Den cirkulära ekonomin är avgörande när man övergår till en ekonomi som fungerar inom ramarna för miljöns bärkraft. Finland har som mål att bli pionjär inom den cirkulära ekonomin, även om statistiken över användningen av naturresurser visar att Finland har mycket att utveckla jämfört med många andra EU-länder. Finlands nya program för cirkulär ekonomi utvärderades av experter på cirkulär ekonomi inom projekt som rådet för strategisk forskning (RSF) finansierat.

I januari 2021 publicerades ett förslag till ett förslag till ett strategiskt program för cirkulär ekonomi som strävar efter att avsevärt förändra användningen av naturresurser och den ekonomi som användningen bygger på. Det är en omfattande och långsiktig uppgift, och därför beställde programberedarna en separat, oberoende utvärdering. 

Sammanlagt 22 experter från olika forskningsinstitut och universitet genomförde utvärderingen. Projekten och programmen för strategisk forskning spelade en central roll när det gällde att på kort tid sammanställa information om vilka eventuella effekter de föreslagna åtgärderna har och vilka eventuella utmaningar genomförandet för med sig. På grund av beskaffenheten hos programmet och dess åtgärder är uppskattningarna kvalitativa och villkorliga.

Att fastställa kvantitativa mål utgör ett viktigt politiskt steg för den cirkulära ekonomin. Målet är att den inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Programmet föreslår vidare att resursproduktiviteten och graden av cirkulär ekonomi för material ska fördubblas före 2035.

Frågan om att fastställa kvantitativa mål orsakade oenigheter när programmet utarbetades och jord- och skogsbruksministeriet lämnade en avvikande åsikt om detta mål. Slutsatsen av utvärderingen var att det är motiverat att fastställa kvantitativa mål för cirkulär ekonomi för att klargöra den politiska inriktningen och omfattningen av förändringen. Det är dock utmanande att det inte finns lika entydiga och allmänt använda indikatorer för cirkulär ekonomi som exempelvis för klimatpolitiken. Vid programberedningen gjordes heller inga scenarioanalyser av målens effekter och av förutsättningarna för att uppnå dem. Det finns anledning att återkomma till dessa frågor när programmet ska genomföras.

En annan viktig iakttagelse i utvärderingen är att programmet strävar efter att uppnå målen genom att betona positiva incitament. Det finns få åtgärder som direkt skulle försöka begränsa sådan verksamhet som är problematisk för den cirkulära ekonomin eller sätta ett pris på de externa effekterna. En omfattande övergång till cirkulär ekonomi är en så stor omställning att den sannolikt kommer att kräva en partiell avveckling av befintliga strukturer som bygger på intensiv användning av jungfruliga resurser. Detta kommer att kräva ändringar i regleringen och även användning av både “käpp” och “morot”.

Den cirkulära ekonomin är ganska ny på det politiska planet, och de projekt inom strategisk forskning som undersöker den cirkulära ekonomin kommer att stöta på många informationsluckor och utvecklingsbehov. Projekten producerar nya resultat som kan användas för att följa upp programmet och för att utvärdera dess genomförande. Det samarbete som man gjorde då det strategiska programmet för cirkulär ekonomi utarbetades är ett steg framåt på en väg där projekten inom strategisk forskning kan vara vägvisare.

Utvärderingen publiceras i serien Finlands miljöcentrals rapporter 7/2021.