Blogibanneri

Programdirektörer: Vetenskapen mötte kommunalvalet i digitaliseringens och social- och hälsovårdens tecken

23.6.2021

I diskussionsserien Tiede kohtaa kuntavaalit (Vetenskapen möter kommunalvalet) som ordnades av programmen för strategisk forskning utmanades forskare och kandidater i kommunalvalet att dryfta teman och beslut som påverkar kommunernas utveckling. I de två första diskussionerna behandlades kommunernas hållbarhetsomställning och energisystem (Läs bloggens första del: Vetenskapen möter kommunalvalet – hållbarhetsomställning som tema). De två sista debatterna fokuserade på kommunernas digitalisering och ordnandet av hälso- och socialtjänster.

Kommunernas beslut om digitala investeringar begränsar sig inte till teknisk-ekonomiska frågor


I diskussionen, som modererades av Harri Junttila, dryftades kommunernas investeringar i digitaliseringen av infrastrukturen. I diskussionerna framkom det hur de digitala investeringsbesluten är förknippade med en komplicerad helhet av saker att beakta. Förutom de ekonomiska och tekniska frågorna orsakas utmaningar av faktorer gäller bland annat reglering, integritetsskydd, etiska frågor och attityder.

Marketta Niemelä (ROSE) och Johan Strand (SFP, Vasa) inledde debatten med temat robotik inom omsorgstjänsterna. Intresset för att använda digiteknologi varierar bland de kommuninvånare som använder omsorgstjänster. Individuella lösningar behövs till exempel i äldrevården – alla kan inte utnyttja de digitala lösningar som används. Den digitala förmågan avgör för sin del kommuninvånarnas ställning som serviceanvändare och i samhället i stort.

Det digitala språnget i skolorna som coronan satte igång diskuterades av Kai Hakkarainen (Growing Mind) och Harri Lehtonen (SDP, Satakunta). I skolorna har den digitala kompetensen stigit till en sådan nivå att man i fortsättningen lätt kan övergå till distansundervisning med ett par dagars varsel. Ett ordentligt digitalt språng skulle dock kräva att lärarutbildningen effektiveras i fråga om de möjligheter som de digitala teknologierna erbjuder.

Jyrki Nummenmaa (ETAIROS) och Mira Korhonen-Low (Sannf, Helsingfors) diskuterade de krav som artificiell intelligens ställer på kommunernas infrastruktur. I diskussionen betonades ett starkare behov av handledning och behovet av krav på systemen på nationell nivå (t.ex. förekomsten av vissa gränssnitt).

Tarja Heponiemi (DigiIN) och Sanna-Mari Bertell (Saml, Helsingfors) tog upp en viktig fråga i sin debatt: hur digitaliseringen av tjänsterna påverkar jämlikheten. Ett centralt orosmoment i debatten var att den sociala och hälsorelaterade ojämlikheten ökar i takt med att de digitala tjänsterna blir vanligare. Det är nödvändigt att förebygga digimarginalisering i takt med att tjänsterna digitaliseras.

Det finns mycket att utveckla inom social- och hälsovårdstjänsterna


Den sista kommunalvalsdebatten gällde de social- och hälsovårdstjänster som kommunerna ansvarar för, småbarnspedagogiken och utkomstskyddet i sista hand, som kommunerna och FPA har hand om tillsammans. Debatten som professor Marja Vaarama faciliterade började med småbarnspedagogiken. Maarit Alasuutari (ChildCare) efterlyste en strukturering av tjänsterna inom småbarnspedagogiken utifrån ett behov som grundar sig på föräldrarnas egen bedömning samt att man bör se till att förskoleåret inte blir för splittrat för barnet med växlande grupper. Elin Blomqvist-Valtonen (SFP, Borgå) betonade att småbarnspedagogiken bör ha tillräckliga resurser för att garantera alla barn lika möjligheter att delta i dagvården och småbarnspedagogiken.

Jouni Välijärvi (OmaLinja) och Tiina Tuomela (KD, Vanda) diskuterade utvecklingen av utbildningen. Välijärvi berättade att problemet är de stora skillnaderna i inlärningsresultaten, både på individnivå och skolorna emellan. Utgångspunkten bör vara kompetens och inte åldersklass. Stödprocesserna måste utvecklas. Tuomela såg saker att utveckla på alla utbildningsnivåer. Stora gruppstorlekar är ett problem inom den grundläggande utbildningen, på andra stadiet måste man erbjuda tillräckligt med gymnasieplatser och stärka närundervisningen i yrkesskolorna.

Enligt Iiris Hörhammer (IMPRO) kan hälso- och sjukvårdstjänsterna ordnas på ett ekonomiskt hållbart sätt endast om resursbesluten fattas inom ramen för hela produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Maria-Kaisa Aula (C, Viitasaari) betonade å sin sida investeringar i digitala social- och hälsovårdstjänster som en lösning på många problem i anslutning till resursfördelningen och tillgången till tjänster. Digitaliseringen kan också förbättra tjänsternas kostnadseffektivitet.

Paula Saikkonen (BIBU) föreslog att olika personliga och individuella servicebehov hos personer som får socialskydd i sista hand ska beaktas bättre i kommunerna än i nuläget. Samordningen av utkomststödet som FPA och kommunerna sköter måste förbättras så att klienterna undviker att gå från lucka till lucka. Heikki Autto (Saml, Rovaniemi) betonade betydelsen av incitament för sysselsättning och arbetets betydelse för att minska behovet av social trygghet. Arbete är den bästa sociala tryggheten. Enligt Autto borde man också frångå matutdelningen och sträva efter att ersätta den med mer gemenskapsbaserade tjänster. 

I serien med fyra kommunalvalsdebatter fanns rikligt med greppytor och möjligheter att utnyttja forskningsbaserad information i beslutsfattandet i både små och stora kommuner. Programdirektörerna för den strategiska forskningen tackar alla som deltagit i kommunalvalsdebatterna för att de bidragit med forskningsbaserad information i webbinarierna, dryftat viktiga samhällsfrågor och kommit med uppiggande perspektiv.

Skribenterna är programdirektörer för strategisk forskning:

Mikael Hildén, Ett klimatneutralt och resurssnålt Finland (PIHI)

Heli Koski, Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring (TECH)

Kaisa Korhonen-Kurki, Föränderlig förvaltning och aktivt medborgarskap (CITIZEN) och Anpassning som förutsättning för hållbar tillväxt (ADAPT)

Helena Kahiluoto, Mot ett hållbart, hälsosamt och klimatneutralt livsmedelssystem (FOOD) och Det allmännas ändrande roll och möjligheter att styra samhällsutvecklingen (STEER)

Asta Salmi, Innovativa material och tjänster som främjar resurssmart och hållbar utveckling (IMPRES)

Har du frågor eller synpunkter?