åstadkoms med rekommendationerna? Hur fungerar rekommendationerna som redskap för påverkan för forskningsprojekten och vad erbjuder de åt beslutsfattarna?

RSF-finansierade projekt producerar enormt med kunskap om det finländska samhället. Denna kunskap borde kunna förmedlas även åt de politiska beslutsfattarna, så att kunskapen som producerats i projekten kan utnyttjas i beslutsfattandet och dess beredning, till exempel i lagberedning. Policyrekommendationer (eng. policy brief) är ett bra redskap för kunskapskommunikation och forskningens samhällspåverkan.

En policyrekommendation är inte en forskningssammanfattning, utan dess uppgift är att erbjuda kunskap som producerats i forskningsprojekt som stöd för beslut. Den är alltså en kort och strikt begränsad text, som är ett inslag i någon pågående debatt eller beslutsprocess. Dess syfte är att främja någon specifik förändring i samhället, exempelvis en höjning av röstningsaktiviteten.

När forskningsresultat från projekt komprimerats till en policyrekommendation behöver de politiska påverkarna och beslutsfattarna inte plöja igenom vetenskapliga publikationer att grunda sina beslut på. Policyrekommendationen ska även väcka läsarens intresse och styra till att ta del av tilläggsmaterial, till exempel ett projekts webbsidor och vetenskapliga publikationer.

Det lönar sig att planera publiceringstidpunkten för policyrekommendationen bra i förväg. Rekommendationen kan vara riktad direkt till vissa beslutsfattare eller till en offentlig debatt. En lyckad policyrekommendation når läsaren exakt när ärendet tas upp till behandling och hen behöver information om ärendet. Optimalt innehåller den konkreta rekommendationer, som bidrar till att genomtänkta beslut som baserar sig på forskningskunskap bereds och fattas.

Hur påverkar policyrekommendationer alltså i praktiken? Påverkningsvägarna kan ibland vara överraskande och resultat föds inte alltid snabbt. Den samhälleliga påverkan av policyrekommendationer förstås bäst med hjälp av exempel, som i denna blogg samlats från tre strategiska forskningsprojekt. Den cirkulära ekonomins katalysatorer: Från innovationsekosystem till affärsverksamhetsekosystem (CICAT2025), Nya proteinkällor för livsmedelssäkerhetens och miljöns bästa (ScenoProt) och Medborgarskapets klyftor och bubblor (BIBU) som undersöker medborgarnas deltagande.

CICAT2025: Policyrekommendationernas rättidighet gör forskarna betänksamma

Enligt den policyrekommendation som CICAT2025-projektet publicerade i december 2019 Förstärkning av den cirkulära ekonomin kräver samarbete över silorna (på finska, pdf) krävs det tätt samarbete och dialog mellan olika intressegrupper för att nå en hållbar cirkulär ekonomi. Flera aktörer har i olika strategier och vägkartor förbundit sig att främja cirkulär ekonomi, men utmaningen ligger i att uppnå praktisk förändring i samhället och i konsumenternas beteende. CICAT2025-projektets policyrekommendation ger konkreta åtgärdsrekommendationer – men den lockar också läsaren att tänka på nytt och bredare på den cirkulära ekonomins systemiska helhet: den cirkulära ekonomin förverkligas inte genom att man strävar ensam, utan den kräver samarbete även mellan olika oväntade aktörer.

I forskningsprojektet CICAT2025 upplevs policyrekommendationerna som ett bra sätt att formulera projektets budskap. Att forskningen och beslutsfattandet håller olika takt är en ständig fråga för projektets forskare när policyrekommendationer ska skrivas. Inom forskningen produceras ny kunskap och nya perspektiv mycket långsiktigt, till exempel gällande vartåt affärsverksamheten och samhället ska utvecklas. Ur forskarens synvinkel är det utmanande att vissa teman kommer upp i den dagliga politiken, men forskningens tidsperspektiv är ofta längre. Då uppstår frågan om det fungerar bäst att hålla sig till forskningens tidscykel, så att alla detaljer säkert blir begrundade och motiverade - eller om man ibland bör reagera snabbare?

Enligt forskarna inom CICAT2025-projektet erbjuder policyrekommendationen en bra kanal för att kristallisera detta budskap. En annan viktig idé som projektet gett är betydelsen av bildspråk. Ett tankeväckande bildspråk konkretiserar huvudbudskapet i policyrekommendationen: vad ska man göra för att den hållbara cirkulära ekonomin ska framskrida i praktiken. (Se CICAT2025:s policyrekommendation)

ScenoProt: Policyrekommendationerna som en del av forskningens påverkan på samhället

ScenoProt-projektets policyrekommendation Monipuolisuus lautasella on monipuolisuutta pellolla (pdf) (“Mångsidighet på tallriken är mångsidighet på åkern”, 2018) gav rekommendationer om åtgärder, med vilka man kan stöda utvecklingen av livsmedelssystemet i en hållbarare riktning ur miljöns och samhällets synvinkel. Rekommendationerna gällde jordbrukspolitik, stödjande av företag och konsumentens möjligheter att påverka. Rekommendationerna motiverades med forskningsresultat, som stöder den mångsidiga odlingens positiva inverkan på klimatet, koldioxidbindningen och självförsörjningen samt även berättar om konsumenternas intresse för att ändra sin kost i en mer växtbaserad riktning.

Eftersom policyrekommendationerna i allmänhet behandlar aktuella ärenden, som annars också är på tapeten i den offentliga debatten, är det inte lätt att säga hur mycket en viss rekommendation påverkat beslutsfattandet. Temana för ScenoProt-projektets policyrekommendationer (växtförädling som stöder mångsidighet, ett rättvist livsmedelssystem, att göra organisationerna för livsmedelsproduktion och -konsumtion mångsidigare, förbättrande av odlarens ställning) var synliga i Finlands regeringsprogram för år 2019.

Av ScenoProts rekommendation gjordes också en engelskspråkig version. Den utnyttjades exempelvis i beredningsarbetet för de internationella forskningsprogrammens teman i finansieringsansökningar.

BIBU: Riktade policyrekommendationer fungerar

BIBU-projektet har hittills gjort två policyrekommendationer, som planerats för olika ändamål och olika målgrupper. I den första BIBU skapades en kampanj, där röstningsdata från föregående riksdagsval (2015) gjordes till en Valnavigator (på finska, pdf), dvs. en policyrekommendation, där man åskådliggjorde medborgargrupper som röstade litet. Översikten och dess grafer erbjöds aktivt till medierna, så att temat skulle få publicitet i offentligheten.
Särskilt slagkraftig var Helsingin Sanomat-tidningens stora artikel om saken, där man i samarbete med BIBU hade gjort en dynamisk sökmaskin, baserad på Valnavigatorn, som åskådliggjorde olika yrkesgruppers röstningsprocenter. Även STT gjorde ett imponerande inslag om saken och ämnet spred ut sig i närmare 20 tidningar runtom i Finland (bl.a. Savon Sanomat, Etelä-Suomen Sanomat, Keskisuomalainen, Demokraatti, Suomenmaa, Länsiväylä, Kotimaa, Kirkko ja kaupunki). Röstningsprocenten steg i jämförelse med föregående val, dock knappast enbart tack vare BIBU. Policyrekommendationen lyckades ändå lyfta saken till en offentlig debatt.

BIBU gjorde även rekommendationen Yhteisluomisen tutka (pdf) (“En radar för samskapande”), som är en handbok för deltagandeförsök och särskilt värdering av deltagande budgetering i kommuner. Radarn för samskapande har använts tillsammans med Helsingfors och Vanda städer och den har förevisats brett till olika kommunala aktörer, bl.a. på evenemang som ordnats av Sitra och Kommunförbundet. Publikationen har översatts till engelska och upphovsmännen har gjort en godkänd uppfinningsanmälan gällande värderingsmodellen till Helsingfors universitet.

Inom BIBU har erfarenheterna av policyrekommendationer varit goda. Rekommendationerna har varit ett fungerande tillägg till publicering av forskning i ett åskådligt och tydligt format. Textmängden har hållits relativt liten, texten har gjorts allmänfattlig och man har eftersträvat ett visuellt gott utseende. Graferna åskådliggör och komprimerar stora ärenden.

Den kanske viktigaste observationen har varit att det inte finns en enda modell eller form för policyrekommendationer, utan de kan flexibelt användas för olika behov. Rekommendationerna är trots sitt korta format - eller kanske delvis just därför - även mycket arbetskrävande, om de görs med omsorg. Det är bra att noggrant tänka när de behövs och identifiera målgruppen, för vilkens behov rekommendationen görs, samt att även planera hur spridningen ska ske.

Hur läser man policyrekommendationer?

På den strategiska forskningens webbsidor har man samlat RSF-finansierade projekts policyrekommendationer för kunskapsanvändare. Rekommendationerna skiljer sig från varandra både till innehållet och genomförandesättet beroende på projektet och rekommendationens syfte. Varje rekommendation strävar ändå efter att erbjuda ny, på forskning baserad kunskap gällande någon aktuell politisk fråga i ett kort och kärnfullt format.

Den som läser policyrekommendation bör komma ihåg att texten på ett par sidor endast är en liten glimt av den breda, mångvetenskapliga och långsiktiga forskning, som görs inom den strategiska forskningens projekt. Förhoppningen är att policyrekommendationen ska leda den som bereder eller fattar ett beslut till källor för mer information och till växelverkan med forskarna.