Scenarioarbete är till hjälp för att planera en önskvärd framtid och verksamhetens riktning. Effektivt scenarioarbete kräver intressegruppernas engagemang och inflytelserika instansers medverkan.

Den mest tillförlitliga informationen behövs till stöd för beslutsfattandet, i synnerhet när beslut kan få långtgående konsekvenser. Scenarier – möjliga framtidsvisioner – hjälper till att visa hurdan framtid som är möjlig, hur man förbereder sig för den, vilken typ av framtid som eftersträvas och hur man framskrider mot den önskvärda framtiden. I oktober ordnade programdirektörerna för strategisk forskning en tvådagarskonferens om framsynthet och scenarioarbete. Drygt hundra forskare och experter inom olika områden deltog i webbkonferensen.

I konferensens inledningstal fokuserade professor Ahti Salo från Aalto-universitetet på scenariometodik. Professor George Wright från Strathclyde University i Glasgow talade om vilken roll inflytelserika intressegrupper har i scenarioarbetet. Professor Steve Evans från Cambridge University funderade kring resiliens, och hur företag och nationer på ett hållbart sätt kan förbereda sig för olika framtidsvyer.

I konferensens arbetsgrupper diskuterades användningen av scenarier för att utmana invanda tankebanor, involvera medborgare och intressegrupper, skapa förändring inom olika sektorer och förbereda sig inför risker.

Det fördes en livlig debatt om intressegruppernas roll. Deltagarna funderade kring frågor som: vem är egentligen expert, vem har i slutändan makten och vems framtid är det som byggs. Kan scenarier ge medborgarna och de tysta i samhället en starkare röst? Under diskussionens gång identifierades även behovet av att bättre förstå hur språk, övertygelse och känslor inverkar på samarbetet mellan sektorerna. För att åstadkomma positiv förändring kan mikrokompetens gynna alla. Tillit var en viktig aspekt som lyftes fram i presentationerna. Scenarierna är värdelösa om man inte litar på faktorerna som påverkar frågeställningen. Scenarier kan även användas för att fundera kring vilka faktorer som förändrar förtroendet för de grundläggande strukturerna i samhället.

Nya verktyg behövs för scenarioarbetet

Framsynthet och scenarioarbete kan gynna globala, statliga och lokala aktörer liksom företag. Man ansåg att det behövs globala och europeiska scenarier, men även lokala diskussioner när det gäller att forma framtiden. I diskussionerna kring till exempel cirkulär ekonomi och livsmedelssystem betonades intressegruppernas roll för att stöda en förändring.

Globala scenarier för den sociala och ekonomiska utvecklingen kan göra det lättare för näringslivet och enskilda företag att förbereda sig för olika utvecklingsförlopp. Scenarier hjälper även företag att experimentera och identifiera eventuella förändringsbehov. Framtidsvisioner som knyter an till produktionsstrukturer och demografiska förändringar stöder i sin tur socialpolitisk planering.

Scenarioarbete gynnar många parter, men anses även vara utmanande. I diskussionerna fördes fram att det behövs nya typer av verktyg och deltagarnas engagemang i processen. Huruvida scenarier hjälper till att skapa en bättre framtid beror på hur de används: scenarier kan användas som politiskt vapen men även för att utmana rådande tankegångar liksom få nya tankesätt att gro. För att förbereda sig för sociala (eller även företagens) risker strävar man ofta efter en återgång till det förgångna så snabbt som möjligt. Det här är även något man sett i hög grad i den offentliga debatten om coronakrisen. Men för att forma framtiden är de sannolika utfallen oftare ett scenario någonstans mitt emellan en fullständig katastrof och en återgång till det som en gång var.

Dialoger avgörande för framtidsgestaltningar

Att medvetet bygga en kontrollerad förändring är inte lätt. Risken är att man fastnar i till exempel ett scenario eller en framtidsstrategi. Resiliens och flexibilitet liksom att kreativt och smidigt anpassa sig till nya framtider kräver övning både på tankenivå och i praktiken. I bästa fall kan ett lyckat scenarioarbete hjälpa till att utmana, bryta ner mönster och vägberoenden (Path Dependence) och därmed bygga nya, fräschare framtider. I flera av projekten inom strategisk forskning har man till exempel arrangerat omställningsarenor (Transition Arena) för att reflektera över en möjlig framtid tillsammans med intressegrupper och granskat olika omställningsvägar mot en önskvärd framtid. Den första finländska omställningsarenan handlade om framtiden för energiproduktion och energikonsumtion inom ramen för projektet Smart Energy Transition (SET) och om att ta vara på teknikomställningens möjligheter med tanke på hållbar tillväxt i Finland under det andra århundradet¹. Sedan dess har tillvägagångssättet tillämpats till exempel för hållbar användning av vatten i BlueAdapt – ett projekt om att anpassning är en förutsättning för blå tillväxt.

De projekt som rådet för strategisk forskning finansierar handlar i hög grad om framsynthet och scenarioarbete. Konferensen visade att det är nyttigt att få framtidsorienterade forskare från olika områden att stråla samman. Sammanfattningsvis konstaterades att en förutsättning för ett effektivt scenarioarbete är att olika sektorer och intressegrupper aktivt deltar i framtidsdialogen.

¹ Hyysalo , S , Lukkarinen , J , Kivimaa , P , Lovio , R , Temmes , A , Hilden , M , Marttila , T , Auvinen , K , Perikangas , S , Peljo , J , Rask , M T , Savolainen , K , Hakkarainen , L , Matschoss , K J , Huomo , T P , Berg , A & Pantsar , M 2019 , ' Developing Policy Pathways : Redesigning Transition Arenas for Mid-Range Planning ' , Sustainability , vol. 11 , no. 3 , 603.

Skribenterna är programdirektörer för strategisk forskning

Minna Lammi, Kultur i ett allt mer teknifierat samhälle (CULT)

Mikael Hildén, Ett klimatneutralt och resurssnålt Finland (PIHI)

Olli Kangas, Jämlikhet i samhället (EQUA)

Heli Koski, Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring (TECH)

Kaisa Korhonen-Kurki, Föränderlig förvaltning och aktivt medborgarskap (CITIZEN) och Anpassning som förutsättning för hållbar tillväxt (ADAPT)

Anne-Christine Ritschkoff, Nycklar till hållbar tillväxt (GROWTH)

Helena Kahiluoto, Mot ett hållbart, hälsosamt och klimatneutralt livsmedelssystem (FOOD) och Det allmännas ändrande roll och möjligheter att styra samhällsutvecklingen (STEER)

Asta Salmi, Innovativa material och tjänster som främjar resurssmart och hållbar utveckling (IMPRES)