Nytt nordiskt samarbete inom barn- och ungdomsforskningen: programdirektör Marjo Kurki ny ordförande för NordForsks forskningsprogram
Marjo Kurki, programdirektör för rådet för strategisk forsknings (RSF) program Pandemier som utmaning för samhället (PANDEMICS) har utnämnts till ledningsgruppens ordförande för Nordforsks nya forskningsprogram Welfare among Children and Young People in Post-Pandemic Nordics. NordForsk är en samnordisk forskningsfinansieringsorganisation som lyder under Nordiska ministerrådet och ansvarar för det samnordiska forsknings- och forskarutbildningssamarbetet.
Programmet Welfare among Children and Young People in Post-Pandemic Nordics undersöker de långsiktiga effekterna av coronapandemin på psykisk hälsa, utbildning och levnadsförhållanden bland barn och unga. Kring dessa teman strävar man också efter att bygga upp ett nordiskt samarbete. “Jag är programdirektör för PANDEMICS-programmet och min forskarbakgrund är starkt inom mentalvårdsarbetet för barn och unga. Dessa två saker förenas på ett fantastiskt sätt i NordForsks program”, berättar Kurki.
Welfare among Children and Young People in Post-Pandemic Nordics-forskningsprogrammet har sitt ursprung i Finlands Akademis initiativ, berättar Sara Illman, ledande vetenskapsrådgivare vid Finlands Akademi, som agerar som programchef för akademiprogrammet Pandemier och andra kriser –beredskap och hantering (RESILIENCE) och representerar Akademin i ledningsgruppen för NordForsk-programmet.
Syftet med NordForsks program är att påskynda den nordiska toppforskningen, som ger metoder för att lindra pandemins konsekvenser för barn och unga samt stödjer användningen av denna forskningsinformation i samhället. Programmet undersöker också förberedelserna inför pandemin och söker metoder för att öka samhällets resiliens i händelse av en ny pandemi eller någon annan samhällelig kris. ”Det är oerhört fint att en finländsk ordförande kan vara verksam i programmet som uppkommit på initiativ av Finlands Akademi”, gläder sig Kurki. NordForsk öppnar programmets ansökan om forskningsfinansiering i september 2022.
Att höra barn och unga som en av tyngdpunkterna i programmet
“Ett fint och nytt slags forskningsprogram håller på att skapas. Utlysningstexten är ännu under arbete, men man vet redan att samråd med unga blir en del av detta program”, berättar Illman. ”Även om barn och unga inte har utsatts för en stor risk för allvarlig sjukdom under COVID-19-pandemin, verkar pandemins övriga, indirekta effekter ha haft en särskilt negativ inverkan på just barns och ungas välbefinnande. Inför nästa pandemi eller någon annan samhällskris är vi skyldiga att lära oss av barns och ungas erfarenheter för att bättre kunna skydda dem och trygga en gynnsam tillväxt och utveckling. Detta förutsätter också att man lyssnar på barn och unga.”
“Med tanke på pandemin och dess eftervård är det viktigt att man på ett forskningsmässigt sätt svarar på hur pandemin har påverkat barns och ungas välbefinnande, psykiska hälsa och lärande”, betonar Kurki. Hon fortsätter: “Det är särskilt viktigt att barnens och ungas röst är så mångfaldig som möjligt. Pandemin kan ha ökat ojämlikheten och polariseringen, och därför är det också viktigt att få fram de sårbara gruppernas röster”. Kurki och Illman väntar med intresse på hur projekten som ansöker om finansiering i programmen planerar att engagera barn och unga så att dessa mångfaldiga röster kan lyftas fram i forskningen.
Nordiskt samarbete ger forskningsmässigt mervärde
“NordForsks ledstjärna är Nordic added value, dvs. tanken att samarbetet mellan de nordiska länderna ger ett sådant mervärde som länderna inte kan åstadkomma enskilt”, beskriver Illman. När man forskar i effekterna av COVID-19-pandemin är mervärdet av det nordiska samarbetet särskilt betydande: Befolkningsstrukturen samt hälso- och sjukvårdssystemen och utbildningssystemen i de nordiska länderna är likartade, men under coronapandemin har det i länderna fattats olika politiska lösningar.
Under pandemin har man i de nordiska länderna sett skillnader både i restriktioner som gäller barns och ungas liv och i prevalensen av coronaviruset. Det nordiska samarbetet erbjuder således en möjlighet att undersöka olika val som gjorts i behandlingen av pandemin och att jämföra deras följder. Med hjälp av samarbetet kan man till exempel granska vilka långvariga konsekvenser man ser på barns och ungas välbefinnande i nordiska länder där skolorna stängdes under coronapandemin, jämfört med de länder där skolorna hölls öppna trots pandemin. “I Norden delar vi ett liknande välfärdssystem och utifrån det kan vi lära av varandra”, säger Kurki.
Samarbete kring pandemier även mellan RSF och Finlands Akademi
Rådet för strategisk forskning fungerar i samband med Finlands Akademi. Utöver RSF:s PANDEMICS-program undersöks även pandemier inom Finlands Akademis program RESILIENCE. Programchef Illman och programdirektör Kurki anser att samarbetet är särskilt meningsfullt med tanke på den samhälleliga effektiviteten. “Inom RSF finns det ett starkt krav på att man producerar information för svåra samhällsproblem, såsom eftervård av pandemin, och att forskningen producerar lösningar som stöd för beslutsfattandet. Vi vill främja sådana interaktiva metoder mellan forskare och beslutsfattare, och här kan vi fundera på gemensamma utgångar”, beskriver Kurki.
Det praktiska samarbetet mellan programmen PANDEMICS och RESILIENCE har redan inletts. Ett exempel på detta är det anförande som programdirektören Kurki höll i maj 2022 om att främja samhälleliga genomslaget hos forskningen och dialogen på RESILIENCEs seminarium, där man behandlade pandemins lärdomar och framtida krisberedskap.
“När projekten ligger så nära varandra tematiskt, så lönar det sig inte att låsa sig vid att en del av forskningsprojekten har finansierats inom akademiprogrammet och en del inom RSF-programmen. I stället lönar sig att se vilka gemensamma mål och möjligheter programmen har”, kommenterar Illman.
Text: Anna Turkki
Foto: Tilda Hopia/Itla
