I Saumakohtia-dialogen diskuterar forskare och politiker aktuella frågor i ljuset av forskningsdata. Målet är att förmedla de senaste forskningsrönen för beslutsfattande men också att bygga upp långvarigare samarbetsnätverk. Som bäst ökar Saumakohtia-dialogerna förståelsen för de sätt som politiker och forskare tolkar de stora utmaningarna i vårt samhälle samt möjligheterna att lösa dem.

Vad strävar man efter med Saumakohtia-dialogerna?

De väsentliga frågorna i projekt för strategisk forskning är hur man ska förmedla forskningsdata att användas som stöd vid beslutsfattande och hur man ska främja dialogen mellan forskare och beslutsfattare. Syftet med strategisk forskning är att producera forskningsdata som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Kunskapsförmedlingsorganisationen Miljökunskapsforumet ställs också inför samma frågor och har som mål att främja dialogen kring miljöfrågor mellan kunskapsproducenter och kunskapsanvändare. För ett par år sedan genomförde forumet en enkät för beslutsfattare om hur de ville få information om forskningen. Samtal ansikte mot ansikte med forskarna fick särskilt gehör (se enkäten här, på finska). Detta bidrog till uppkomsten av Saumakohtia-dialogerna, dialoger där forskare och politiker möts över gemensamma frågor.

Den strategiska forskningen inledde Saumakohtia-dialogerna som ett pilotprojekt baserat på Miljökunskapsforumets koncept med ett social- och hälsopolitiskt ämne i riksdagen 2019. Andra aktuella teman har också erbjudits som ämnen för dialogen. Politikerna har också kunnat önska ämnen att diskutera. Förutsättningen för att anordna en dialog är att det finns forskningsdata som producerats i den strategiska forskningen om det önskade ämnet. Sedan 2015 har totalt 78 projekt i ett program uppbyggt på 19 olika teman fått finansiering från rådet för strategisk forskning. I slutet av 2021 är elva program igång med 48 breda och multidisciplinära projekt. Det finns alltså forskningsdata om oerhört många teman på den politiska dagordningen.

Syftet med Saumakohtia-dialogerna är att väcka en dialog som fortsätter även efter mötet och förmedla forskningsdata till beslutsfattarna (se mer i Miljökunskapsforumets guide till Saumakohtia-dialoger (på finska)). Dialogen byggs upp på ett sätt som gör att den möjliggör en förtroendefull plats för forskare och politiska beslutsfattare att diskutera aktuella frågor i ljuset av de senaste forskningsrönen. En förtroendefull plats uppstår som bäst när man endast samtalar med representanterna för ett parti åt gången, vilket innebär att politikerna inte behöver föra någon partiideologisk debatt med varandra.

Saumakohtia-dialogerna som den strategiska forskningen har genomfört har blivit givande diskussioner mellan forskningen och beslutsfattandet. Partierna har ställt sakkunniga förhandsfrågor, vilket kombinerat med den strategiska forskningens tvärvetenskapliga inställning gjort att man kunnat närma sig ämnet med utgångspunkt ur många olika vetenskapliga grenar.

Hur genomförs Saumakohtia-dialogerna?

Varje dialog förbereds av en programdirektör för strategisk forskning. I de programprojekt som programdirektören leder undersöker man olika teman och utvecklar lösningar på de frågor för vilka politikerna behöver information. Saumakohtia-dialogerna förbereds ofta i samarbete med flera programdirektörer för strategisk forskning, vilket gör det ännu enklare att identifiera rätt projekt och forskare för dem och samla så tvärvetenskapliga kunskaper som möjligt om ämnet för dialogen.

Vanligtvis deltar ca tre forskare i Saumakohtia-dialogerna och ger en ca fem minuter lång introduktion i ämnet som ska behandlas. Forskarna kan visa några diabilder på sin forskning i introduktionen, men huvudfokus i dialogerna är just dialogen. Det kräver mod av forskarna att våga bryta sig fria från data och presentationen av forskningsdesign, förmåga att lita på sin sakkunskap och mod att kasta sig in i dialogen. Samtidigt måste forskaren hålla sig i sin forskarroll och identifiera gränserna för sin sakkunskap. Efter forskarnas introduktion för man en diskussion som faciliteras av programdirektören. 1,5 timmar har visat sig vara en lagom längd på dialogen och möjliggör en stressfri och samtalspräglad stämning.

En bra dialog väcker politikernas kunskapstörst och leder också till frågor för vilka man inte alltid har den bästa sakkunskapen när dialogen hålls på plats. Politikerna får också ofta ytterligare information och kontaktuppgifter till forskarna i efterhand, så att de kan fortsätta att sätta sig in i det intressanta ämnet.

Saumakohtia-dialogerna stöder en utökad förståelse

Såväl forskare som politiker har gett positiv respons på Saumakohtia-dialogerna. Politikerna har speciellt uppskattat möjligheten att diskutera direkt med forskarna och ställa även besvärliga frågor. Forskarna har i sin tur upplevt det som särskilt nyttigt att få berätta om sin forskning för politikerna och lära sig mer om de sätt på vilka politikerna angriper samhälleliga utmaningar.

Dessutom har forskarnas förståelse för den information som beslutsfattarna behöver i sitt arbete och formerna av information ökat. Båda parter i dialogen får tolka varandras olika handlingssätt och diskussionskulturer i en maximalt säker situation för båda. Som bäst ökar Saumakohtia-dialogen förståelsen för de sätt på vilka politiker och forskare tolkar de stora utmaningarna i vårt samhälle samt möjligheterna att lösa dem.

Saumakohtia-dialogerna kan fungera som start på framtida samarbetsnätverk och som ett led för politiker att lära sig mer om projekten för strategisk forskning och de forskare som arbetar i dem.

EU-dialoger och dialog på nätet

På grund av coronapandemin har Saumakohtia-dialogerna för strategisk forskning genomförts på distans sedan mars 2020. Den senaste omgången av Saumakohtia-dialoger hölls med Finlands EU-parlamentariker. Inspirationen till EU-dialogen kom från projekten för strategisk forskning, som ville erbjuda finska parlamentariker forskningsdata på ett interaktivt sätt som de kan använda om aktuella ämnen i EU. Våren 2021 utgjorde även skogs- och biodiversitetsstrategier samt förordningen om markanvändning, förändringar i markanvändningen och skogsbrukssektorn (LULUCF) en stark del av de aktuella diskussionerna. Ämnet var mycket politiserat och parlamentariker oavsett partibakgrund ansåg den strategiska forskningen vara en pålitlig informationskälla, vilket gjorde att erbjudandet om diskussion togs emot entusiastiskt.

Beslutsfattarna i EU och även i riksdagen har i allmänhet ställt sig positiva till dialogförslagen. Politikerna anser att de till och med skulle kunna ha mer direkt kontakt med forskarna. En representant sade också att det var första gången som forskarna kontaktade honom och bad om att få diskutera forskning. 

Dialoger som genomförs på distans medför både möjligheter och hot. Distansmöten går snabbt och enkelt att genomföra. Distansmöten har öppnat upp ett helt nytt sätt att påverka samhället genom forskning t.ex. med EU-parlamentariker. Före coronapandemin skulle det ha varit som att vinna på lotto att få flera finländska parlamentariker att diskutera med forskare i samma rum.

Distansanslutningar gjorde det möjligt att delta flexibelt oavsett plats, men medförde också utmaningar för interaktionen. Saumakohtia-dialogen baseras på äkta interaktion och förtroende. Det är svårare att skapa ett gemensamt utrymme och förståelse på ett distansmöte där deltagarna inte har kameran på och man inte är helt säker på att de närvarar. Digitala Saumakohtia-dialoger har i alla fall delvis kommit för att stanna. Däremot måste man fortsätta att utveckla interaktionen och det aktiva deltagandet i en digital miljö för att de digitala dialogerna ska fungera ännu bättre för alla deltagare.

Den senaste omgången Saumakohtia-dialoger för strategisk forskning börjar i riksdagen

I början av 2022 startar en ny omgång Saumakohtia-dialoger med riksdagens partigrupper. I december 2021 får partiernas gruppkanslier en inbjudan till dialog från ansvarsområdet för strategisk forskning Vid valet av dialogens ämne ombeds gruppkanslierna att utnyttja den strategiska forskningens nya webbplats Ratkaisujatieteesta.fi och från den välja de teman som är mest aktuella för dem samt skissa upp förhandsfrågor i anknytning till de samhälleliga utmaningarna i fråga.

Man strävar också efter att föreslå nya teman för partierna, teman som härrör från forskningen och som kanske ännu inte lyfts fram i dagens politik men som forskningen redan har identifierat som centrala framtida utmaningar. Efter att ha enats om diskussionsämnen och -frågor börjar programdirektörerna samla ihop lämpliga deltagare från projekten för strategisk forskning för att delta i dialogerna och svara på frågor.

Projekten för strategisk forskning innehåller mycket forskningsdata som kan användas t.ex. vid planeringen av partiernas valprogram och regeringsprogrammets mål. Vi hoppas att politikerna tar emot den strategiska forskningens inbjudan till dialog!