Anu Kaukovirta fortsätter arbetet för finansiering av strategisk forskning
Kimmo Nuotio överlåter ordförandeskapet för rådet för strategisk forskning till Anu Kaukovirta i början av 2022. Trots hot om nedskärningar i finansieringen har de båda ett starkt förtroende för den strategiska forskningens framtid och för möjligheten att bevara finansieringens viktiga särdrag.
Kimmo Nuotio och Anu Kaukovirta känner väl till varandras verksamhetssätt, eftersom Kaukovirta är vice ordförande i det nuvarande rådet för strategisk forskning.
”Vid RSF har vi arbetat mycket tillsammans och delat arbetsuppgifter. Jag var mycket glad över att höra att Anu har utsetts att leda det nya rådet för 2022–2024”, säger Nuotio och ler.
Rådet för strategisk forskning som verkar i anslutning till Finlands Akademi inledde sin verksamhet 2014. I början av Nuotios ordförandeskap 2019 hade rådet endast haft en verksamhetsperiod, som naturligtvis i stor utsträckning hade handlat om att skapa och experimentera med nytt.
Nuotio arbetar vid Helsingfors universitet som professor i straffrätt och till hans specialområden hör rasism och hatretorik. Han berättar att det har varit viktigt för honom att göra temaberedningen så öppen och transparent som möjligt.
”Rådet tar inte emot temaförslag separat från enskilda instanser, utan beredningen sker öppet och organiserat. Vi använder till exempel en elektronisk enkät som är öppen för alla där man kan föreslå forskningsteman. Dessutom ordnar vi verkstäder där man tillsammans kan jobba vidare med temaämnena. Vi bestämde att publicera de forskningsteman som valts ut för beredning redan före verkstäderna. Även detta har ökat öppenheten och minskat antalet separata enkäter”, konstaterar Nuotio.
Genomslag bedöms ur många synvinklar
Anu Kaukovirta är teknologie doktor i biokemi. Hon har bland annat arbetat som teknologichef inom VTT och som innovationsdirektör inom livsmedelsindustrin och leder för närvarande en enhet för produktionssystem vid Naturresursinstitutet.
”Sedan RSF inrättades fanns det tvivel om finansieringsformen, det var ju nytt. Kimmo har genom sin egen diplomati framgångsrikt stabiliserat verksamheten och skingrat kritiken. Den toleranta och öppna diskussionskulturen inom rådet har synts utåt och också medfört stabilitet”, beskriver Kaukovirta.
En av uppgifterna för rådet under ledning av Nuotio har varit att bygga upp ett verktyg för utvärdering för genomslag av de finansierade programmen. I modellen med tre faser inkluderades självutvärdering, utvärdering av samhällelig påverkan med utomstående konsult samt slutligen utvärdering av vetenskapligt genomslag.
”Endast fyra program som finansierats av RSF har avslutats och utvärderats. De var bara tre år långa, alltså ganska korta jämfört med de nuvarande. För deras del finns preliminära resultat om genomslag, vilket är lovande. Det har förekommit mycket varierande växelverkan med beslutsfattarna, längs olika rutter. Information har tagit sig fram ända till lagberedningen”, nämner Nuotio.
Kaukovirta talar om rekommendationer som tagits fram och god praxis som utvecklats inom projekten.
”Man har lyckats testa dem, eftersom avsnittet om växelverkan är en så stark del av finansieringen.”
Beslutsfattare och forskare blev intresserade av varandra
Den strategiska forskningen har väckt internationellt intresse. Vad anser Nuotio är den strategiska forskningens viktigaste bidrag till Finland? ”Att få genomslag, att det samhälleliga beslutsfattandet grundar sig på kunskap och sakkännedom!”
Det här kan man föreställa sig som en självklarhet, men enligt Nuotio är det inte så. ”Beslutsfattandet blir lätt en fristående ö. RSF-finansieringen har aktiverat kontakterna mellan beslutsfattarna och forskarsamhället genom att skapa nya strukturella kontakter mellan dem. Det har påskyndat informationsöverföringen.”
Det har varit fint att notera förändringen i vetenskapssamhället och bland beslutsfattarna.
”Stressade beslutsfattare fäster mer uppmärksamhet vid att stärka kunskapsunderlaget. Forskare är mer intresserade av de planer och strategier som är under beredning i samhället och funderar på hur de själva kan stöda och producera information som grund för dem.”
Kaukovirta gläder sig över att den finländska forskningskulturen i och med RSF har utvecklats så att den har blivit mer mångvetenskaplig.
”Forskning från olika sektorer har fått finansiering. Akademisk forskning och forskning som tillämpas via Tekes har finansierats separat. Ett finansiellt instrument som RSF, som uppmuntrar till tvärvetenskaplighet, saknades och har visat sig vara nödvändigt. Även om de första stora RSF-programmen ännu inte är avslutade, kan man redan se hur de skapar en bred förståelse för de valda temana.”
Nuotio lyfter också fram förnyelsen av vetenskapen.
”I stora konsortier kan forskare från mycket olika vetenskapsområden och forskningsenheter möta och få influenser från varandra, vilket stärker en förnyelse av vetenskapen. Det gagnar vetenskapsvärlden och slutligen hela samhället.”
Det lönar sig att vara med från början
Informationen om eventuella nedskärningar i finansieringen av strategisk forskning har överraskat Nuotio och Kaukovirta helt och hållet. I planen för de offentliga finanserna 2023 riktades ett nedskärningshot på 25 miljoner euro mot RSF:s bevillningsfullmakt. För närvarande kan RSF bevilja 55,6 miljoner euro per år.
”Statsrådet har beställt en utvärdering av RSF:s verksamhet som blir klar nästa år. Förslaget till nedskärningarna gjordes alltså utan forskningsrön. Det strider klart mot RSF:s grundtanke om kunskapsbaserat beslutsfattande”, påpekar Kimmo Nuotio.
Han påminner om att nedskärningarna ännu inte har slagits fast. Frågan behandlas på nytt under ramförhandlingarna våren 2022. Nuotio hoppas att nedskärningarna för 2023 inte genomförs.
”Jag har en starkt stark tro att den strategiska forskningens framtid är god. Det är en stor satsning, men kommer återbetala sig mångdubbelt. Under hösten kommer det nuvarande rådet att göra allt som står i dess makt för att ge stafettpinnen vidare till det kommande rådet.”
Hur som helst avstår man inte från RSF:s forskningsfinansierings särdrag, konstaterar Anu Kaukovirta.
”Jag känner mig hoppfull, eftersom det i varje fall finns bra byggklossar för nästa finansieringsperiod. Långsiktiga, omfattande projekt och tvärvetenskaplighet kommer att bevaras. Finansiering reserveras även i fortsättningen för växelverkan. Samhällelig påverkan uppstår med hjälp av en bra plan för växelverkan.”
Man kan dock bli tvungen att minska antalet program och projekt som finansieras inom programmen. Under de senaste åren har två till fyra nya program öppnats per år.
”Målet är att det årligen ska gå att söka till minst ett forskningsprogram även i fortsättningen och att finansieringsperioden är lång. På så sätt bevarar finansieringsinstrumentet sin betydelse och kontinuitet.”
Kaukovirta anser att det inte längre är nödvändigt att göra stora ändringar i verksamhetsmodellen.
”Vi har nu ett fungerande instrument och en bra beredningsprocess. Diskussionerna i temaverkstäderna har varit mycket bra. De har haft många deltagare och temaämnena har utvecklats på ett fint sätt, vilket är avsikten.”
Kaukovirta vill som ordförande göra RSF-finansieringen ännu mer känd.
”Vi vill inte ha en särskild ”RSF-forskargrupp”, utan vi vill ständigt ha nya forskningsgrupper och vetenskapsområden med i projekten. Jag hoppas att allt fler forskare aktivt deltar i vår temaberedningsprocess. På så sätt kan man påverka temaämnena och komma med idéer till dem.”
Ursprunglig text på finska: Ulla Willberg
