Under den senaste tiden har läskunnighet och dess många betydelser väckt diskussion i flera medier (t.ex. Ahola, Helsingin Sanomat 16.1.2022). I diskussionen framträder å ena sidan läsfärdighetens centrala betydelse som en grundpelare för bildning och å andra sidan oron för att läsning och läskunnighet minskar särskilt bland barn och unga.

I november 2021 publicerades den nationella läskunnighetsstrategin, som sträcker sig fram till 2030 (Utbildningsstyrelsen, 2021). Strategin beskriver de åtgärder som borde vidtas i vårt land för att stärka läskunnigheten. I läskunnighetsstrategin närmar man sig läskunnighet med hjälp av begreppet multilitteracitet. Multilitteracitet är ett överbegrepp som sammanför flera olika former och definitioner av läskunnighet. Begreppet är också bekant från grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland (Utbildningsstyrelsen, 2014). Multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. I bakgrunden finns tanken att alla former av läskunnighet från traditionell läs- och skrivkunnighet till så kallad nylitteracitet (till exempel medieläskunnighet, digital läskunnighet och dataläskunnighet) är lika värdefulla och nödvändiga. I läskunnighetsstrategin visioneras ett samhälle där läskunnighetens betydelse erkänns på bred front inom alla områden och där läskunnigheten stärks under hela livet.

Även i RSF:s program Informationsläskunnighet och kunskapsbaserat beslutsfattande (LITERACY) (2020–2026) står en form av läskunnighet i centrum: informationsläskunnighet. Med informationsläskunnighet avses färdigheter och sätt att hantera information. Den ökande mängden information, splittringen och mångfalden utmanar såväl förmågan att ta emot och anamma information liksom färdigheterna och sätten att hantera och använda information.

I LITERACY-programmet närmar man sig informationsläskunnighet ur flera olika synvinklar

LITERACY-programmets gemensamma mål är att hitta lösningar för hur information och kunskap kan användas kritiskt och konstruktivt som grund för beslutsprocesser och konkret verksamhet på såväl individuell som samhällelig nivå. Projekten har också ett tätt samarbete med intressentgrupper och aktörer som drar nytta av dem.

I CRITICAL-projektet utreds utvecklingen av ungas kritiska läskunnighet och faktorer som påverkar kunnigheten. Det utvecklas även teknologiska och sociala innovationer med vilka man kan stöda färdigheterna i kritisk läsning. FINSCI-projektet forskar i och ökar finländarnas vetenskapskapital. Projektet utvecklar nya metoder för att förbättra den vetenskapliga läskunnigheten och vetenskapens inklusivitet. DATALIT-projektet utvecklar praxis och verktyg för att utnyttja social-, hälso- och välfärdsdata i Finland samt främjar dataläskunnighet. PROSHADE-projektet undersöker informationsläskunnighet inom hälso- och sjukvården och utvecklar praxis för att stärka patienternas delaktighet och använda den information de producerar i beslutsfattandet. SILE-projektet strävar efter att främja en ansvarsfull lagstiftning som tar hänsyn till tysta aktörer, det vill säga de som är utestängda från lagberedning som berör dem själva och som har dåliga möjligheter att delta i produktionen av kunskapsbas för lagberedningen.

LITERACY-programmet har redan från början varit tvunget att agera med de begränsningar som coronapandemin har inneburit, vilket naturligtvis har försvårat inledandet av projekten, i synnerhet vad gäller insamlingen av material. Men nu börjar det se ljusare ut. Under innevarande år kommer flera nya forskningsresultat från projekten. Med hjälp av dem kan vi bland annat bidra till att målen i läskunnighetsstrategin uppnås. Projekten kommer att presentera lösningar både på utmaningar i anslutning till läskunnighet och på andra problem av samhällelig betydelse. Lösningarna presenteras i forskningspublikationer, politiska rekommendationer och lösningskorten i webbtjänsten ratkaisujatiesta.fi.

Som programdirektör för LITERACY-programmet har jag vid lämpliga evenemang aktivt lyft fram programmet och dess undersökningar för representanter för undervisnings- och kulturministeriet, utbildningsstyrelsen och olika partier. Vid konferensen Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa i december 2021 fördjupade sig allmänheten och undervisningsminister Andersson, som var huvudanförande, i helheten LITERACY-programmet och webbtjänsten Ratkaisuja tieteestä.

LITERACY-programmets projekt har direkta kontakter med slutanvändarna av informationen och kunskapen, dvs. medborgarna. Jag hoppas därför att både enskilda medborgare och organisationer kontaktar aktörerna inom LITERACY-programmet för att på så sätt kunna delta i intressanta forskningsprojekt och i utnyttjandet av forskningsdata. Informationsläskunnighet är en central förutsättning för ett aktivt medborgarskap och för att kunna påverka i gemensamma frågor.