RSF-programmet Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring, som avslutades i oktober 2021, har publicerat sin policyrekommendation ”Hållbar tillväxt och välfärd genom investeringar i tekniska omvälvningar” (på finska), som grundar sig på programmets viktigaste resultat.

Det sexåriga programmet Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring (TECH) av rådet för strategisk forskning (RSF) har nått sitt slut. När TECH-programmet inleddes 2015 ingick det bland de tre första RSF-programmen. Det ambitiösa målet för programmets projekt var att undersöka Finlands möjligheter att dra nytta av tekniska omvälvningar i anslutning till digitalisering, artificiell intelligens, automatisering och robotik, omvälvningen på energimarknaden samt plattformsekonomin. När forskningen inom programmet inleddes var diskussionerna om energiomvälvningen fortfarande marginella och det digitala språnget var fortfarande långt borta.

Olika tekniska omvälvningar framskrider i mycket olika takt, och det är alltid osäkert och oförutsägbart hur snabbt förändringarna sker. På mycket kort tid drev coronapandemin utnyttjandet av digitaliseringen till att ta ett stort steg framåt. Utvecklingen av plattformsekonomins innovationsekosystem och ekosystem för geografisk information drog nytta av detta steg framåt. Att svara på klimatförändringens utmaningar har påskyndat omvälvningen inom energibranschen. Man har länge inväntat användningen av robotteknik inom omsorgstjänsterna, men som det ser ut nu är det realistiskt att förvänta sig att deras roll kommer att öka i betydelse först inom 10–20 år.

Genom investeringar kan man påverka de tekniska omvälvningarna, hur de framskrider och hur vi kan dra största möjliga nytta av ny teknologi. I Finland har investeringarna i produktivt kapital ökat mindre sedan 2016 än i EU- eller OECD-länderna i genomsnitt. Under åren 2017–2020 ökade bildandet av bruttokapital med i genomsnitt 1 % i Finland, medan det bland EU-länderna ökade i genomsnitt 4 % och i OECD-länderna 3,4 %. Åren 2019 och 2020 täckte investeringarna inte ens kapitalförbrukningen. Med gammal teknik uppnås inte målen för kolneutralitet och social- och hälsovårdstjänsterna effektiviseras inte. Utnyttjandet av tekniska omvälvningar förutsätter att investeringarna särskilt i immateriella produkter, såsom FoU-satsningar och ICT-investeringar, ökar kraftigt. Det digitala språnget har redan skett på många plan, men utöver detta behövs hållbara investeringar i olika digitala lösningar och datautnyttjande samt användning av både lokala och globala plattformar.

Företagens investeringsincitament, i synnerhet för forskning och utveckling, har en central roll och kan påverkas bland annat genom innovations-, teknologi- och konkurrenspolitik. Även investeringar inom den offentliga sektorn är viktiga. För att uppnå städernas mål om kolneutralitet krävs investeringar i fjärrvärmesystem som inte grundar sig på förbränning. Den åldrande befolkningen och hållbarhetsunderskottet ökar trycket på investeringar som effektiviserar verksamhet, ökar produktivitet och garanterar tjänsters kvalitet och tillgänglighet. Investeringar behövs i både social infrastruktur (t.ex. utbildning och hälsovård) och teknisk infrastruktur (t.ex. infrastruktur för geografisk information).

Tekniska omvälvningar utmanar också lagstiftning och innovationspolitik. De politiska processernas och lagstiftningens stelhet att med nödvändig hastighet motsvara snabba förändringar i verksamhetsmiljön har ansetts vara ett problem. För att kunna dra nytta av tekniska omvälvningar krävs tvärvetenskaplig förståelse och dialog mellan experter inom olika områden. Ur ett teknologiskt perspektiv är de effektivaste lösningarna inte nödvändigtvis de bästa på lång sikt med tanke på den totala välfärden. Genomförandet av investeringar på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt kräver en noggrann förhandsbedömning. Även i fortsättningen behövs tvärvetenskaplig information som behandlar tekniska omvälvningar (bl.a. inom ingenjörsvetenskaper, sociologi, ekonomi och humanistiska vetenskaper) och användning av denna information som stöd för beslutsfattandet.

TECH-programmets projekt bygger på följande centrala lärdomar om utnyttjandet av tekniska omvälvningar i Finland:

• Finländska företag bör delta i globala ekosystem och bygga upp sina egna, interna ekosystem samt utnyttja nya plattformsbaserade innovationsprocesser.
• Finland bör satsa på ett innovativt och säkert ekosystem för geografisk information och utnyttja det som stöd för beslutsfattandet om vår nationalförmögenhet.
• Ibruktagandet av robotik inom social- och hälsovårdsområdet kräver en systematisk bedömning av hur investeringarnas mål uppfylls med tanke på hållbar utveckling.
• För att uppnå städernas mål om kolneutralitet måste man investera i fjärrvärmesystem som inte grundar sig på förbränning, i att minska energiförbrukningen i byggnader och i egen energiproduktion.
• Ett omfattande utnyttjande av efterfrågeflexibilitet förutsätter investeringar i automatisering. En flexibel konsumtion påskyndar marknadstillträdet för variabel elproduktion och ökar kostnadseffektiviteten.