Den strategiska forskningen syftar till en aktiv dialog med samhället och dess beslutsfattare. I samband med val dryftas sådana samhällsviktiga frågor som också forskningen har fördjupat sig i. För att öka den ömsesidiga förståelsen för aktuella teman i det förestående kommunalvalet ordnade programmen för strategisk forskning fyra diskussioner med temat ”Tiede kohtaa kuntavaalit” (vetenskapen möter kommunalvalet), där forskare och politiker utmanades att tillsammans diskutera beslut som påverkar kommunernas utveckling. Diskussionerna hölls 24–31.3.2021. De två första sammankomsterna fokuserade på hållbarhetsomställningen i små och medelstora kommuner samt på energisystem i stora kommuner.

Lokala innovativa lösningar framhävs i mindre kommuners hållbarhetsomställning

Det första evenemanget, som modererades av Reetta Räty, handlade om hur hållbarhetsomställningen ska genomföras i små och medelstora kommuner. Minna Halme (FINIX-projektet) och Silja Keränen (Gröna, Kajana) inledde debatten med temat återvinning och cirkulär ekonomi. Under diskussionen betonades vikten av små, lokala och uppfinningsrika lösningar. Åtgärder som att återanvända kommunernas fasta anläggningstillgångar, t.ex. möbler, och att förlänga livslängden för den digitala utrustningen, skulle kunna gynna den cirkulära ekonomin.

Minna Kaljonen (JUST-FOOD-projektet) och Tiina Perho (Saml, Loimaa) fortsatte debatten med att diskutera kommunernas roll som förespråkare för hållbara livsmedelssystem. Det jämlika livsmedelssystemet i skolor och daghem som har utvecklats i Finland är ett system som skapar välbefinnande och som bör finslipas i positiv anda. Matfostran för barn och unga är en viktig del av det här arbetet. Det behövs också incitament för lokal produktion och konsumtion.

Lasse Peltonen (CORE-projektet) och Teijo Liedes (VF, Ijo) reflekterade över hur medborgarna ska involveras i hållbarhetsomställningen. Att främja hållbarhet är ett långsiktigt arbete som kräver miljömedvetna beslutsfattare. Kommunerna bör skapa möjligheter till dialog om hållbarhetsomställningen och främja kommuninvånarnas delaktighet i lösningsinriktad verksamhet.

Paavo Järvensivu (WISE-projektet) och Timo Kaunisto (C, Tavastehus) diskuterade ledningen av hållbarhetsomställningen i kommunerna. Beslutsfattandet och verksamheten bör styras utifrån långsiktiga hållbarhetsmål. För närvarande är det tillväxtstrategier och ekonomi som prioriteras högst och de ekologiska ramvillkoren prioriteras lägre. För att främja hållbarheten behövs konkreta exempel på nya lösningar (t.ex. främjande av användning av biogas). Det är viktigt för kommuninvånarna att åtgärderna har en konkret effekt på både den egna ekonomin och på framtidsutsikterna.

Det genomgående temat i diskussionerna vid det första evenemanget var smidighet i mindre kommuner. I mindre kommuner kan man pröva på olika lösningar i mindre skala och därigenom hitta fungerande lösningar. Detta kräver också att forskningen kan tillhandahålla information som kan tillämpas vid praktiska lösningar.

Storleken en utmaning för energisystem och markanvändningslösningar i större städer

Hanna Säntti ledde diskussionen om energi- och markanvändningslösningar i stora kommuner, där storleken utgör en särskild utmaning. Seppo Junnila (SmartLand-projektet) framhöll att klimatförändringen inte kan hejdas genom att bygga tätare städer utan att man förbinder sig till koldioxidneutral markpolitik och koldioxidneutralt byggande. Enligt Mia Haglund (VF, Helsingfors) finns det dock fördelar med tätt bebyggda stationsområden i och med att man utnyttjar befintlig infrastruktur. Det här kräver emellertid stränga villkor för smarta energilösningar, samt att experimenten verkställs i praktiken.

Jani Lukkarinen (SET-projektet) och Tiina Rytky (SDP, Helsingfors) diskuterade hur man kan främja energieffektiviteten för nya värmelösningar och byggnader. Debattörerna var överens om att utsläppsbelastningen för fjärrvärme kan minskas genom en energiomställning av byggnadsbeståndet, bland annat genom att övergå till att använda jordvärme. Övergången kräver dock vägledning vid genomförandet samt väl genomtänkta lösningar och kostnadseffektiva stöd.

Joni Markkula (EL-TRAN-projektet) och Markku Hamilo (Sannf, Helsingfors) ansåg att elektrifieringen av trafiken är en oundviklig utveckling. Markkula betonade kommunernas roll när det gäller att främja införandet av elbilar, medan Hamilo framhöll att marknaden bör styra införandet av ny teknologi.

Armi Temmes (SET-projektet) och Tiina Elo (Gröna, Esbo) diskuterade olika alternativ för att få kommunerna koldioxidneutrala. Man konstaterade bland annat att det är nödvändigt att kommunerna fastställer konkreta mål för utsläppsminskning och att målen följs upp. Kommunerna borde också fatta beslut om investeringar för att elektrifiera uppvärmningen och trafiken. En effektiv kollektivtrafik behövs för att ersätta privatbilismen. För att kommunerna ska kunna bli koldioxidneutrala är det också viktigt att inkludera kommuninvånarna och att erbjuda rådgivning för att främja koldioxidneutrala val, till exempel i samband med bostadsinvesteringar.

Skalbarheten i stora städer är en särskild utmaning som lyftes fram i diskussionerna. Många olika slags lösningar behövs på grund av städernas omfång. Stadsstrukturen kan inte endast byggas tätare och jordvärme lämpar sig inte för alla stadsdelar. Även infrastrukturen för den elektrifierade trafiken måste anpassas till olika stadsförhållanden. Dessa faktorer försvårar uppföljningen av städernas energi- och markanvändningspolitik. Det behövs forskningsbaserad information, men även effektiva sätt för att informera om utvecklingsriktningen och om de lösningar som har införts.

Vetenskapen möter kommunalvalet – den andra delen av bloggen publiceras i mitten av maj.

Skribenterna är programdirektörer för strategisk forskning:

Mikael Hildén, Ett klimatneutralt och resurssnålt Finland (PIHI)
Heli Koski, Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring (TECH)
Kaisa Korhonen-Kurki, Föränderlig förvaltning och aktivt medborgarskap (CITIZEN) och Anpassning som förutsättning för hållbar tillväxt (ADAPT)
Helena Kahiluoto, Mot ett hållbart, hälsosamt och klimatneutralt livsmedelssystem (FOOD) och Det allmännas ändrande roll och möjligheter att styra samhällsutvecklingen (STEER)
Asta Salmi, Innovativa material och tjänster som främjar resurssmart och hållbar utveckling (IMPRES)