Självutvärdering av forskningssäkerhet

Alla ansökningar måste innehålla en bilaga som innehåller en självutvärdering av forskningssäkerhet, en beskrivning av riskfaktorerna och vid behov en riskhanteringsplan. Bilagan görs med Akademins mall. Att identifiera och utvärdera säkerhetsrisker i samband med forskningen samt att vid behov lägga fram en adekvat riskhanteringsplan är en förutsättning för att finansiering ska beviljas. En bristfällig riskidentifiering och -bedömning kan leda till att ansökan inte behandlas eller beviljas finansiering.

Bilagan är inte föremål för kollegial granskning (peer review), men som en del av ansökan är den tillgänglig för bedömarna. Du kan lämna in bilagan på svenska, finska eller engelska. Konsortiets ledare lämnar in bilagan om forskningssäkerhet för hela konsortiet.

Bilagemall på finska (pdf)

Bilagemall på svenska (pdf)

Bilagemall på engelska (pdf)

Spara bilagan i pdf-format. Skriv inte ut bilagan som pdf eftersom det gör det svårare för oss att hantera bilagan. Namnge bilagan enligt följande mall: forskningssäkerhet_ansökans/projektets nummer_år_dittefternamn.pdf.

Bilagan om forskningssäkerhet är en offentlig handling, om den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Sådana uppgifter är till exempel uppgifter från forskningsplanen. Läs mer: Ansökans offentlighet.

Risker i anslutning till forskningssäkerhet

De risker som bedöms i bilagan om forskningssäkerhet kan avse nationell eller EU-säkerhet, inklusive såväl militär som ekonomisk säkerhet, men även forskaren och forskningen. Sådana risker är

risker med att kritisk kunskap och teknik överförs på ett sätt som kan äventyra den nationella säkerheten vid militär, underrättelse- eller annan användning av informationen. Med kritisk information avses data som rör forskningsprojekt, forskningsresultat samt annan projektrelaterad information (t.ex. planer, metoder), inklusive den kunskap och know-how som forskare och organisationer förfogar över, vars missbruk, läckage eller okontrollerad spridning kan orsaka skada för enskilda personer, organisationer, samhället eller den nationella säkerheten.
risker för skadlig påverkan på forskningen: forskningen används som ett verktyg för att sprida desinformation eller för självcensur bland studerande och forskare, i strid med akademisk frihet och forskningsintegritet
risker för brott mot forskningsetiken, där kunskap och teknik används för att undergräva grundläggande rättigheter eller kränka EU:s värderingar.

Risker som inte rör forskningssäkerhet beskrivs som en del av forskningsplanen. Dessa omfattar vetenskapliga risker och risker kopplade till projektets genomförande, såsom metodrelaterade risker och risker inom projektledningen.

Bilagan om forskningssäkerhet

Avsnitt A i bilagan består av fyra ja/nej-frågor:

Har projektet samarbetsparter (person eller organisation) som medför säkerhetsrisker?
- Ett exempel på en säkerhetsrisk kan vara samarbete med eller förbindelser till (betydande finansiering, kopplingar) försvarsmakten eller regeringar i länder utanför EU på ett sätt som äventyrar forskningssäkerheten.
- Oberoendet hos samarbetsparter som ägs eller styrs av en utländsk stat kan vara begränsat på ett sätt som ökar risken för oönskad informationsöverföring till utländska regeringar, försvarsmakter eller andra aktörer.
- Det kan även föreligga risker kopplade till de personer som deltar i projektet, särskilt om dessa personer har kopplingar till utländska regeringar eller försvarsmakter. I vissa länder är organisationer och enskilda personer enligt lagstiftningen skyldiga att agera under förvaltningens ledning och att på begäran lämna ut information, såsom forskningsdata eller teknik.
- Riskerna kan också vara relaterade till samarbetsparters övriga partner. De kan identifieras till exempel genom att titta på partnerns publikationsförteckning (medförfattare, finansieringskällor).
- Organisationer erbjuder ofta stödtjänster för att ta reda på bakgrunden till samarbetsparter. I ansökningsskedet räcker det med att klargöra kopplingarna i den omfattning som beskrivs ovan. Den fullständiga due diligence-granskning som vissa organisationer tillämpar kan genomföras efter det att finansieringsbeslutet fattats, beroende på de riktlinjer som gäller på forskningsplatsen.
Hör projektet till ett område som handlar om kritisk teknik?
- De teknikområden som är avgörande för EU:s ekonomiska säkerhet definieras här: Commission Recommendation on critical technology areas for the EU's economic security for further risk assessment with Member States (pdf).
- Om projektet rör ett område med kritisk teknik, eller om kritisk teknik nämns i ansökan, ska det i riskhanteringsplanen beskrivas om sådan teknik utvecklas inom projektet och om detta medför risker för att kritisk information överförs till samarbetsparter utanför EU. Dessutom ska riskhanteringsplanen ta ställning till om publiceringen av forskningsresultat, -material eller -metoder kan medföra risker för forskningens säkerhet, samt hur eventuella risker hanteras.
- Om kritisk teknik nämns i ansökan men den inte undersöks eller utvecklas i projektet (t.ex. användning av artificiell intelligens som analysmetod), ska projektets koppling till den kritiska tekniken beskrivas i riskhanteringsplanen. Dessutom ska man redogöra för om projektet syftar till att ta fram ny kunskap om kritisk teknik, där oönskad informationsöverföring skulle kunna medföra risker för forskningssäkerheten. Om forskningen till sin natur är grundforskning, beskriv det i riskhanteringsplanen.
Har projektets resultat potential för dubbla användningsområden eller använder projektet utrustning med potential för dubbla användningsområden?
- Dubbel användning innebär lämplighet inte bara för normalt civilt bruk utan även för militära ändamål. Se Kommissionens rekommendation om forskning om produkter med dubbla användningsområden, som ger exempel på forskning som kan leda till exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden:
  - multispektrala bildkamerasensorer för datainsamling om grödor
  - prototypdrönare med besprutningssystem för att bekämpa östligt hästencefalitvirus
  - autonom forskningsundervattensfarkost som automatiskt samlar in data i djuphavsområden

I rekommendationen ges dessutom exempel på
forskningsscenarier som kan utlösa exportkontroller,
såsom undervisning, konsultation, samarbete eller
arbete inom forskning som omfattar produkter med
dubbla användningsområden med utländska
gästforskare inom unionens tullområde.

- Potentialen för dubbla användningsområden bör bedömas både med avseende på projektets resultat och deras potential för vidareutveckling. Dessutom bör man överväga om forskningsdata som används eller samlas in i projektet har potential för dubbel användning.
- Om forskningen till sin natur är grundforskning, beskriv det i riskhanteringsplanen. I EU:s rekommendation om produkter med dubbla användningsområden definieras grundforskning som experimentellt eller teoretiskt arbete som främst utförs för att inhämta ny kunskap om fenomens fundamentala principer eller observerbara fakta som inte har ett specifikt praktiskt syfte eller mål.

Finns det några andra risker relaterade till forskningssäkerhet som identifierats i ansökan? Särskilt i förhållande till samarbetsparternas hemland eller arbetsland.
- Andra risker för forskningssäkerheten kan till exempel hat att göra med att begränsa den akademiska friheten eller påverka politiskt beslutsfattande genom forskning. Risken kan uppstå i situationer där forskning eller forskningsresultat används för att legitimera vilseledande information, där forskningsresultat förvrängs i syfte att sprida desinformation, eller där forskare och studenter utsätts för sådan påtryckning, hot eller skrämseltaktik som leder till självcensur. Självcensur kan till exempel manifesteras som en begäran från en samarbetspart att modifiera ett forskningsämne eller att inte publicera delar av resultaten.
- Dessutom kan risker vara förknippade med att forskningsresultat används på ett sätt som begränsar de grundläggande rättigheterna eller på annat sätt strider mot EU:s värderingar. Enligt artikel 2 i Lissabonfördraget är EU:s värderingar: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Exempel på användning av forskningsresultat på ett sätt som inskränker de grundläggande rättigheterna eller strider mot EU:s värderingar är
  - användning av teknik för ansiktsigenkänning, biometri eller positionering för omfattande övervakning av medborgare
  - insamling eller analys av personuppgifter på ett sätt som kränker integriteten eller yttrandefriheten
  - diskriminerande algoritmer som gynnar eller diskriminerar människor på grund av exempelvis etnisk bakgrund, kön, religion, ålder eller funktionsnedsättning
  - användning av artificiell intelligens eller algoritmer för att sprida desinformation, manipulera val eller svartmåla politiska motståndare.

Se även förbjuden användning av artificiell intelligens enligt
definitionen i EU:s förordning om artificiell intelligens.

- Dessutom kan uppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter (t.ex. hälsouppgifter, politiska åsikter) eller känsliga uppgifter (t.ex. kritisk infrastruktur, försörjningstrygghet, genetiska uppgifter) förutom informationssäkerhetsrisker även medföra risker för forskningens säkerhet. Exempel på sådana risker är oönskad överföring av kritisk information till tredjeländer eller att uppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter hamnar hos aktörer som kan utnyttja dem på ett sätt som inskränker grundläggande rättigheter eller mänskliga rättigheter, till exempel för övervakning eller profilering.
- För att stödja bedömningen kan du använda exempelvis Academic Freedom Index, Corruption Perceptions Index, Human Freedom Index och Rule of Law Index, och granska deltagarnas eventuella kopplingar till andra organisationer.

Avsnitt B i bilagan innehåller en beskrivning av riskfaktorerna och en riskhanteringsplan. Sökanden ska motivera sitt svar på frågorna i avsnitt A.

Om det i forskningen finns säkerhetsrisker som kan identifieras utifrån frågorna i självutvärderingen, ska sökanden beskriva de identifierade riskerna mer ingående, bedöma deras inverkan och sannolikhet samt utarbeta en riskhanteringsplan. Risker ska beaktas för hela projekttiden. Det är också bra att tänka på tiden efter projektet. Forskaren har inte längre kontroll över hur publicerade forskningsresultat används, och därför är det viktigt att även beakta detta perspektiv när man överväger publiceringen av resultat.

I avsnitt B bör man också motivera nej-svaren i avsnitt A. Sökanden ska då sin ståndpunkt om hen anser att det inte finns några risker i fråga om forskningssäkerhet, särskilt om kritisk teknik eller teknik med dubbla användningsområden nämns i ansökan eller om projektet har samarbetsparter från länder där regeringen försöker påverka forskningen och ämnet är politiskt känsligt.

När du utarbetar bilagan kan du använda dig av de uppgifter och förteckningar som publicerats på de webbplatser som öppnas via länkarna ovan. Observera dock att Akademin inte ansvarar för riktigheten, fullständigheten eller aktualiteten hos den information som presenteras på dessa externa webbplatser. Den redogörelse som bifogas ansökan ska baseras på situationen vid tidpunkten för ansökan.

Forskning som inriktar sig på kritisk teknik eller forskningsrelaterade möjligheter till dubbelanvändning utgör inget hinder för projektets finansiering. Om forskningen behandlar dessa teman är det dock särskilt viktigt att ägna uppmärksamhet åt samarbetsparter som är verksamma utanför EU. Samarbetsparter utanför EU utgör inte en säkerhetsrisk i sig, utan det som är avgörande för bedömningen är partens kopplingar, verksamhetsmiljö samt karaktären hos den information eller teknik som genereras inom projektet. Dessutom är det nödvändigt att granska frågor som rör exportkontroll ur perspektivet av forskningsresultatens eventuella dubbla användningsområden.

Förhållande till datahanteringsplanen och ansvarsfull vetenskap

Riskhanteringsplanen i fråga om forskningssäkerhet omfattar delvis samma aspekter som datahanteringsplanen, särskilt när det gäller skyddet av känsliga uppgifter. Syftet med bilagan om forskningssäkerhet är särskilt att ta itu med oönskad dataöverföring till samarbetsparter. Exempel på detta är tillgång till system och delning av material med parter. Allmänna frågor om lagring och skydd av uppgifter ingår i datahanteringsplanen. Utgångsläget är att forskningsmaterial som har producerats med finansiering av Finlands Akademi ska vara öppet tillgängligt. På välmotiverade grunder kan materialets tillgänglighet dock definieras skilt enligt en skala från fritt tillgängligt för alla till hemligstämplat. Om hela forskningsmaterialet inte kan göras tillgängligt för fortsatt bruk, måste du ändå lagra materialets metadata i en nationell eller internationell söktjänst. I avsnittet om riskhantering i forskningssäkerhetsbilagan ska man beskriva vilka delar av materialet som av säkerhetsskäl inte kan göras tillgängliga. I datahanteringsplanen beskrivs publiceringen av metadata.

Forskningens säkerhet överlappar också delvis med ansvarsfull vetenskap. Om forskningen till exempel innefattar övervakning av känslor eller annat känsligt beteende, eller om projektet rör produkter med dubbla användningsområden, ska den ansvariga forskaren eller personen redogöra tillräckligt ingående för hur dessa aspekter har beaktats. Dessa frågor bör beskrivas som en del av beskrivningen av god vetenskaplig praxis i forskningsplanens avsnitt Responsible science (eller i vissa utlysningar med en separat bilaga). I samband med forskningssäkerhetsbilagan måste dock särskild hänsyn tas till produkter med dubbla användningsområden och relaterade frågor.

Efter finansieringsbeslutet

Om förändringar som inträffar under det finansierade projektets gång medför att den tidigare bedömningen av forskningssäkerheten i projektet ändras, ska bilagan fyllas i på nytt och skickas till Akademin i enlighet med standardvillkoren för finansiering. Sådana förändringar kan till exempel vara en ny samarbetspart eller förändringar i det geopolitiska läget. Uteblivet meddelande om ändringar kan leda till att projektets utbetalningar avbryts och finansieringen återkrävs.

Vad vi förväntar oss av forskningsplatsen

Forskningsplatsen åtar sig att säkerställa att de risker som hänför sig till forskningssäkerheten samt deras hantering beaktas på behörigt sätt inom forskningen, forskningssamarbetet och nyttiggörandet av forskningsresultaten i projektet. Ansvaret för forskningssäkerheten ligger hos den ansvariga projektledaren och forskningsplatsen. Forskningsplatsen bör därför tas med i utarbetandet av riskbedömningen och riskhanteringsplanen.

Mer information

Läs mer om forskningssäkerhet.