Blogibanneri, jossa tekstit Blogi, Blogg, Blog

Lösningar som baserar sig på forskningsbaserad kunskap främjar mjuk säkerhet

27.5.2022

Rysslands attack mot Ukraina har djupt rubbat den upplevda trygghetskänslan. Även pågående globala kriser, såsom klimatförändringen och coronapandemin, utmanar nuvarande samhällsstrukturer och medborgarnas uppfattningar om säkerhet.

I centrum för den hårda säkerheten står en nations regionala, ekonomiska och politiska intressen samt armén och säkerhetsmyndigheter. Den mjuka säkerheten består däremot av ett stabilt samhälle där medborgarna aktivt kan påverka utvecklingen och hållbarheten av samhällsstrukturerna samt sin egen framtidsbild. Det är särskilt viktigt att göra det möjligt för unga att aktivt påverka främjandet av den globala säkerheten. Projekten ALL-YOUTH, CRITICAL och DigiConsumers, som ingår i RSF-programmen GROWTH, CULT och LITERACY, undersöker de ungas framtidsvisioner och synpunkter på den mjuka säkerheten samt de påverkansmetoder som de unga har till sitt förfogande.

Ungdomar vill påverka den mjuka säkerheten

Mjuk säkerhet är en form av säkerhet som stärker stabiliteten i samhället och främjar den demokratiska delaktigheten och möjligheterna för alla att delta. Metoderna för att uppnå och upprätthålla mjuk säkerhet är mångfacetterade. Medborgarnas färdigheter och deltagande har en allt större betydelse när det gäller att klara av samhälleliga omvälvningar och lösa konflikter. Vi kan alla öka säkerheten genom våra egna val och åtgärder, om samhället också stöder metoder att uppnå mjuk säkerhet, såsom ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattandet.

Ungdomarna vill påverka den samhälleliga beslutsprocessen i viktiga frågor som gäller dem själva och deras framtid, vilket framgår av forskningen inom de RSF-finansierade forskningsprojekten ALL-YOUTH och DigiConsumers. De unga har ett särskilt intresse för frågor som gäller ekologiskt och socialt ansvarstagande. Dessa frågor, såsom begränsning av klimatförändringen, social jämlikhet och tro på sina egna framtidsmöjligheter, är centrala element i den mjuka säkerheten och skapar en grund för stabiliteten och en hållbar utveckling i samhället.

De nuvarande strukturerna stöder dock inte alltid de ungas delaktighet och möjligheter att påverka, vilket undergräver trygghetskänslan. Inom ungdomsforskningen har man upptäckt social och samhällelig differentiering, vilket leder till att en del ungdomar allt aktivare och synligt deltar i samhällsdebatten, medan andra blir utan delaktighetserfarenheter. En del av de unga upplever också att de inte kan påverka frågor som är viktiga för dem. Det är därför av största vikt att alla unga oavsett bakgrund får förtroende för sina egna påverkningsmöjligheter samt mångsidiga och positiva framtidsförväntningar. Då skulle den mjuka säkerheten kunna stärkas genom att förebygga differentiering i ett skede då den negativa framtidsbilden ännu inte har förstärkts lika mycket som i en senare ålder. Detta å sin sida förutsätter att alla unga nås och att erfarenheten av delaktighet stärks.

Stärkandet av mjuk säkerhet och kunskaper i medling är framtidens medborgarfärdigheter

FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet (S/RES/2250, på engelska), som antogs 2015, betonar hur FN:s medlemsländer bör beakta de ungas behov och synpunkter samt öka de ungas delaktighet i beslutsfattandet och i alla skeden av fredsprocessen. Finland har stött verkställandet av resolutionen exempelvis genom en nationell handlingsplan (Utrikesministeriet 2021:3).

Handlingsplanen har fem prioriteringar: delaktighet, förebyggande, partnerskap, skydd samt avväpning, återvändande och återintegrering i samhället. I handlingsplanen framhävs också miljösamarbete.

Klimatförändringen, miljökriser och stödet till hållbarhetsomvälvningen kräver en samhällelig debatt om stärkandet av de ungas och kommande generationers beredskap och samhällsstrukturer. Debatten stöder också den mjuka säkerheten, förebygger en upptrappning av kriser och polarisering i samhället. Inom ramen för projektet ALL-YOUTH undersöker man de ungas deltagande i miljösamarbete och i debatten och beslutsfattandet om miljöfrågor, vilket kopplar de ungas delaktighet till den mjuka säkerheten. Forskarna i projektet anser att kunskaper i samverkan och medling bör betraktas som medborgarfärdigheter. Inlärningen av dessa färdigheter bör betonas på samma sätt som kunskaper i första hjälpen.

Dessa färdigheter övas inom ramen för kurshelheten Environmental Collaboration and Conflict Resolution, som hänför sig till miljösamarbetet mellan ALL-YOUTH-projektet och Östra Finlands universitet. Ett av målen med kurshelheten är att stödja kunskaper i samverkan. I och med utbildningen diskuterar unga experter samhälleliga konflikter i anslutning till miljön och naturresurser samt granskar forskningsbaserade internationella metoder för att bygga upp samarbete, förutse konflikter och lösa miljökonflikter. Syftet med utbildningen är att närma sig hanteringen av miljökonflikter på ett mångsidigt och kritiskt sätt och producera nycklar till lösningar med hjälp av medling och delaktighet.

Kritisk läsförmåga är nyckeln till delaktighet och demokratisk social fred

I en snabbt föränderlig miljö är den kritiska läsförmågan en väsentlig del av samhällets mjuka säkerhet. Med kritisk läsförmåga avses individens förmåga att analysera, bedöma och tolka information av olika kvalitet samt att identifiera olika metoder genom vilka man kan vilseleda och påverka åsikter. Informationsflödet runt oss är kontinuerligt, och det är viktigt att beslutsfattandet på alla nivåer i samhället, allt från enskilda medborgare till institutioner, grundar sig på korrekt och begriplig information. Svaga kunskaper i kritisk läsning kan leda till att felaktig information sprids, vilket på så sätt hotar stabiliteten i samhället.

Forskningen som gjorts inom ramen för projektet CRITICAL visar att många unga har problem med att bedöma tillförlitligheten hos olika texter. Det är också svårt för en del ungdomar att tolka diagram, och en eventuell visuell manipulation kan leda till felaktiga slutsatser om vad som är rätt och vad som är fel. Det är oroväckande att det finns stora skillnader i de ungas kritiska läsförmåga. Utvecklingen av förmågan kräver förebyggande åtgärder som gör det möjligt att identifiera och ifrågasätta otillförlitlig och felaktig information. Därför utvecklar man inom CRITICAL-projektet forskningsbaserade läromedel och interventioner för att stödja kritisk läsförmåga. Vi utvecklar också en virtuell inlärningsmiljö och spelbaserade läromedel med hjälp av vilka man tryggt kan öva kritiskt läsande. Genom spel kan man erbjuda konkreta erfarenheter av betydelsen av kritisk läsning. Vi anser att relevanta erfarenheter stöder utnyttjandet av de färdigheter som man lärt sig även i verkliga livet.

För tillfället pågår ett krig i Europa, och den offentliga debatten fokuserar på den hårda säkerheten och på hur man kan försvara sig mot ett militärt angrepp. Det pågår också ett krig om kunskap, där metoderna för mjuk säkerhet, såsom tron på det demokratiska systemet, yttrandefrihet, kritisk läsförmåga och möjligheterna att delta i en mångstämmig politisk debatt, utgör en väsentlig del av den övergripande säkerheten. Med hjälp av mjuk säkerhet kan man uppbygga samhällsstrukturer och främja människors tro på framtiden.

Denna bloggtext fick sin inspiration av en Saumakohtia-dialog som ordnades den 24 januari 2022, där forskare och programdirektörer inom strategisk forskning samt gröna europarlamentariker förde en dialog om temat ungdomar, fred och säkerhet. Dialogen sammankallades av europarlamentarikern Alviina Alametsä, dialogen faciliterades av programdirektör Anne-Christine Ritschkoff (GROWTH-programmet) och temat inleddes av Irmeli Mustalahti (ALL-YOUTH), Kristian Kiili (CRITICAL) och Lauri Vaara (DigiConsumers).

Har du frågor eller synpunkter?