Förändringens vindar blåste 2015. Det nya RSF-forskningsfinansieringsinstrumentet hade delat ut pengar till projekt i programmen Jämlikhet i samhället (EQUA), tekniska omvälvningar och institutioner i förändring (TECH) och Ett klimatneutralt och resurssnålt Finland (PIHI). I alla dessa program och deras projekt betonades att förändringar är både oundvikliga och nödvändiga, men ur olika synvinklar. I EOUA-programmet låg fokus på mekanismer som skapar och upprätthåller ojämlikhet och främjande av samhällelig jämställdhet. TECH-programmet fördjupade sig i lösningar som kan utnyttja de möjligheter som teknikomvälvningarna erbjuder samt anpassa sig till de förändringsprocesser som de medför i Finland. I PIHI-programmet låg fokus på att söka svar på globala förändringstryck som kräver nya lösningar från Finland.

Det fanns ett stort antal projekt. Redan från början stod det klart att projekten inom TECH- och PIHI-programmen hade många beröringspunkter. I synnerhet energifrågorna bildar en naturlig helhet, men det finns kopplingar även till bedömning, utnyttjande och styrning av naturresurser. De direkta kontaktytorna mellan TECH- och EQUA-programmen hittades särskilt i de samhälleliga förändringar som teknologin orsakar och i deras jämställdhetsdimension.

Brytning och jämlikhet

Ur ett jämställdhetsperspektiv kan den teknologiska brytningstiden ses som både ett hot och en möjlighet. Omvälvningen kan eliminera arbetsplatser och robotiseringen av produktionen minskar de socialskyddsavgifter som samlas in från lönen och därmed försvaga välfärdsstatens finansieringsbas. De direkta kontaktytorna mellan TECH- och EQUA-programmen hittades särskilt i de samhälleliga förändringar som teknologin orsakar och i deras jämställdhetsdimension. Däremot öppnar digitaliseringen nya möjligheter för deltagande för grupper som tidigare riskerade att exkluderas. Den fysiska funktionsförmågan utgör inte heller något hinder för att delta i arbetslivet, såsom den gjorde i den industriella produktionen.

Den teknologiska utvecklingen kan också stärka den samhälleliga jämställdhetsutvecklingen på många sätt. Utvecklingen av digitala system för social- och hälsovårdstjänster som inte är bundna till tid och plats öppnar nya möjligheter i Finland där avstånden är långa. Frågan om robotarnas deltagande i produktionen av välfärdstjänster som granskades i ROSE-projektet är i högsta grad relevant inom servicesektorn som lider av arbetskraftsbrist.

Jämställdhetskonsekvenser av förändringar, praxis och övergångar har undersökts i EQUA-programmet med analyser som spänner över en människas hela liv. Projekten inom EQUA-programmet har deltagit centralt i planeringen och utvärderingen av stora socialpolitiska reformer (social- och hälsovården, socialvård, familj och småbarnspedagogik, utbildning och kulturpolitik). I projekten främjades också försökskultur, till exempel försök med basinkomst, utbildningsprövning samt olika interventioner i arbetslivet.

Hållbar utveckling och faktorer som berör klimatförändringen har sina konsekvenser för jämställdheten. En central samhällspolitisk fråga är hur de politiska åtgärderna för hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen påverkar olika befolkningsgrupper. Hur ska kostnaderna fördelas mellan olika aktörer, befolkningsgrupper och generationer?

Miljön och brytning

I PIHI-projekten granskas nya lösningar som man kunde tillämpa i större utsträckning och som kunde hjälpa bland annat näringsverksamheten i stora områden. SmartSea producerar ny information om hur Bottniska viken kan utvecklas i framtiden när klimatet och andra miljöfaktorer förändras, samtidigt som man söker nya sätt att utnyttja haven och havets naturresurser. Resultaten är tillgängliga när Finland deltar med stöd av FN:s så kallade Esbokonvention, det vill säga konventionen om gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning, i utvärderingen av en mycket omfattande havsvindkraftspark i Bottniska viken i Sveriges havsområde i år.

Skogarna har fått en större roll i diskussionen om klimatförändringen och anpassningen till den i Finland och Europa. De tekniker för punktmolnmätning som utvecklats inom ramen för TECH-programmets Combat/Pointcloud-projekt kan utnyttjas som stöd för hållbart skogsbruk till exempel vid skogsinventering och skapande av prognosmodeller. Forbio har producerat ny kunskap som har gjort det möjligt att belysa och fördjupa den förståelse som behövs när EU förhandlar om skogslösningar och när Finland söker nya hållbara sätt att utnyttja skogarna för att samordna olika mål. Den kommande internationella boken för många diskussioner utanför Finlands gränser.

Livsmedelssystemets roll som en av grundpelarna för hållbar utveckling har blivit allt synligare under de senaste sex åren. ScenoProt har varit en föregångare som har öppnat vyer i många riktningar. Proteinerna har stått i centrum för granskningen, men samtidigt har det öppnats mycket bredare fönster för hela livsmedelssystemets utveckling och även för människornas dagliga näringsintag och kost, som återspeglar samhälleliga förändringar. Konsumenterna har också lyfts fram som drivkrafter för förändringar, inte bara som köpare av produkter och marknadsföringsobjekt. Resultaten från ScenoProt har tjänat utvecklingen av livsmedelsstrategin och jordbrukspolitiken.

Elektrifieringen av energisystemet var en medveten utvecklingsriktning i början av PIHI-programmet, men EL-TRAN-projektet och TECH-programmets energiprojekt SET och BCDC-Energi har visat att utvecklingen framskrider snabbare än väntat. I själva verket har projekten troligen bidragit till en snabb utveckling genom att producera granskningar som bland annat fokuserar på flexibilitet i efterfrågan, fördomsfria lösningar för elektrifiering av trafiken och kontroll av den varierande energiproduktionen.

PIHI-programmet kompletterades med ett treårigt CloseLoop-projekt, som fördjupade sig i material med högt förädlingsvärde i en sluten råvarucirkulation. I undersökningen belystes batterilagring och återvinning av batterimaterial, som är viktiga frågor med tanke på energin. Den främjade direkt utvecklingen av branschen i Finland. Flera av CloseLoops forskare främjade bland annat BATCircle-forskning, BATCircle-forskning som fördjupade insikterna i återvinning av batterier.

Digitalt genombrott

Digitaliseringen och plattformsekonomin har tagit ett enormt språng under de sex år programmen varat. TECH-programmets forskning har haft konkreta konsekvenser för de teknologipolitiska riktlinjerna för digitaliseringen och diskussionen i Finland. DDI-projektet har bland annat deltagit i att utforma Finlands ståndpunkt i EU:S politikprogram Digitizing Industry för digitalisering av industrin. ROSE har deltagit i statsrådets principbeslut om intelligent robotik och automation. PVN-projektets rapport om globala scenarier och alternativa vägar till plattformsekonomi har använts i regeringens strategiutvecklingsarbete för att utarbeta en färdplan för digital affärsverksamhet. Slutresultatet av TECH-programmet är en betydande mängd information som stöder Finlands omfattande innovationspolitik, där man vid sidan av att utveckla traditionella teknologier betonar även övrig innovationsverksamhet som är viktig med tanke på välfärd och tillväxt (t.ex. organisations- och serviceinnovationer). Artikelserien i tidskriften Tekniikka & Talous, som riktar sig till en bredare publik, har gett information om de teknologiska genombrott som undersökts i TECH-programmet (digitalisering, artificiell intelligens, automatisering och robotik, plattformsekonomi och omvälvning av energimarknaden) och hur de påverkar samhällsekonomin åt allmänheten.

Sex år av strategisk forskning

Under den gångna sexåriga forskningsperioden har Finland gått framåt i utvecklingen av nya lösningar. Hanteringen av stora system har utvecklats och de konkreta lösningarna har blivit klarare och förädlade. Hållbarhetsgenombrottet är inte ett avlägset mål, utan förändringarna är konkreta och syns på många plan. Dessa processer har inte varit och kan inte vara smärtfria. Att avstå från det gamla innebär att de, som inte har sett förändringen komma och p.g.a. tvingande omständigheter inte har kunnat ändra sin verksamhet, lider. Detta bevisas av den aktuella situationen i torvbranschen. I vilda västern lämnade genombrotten spökstäder och kraschade drömmar bakom sig. I en västerländsk demokrati försöker man förbereda sig på förändringar, eller om det går hastigt till, åtminstone aktivt hitta nya vägar. 2015 fanns ännu inget vedertaget begrepp för detta. Idag förekommer en rättvis eller hygglig övergång i alla riktlinjer som främjar genombrott. Forskningsgrupperna bakom PIHI-, TECH- och EQUA-programmen har gjort ett grundarbete som i fortsättningen stödjer inte bara systemisk förändring utan även människonära och rättvisa lösningar. Arbetet fortsätter med nya program och projekt som finansieras av rådet för strategisk forskning.