Jag började som direktör för ansvarsområdet för strategisk forskning i början av året. De första veckorna har varit arbetsfyllda, roliga, berikande och faktiskt också en aning uttröttande – men ändå på ett positivt sätt. Jag är imponerad över personalens sakkunskap, engagemang och samarbetsanda. Varje anställd arbetar med ett stort hjärta och utnyttjar sin egen personlighet. Här finns ett positivt surr och vilja att få saker och ting gjorda!

Jag sökte till direktör för ansvarsområdet för strategisk forskning eftersom användbarheten och tillämpligheten för forskningsrön i lösningen av vår tids samhälleliga utmaningar och orediga problem är viktiga och motiverande teman för mig. Det är också mycket intressant att få lära känna Finlands största forskningsfinansiärs verksamhet från insidan. Jag har själv fått åtnjuta finansiering från Finlands Akademi och på mina tidigare arbetsplatser har jag samarbetat med Akademin bland annat genom att delta i ledningen av gemensamt finansierad programverksamhet och genomföra ett mentorpilotprojekt för forskare.

Jag har även en bakgrund som ekolog och miljöforskare. Avhandlingen som jag gjorde vid Jyväskylä universitet behandlade till utrotningshotade naturtyper hörande vårdbiotopers situation och hur för dem typisk flora kan klara sig i ersättande livsmiljöer. Efter disputationen övergick jag till Helsingfors universitet, där jag utvidgade min granskningssynvinkel till naturskyddspolitik: hur metoder som uppmuntrar till frivilligt naturskydd fungerar och på vilket sätt nationella skogsskydds- eller avverkningslösningar påverkar behandlingen av skogar över landsgränser. När jag fick möjlighet att arbeta som forskningskoordinator vid enheten för miljöforskning och -undervisning HENVI (föregångaren till det nuvarande institutet för hållbarhetsvetenskap HELSUS) vid Helsingfors universitet märkte jag att jag trivdes i rollen som möjliggörare av forskning och planerare av större helheter. Efter denna tankeväckande erfarenhet fick jag arbete som forskningschef hos en av de mest betydande privata finansiärerna av miljöforskning i vårt land; Maj ja Tor Nesslingin Säätiö. Under min tid på Nesslingin Säätiö grundade jag tillsammans med mina kollegor, som var intresserade av miljöforskning och forskningskommunikation, Miljökunskapsforumet som har utvecklats till en erkänd förmedlare av forskningskunskap och en främjare av samhällsdialog.

Jag har också i övrigt lärt känna stipendiefondernas värld på ett mångsidigt sätt, eftersom jag även har tjänstgjort som styrelseledamot, och senare även som tf verkställande direktör, i fondernas samarbetsorganisation som numera går under namnet Stiftelser och fonder rf. Innan jag kom till ansvarsområdet för strategisk forskning arbetade jag i ledningen för sekretariatet i vetenskapsakademiernas samarbetsorgan Finlands Vetenskapsakademier. Vetenskapsakademierna är privata föreningar som kallar meriterade forskare till medlemmar och som stöder vetenskap och forskningsbaserat beslutsfattande bland annat genom sina evenemangs-, stipendie- och publiceringsverksamheter. Till mina centrala uppgifter i Finlands Vetenskapsakademiers tjänst hörde samarbete tillsammans med internationella vetenskapsorganisationer, med t.ex. International Science Council ISC och European Academies’ Science Advisory Council EASAC som de mest betydande partnerna. Alla organisationer har sin egen betoning, men de förenas av syftet att låta vetenskapen betjäna mänskligheten och världen.

Mot denna bakgrund känns ansvarsområdet för strategisk forskning som exakt rätt arbetsplats för mig. I grunderna för den strategiska forskningens finansieringsinstrument har det skrivits att syftet är att finansiera problemcentrerad, långsiktig och programstrukturerad forskning, med vilken lösningar på utmaningar i samhället söks. Jag uppskattar även mycket det öppna och deltagande sättet, på vilket programteman som öppnas för finansiering bereds.

Rådet för strategisk forskning presenterar teman för statsrådets beslutsfattande efter en grundlig och mångsidig hörande- och beredningsprocess, där såväl forskare som tjänstemän och även andra sakkunniga deltar. På detta sätt vill man säkerställa att de valda temana har sådan samhällelig relevans och vetenskapligt nyhetsvärde, med vilken den samhälleliga debatten och beslutsfattandet genuint kan föras framåt.

Själv tror jag att jag ytterligare kan förstärka den strategiska forskningen och samverkan med samhället i övrigt genom mina mångsidiga nätverk och förtroendeuppdrag. Som medlem av Finlands Unesco-kommission är jag medveten om de utbildnings-, vetenskaps- och kulturmålsättningar samt påverkningsmöjligheter som förenar hela världen. Dessutom är jag med i styrelsen för Föreningen för forskare och riksdagsledamöter Tutkas, genom vilken jag vill utveckla dialogen mellan den strategisk forskningen och riksdagen. Jag väntar entusiastiskt på alla möjligheter att öka användningen av forskningskunskap för det gemensamma bästa.