Akademiprojektreformen framskrider: sammanfattningen av enkätresultat klar
Finlands Akademi genomförde i februari 2026 en enkät för att kartlägga intressenternas åsikter om målen för bidragsformen akademiprojekt. Svaren stöder reformen av bidragsformen. Akademiprojektbidragens nuvarande mål ansågs fortfarande aktuella och ändamålsenliga. Projekttiden och -finansieringen ansågs lämpliga, även om respondenterna också identifierade en obalans mellan utlysningens mål och den tillgängliga finansieringen. Respondenterna vill fortsättningsvis kunna rekrytera både forskardoktorer och doktorander till forskargrupperna. Akademin fortsätter beredningen av reformen och informerar om ändringarna och tidtabellen i juni.
Syftet med reformen av Akademins akademiprojektbidrag är att säkerställa att utlysningens mål är aktuella och att Akademin kan identifiera och finansiera de ansökningar som bäst motsvarar målen. Enkäten, som genomfördes till stöd för reformen, fick 537 svar från forskare, företrädare för forskningsplatser och andra intressenter.
Vid Akademin har vi nu analyserat de svar vi fått, och vi kommer att utnyttja informationen i reformarbetet. Stort tack till alla som svarat på enkäten!
Sammanfattning av enkätsvaren
Nästan alla respondenter var på den forskarnivå som krävs av den ansvariga ledaren för ett akademiprojekt. 62 % av de tillfrågade var forskare på en nivå som motsvarar professor, biträdande professor eller forskningsdirektör, och 28 % uppgav att de var universitetsforskare eller specialforskare. 44 % av respondenterna hade sökt och fått akademiprojektbidrag, medan en fjärdedel hade sökt men aldrig fått bidraget. En femtedel hade för avsikt att söka bidraget i nästa utlysning. En tiondel av de svarande hade aldrig ansökt om akademiprojektbidrag.
Syftet med akademiprojekt
Majoriteten av de svarande (71 %) ansåg att akademiprojektbidragens nuvarande mål är effektivt, men över hälften (58 %) ansåg att vetenskapligt kurage och risktagande borde betonas starkare. Nästan hälften (47 %) ansåg att det kunde finnas en starkare betoning på vetenskaplig förnyelse.
Huvudmålen enligt respondenterna är att stödja forskning av hög internationell kvalitet, att stödja forskning med vetenskapligt genomslag och högt nyhetsvärde samt att främja vetenskapliga genombrott och vetenskaplig mångfald.
Förändringsbehov identifierades också. Finansieringsnivån ansågs vara oproportionerlig i förhållande till målen, särskilt inom biovetenskaplig, hälso- och miljöforskning. Begreppen som beskriver utlysningens mål, såsom risktagande, mod och vetenskaplig förnyelse, ansågs vara delvis oklara eller problematiska. Risktagande ansågs till exempel olämpligt för forskning inom kultur och samhälle, och som orealistiskt och kostsamt i förhållande till finansieringen inom biovetenskap, hälsa och miljö. Inom naturvetenskaplig och teknisk forskning ansågs risktagande under vissa förutsättningar vara ett bra mål.
Respondenterna ansåg att internationellt samarbete var fördelaktigt, men att det inte borde vara en påtvingad del av alla projekt. Att säkra den långsiktiga grundforskningen genom akademiprojektbidragen ansågs viktigt inom alla områden.
Genomförande av akademiprojekt
Respondenterna tillfrågades också om sin syn på projekttiden, finansieringsbeloppet och forskningsgruppens sammansättning. Omkring hälften av de svarande ansåg att den nuvarande finansieringsnivån är lämplig, men nästan lika många (44 %) ansåg att den är för låg. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade skulle inte höja finansieringen per enskilt projekt om detta innebar en minskning av den nuvarande beviljandegraden. Majoriteten av de svarande ansåg att den nuvarande fyraåriga finansieringsperioden är lämplig. Många önskade att forskargrupperna ska kunna rekrytera både doktorander och disputerade forskare.
Figuren nedan visar fördelningen av svaren vad gäller den optimala storleken och strukturen på forskargruppen i akademiprojekt.
Särskilt inom biovetenskap, hälsa och miljö samt naturvetenskap och teknik identifierades ett behov av större budgetar, i synnerhet inom experimentell forskning. Respondenterna ansåg också att projektets storlek och struktur borde bestämmas på grundval av projektet och forskningsområdets villkor. Det noterades att det på grund av variationen i omkostnader finns skillnader mellan forskningsplatser i den tillgängliga finansieringen för forskningsarbetet. Respondenterna ansåg på det stora hela att det inte är nödvändigt att inkludera den ansvariga ledarens lön i projektbudgeten. Frågan togs främst upp av forskare som inte har en fast anställning. I sina svar ansåg de att det var viktigt att den ansvariga ledaren skulle ha faktisk tid för forskningen och projektledningen.
Metoder och kriterier för bedömning av ansökningar
58 % av de tillfrågade ansåg att det nuvarande systemet med panelbedömning är den bästa bedömningsmetoden. En fjärdedel av de tillfrågade föredrog individuella bedömningsutlåtanden som utarbetas av internationella experter. Vissa andra bedömningsmetoder föreslogs också, såsom en tvåstegsutlysning, en hybridmodell med individuella utlåtanden och panelutlåtanden, och möjligheten för sökanden att svara på bedömningarna (”rebuttal”). Vissa föreslog att bedömningen skulle förbättras genom att bedömarnas expertis stärks, och andra föreslog ett lotteri för att identifiera projekt som skulle finansieras bland sökande som uppfyller tröskelkriterierna.
De viktigaste bedömningskriterierna enligt respondenterna är ansökans vetenskapliga kvalitet, nyhetsvärde och innovation, följt av forskningsplanens genomförbarhet, kunskap och mänskliga resurser och observationer om projektets samhälleliga effekter och genomslag. Några av respondenterna ville ha större uppmärksamhet på den sökandes och forskningsgruppens tidigare meriter. Dessutom ansåg respondenterna att vetenskaplig kvalitet, innovation och nyhetsvärde, som för närvarande samlas ihop, bör delas upp i egna kriterier. Utvärderingen av det samhälleliga genomslaget ansågs problematisk och spekulativ.
När det gäller bedömningsprocessen framfördes synpunkter om att de projekt som verkligen var djärva tycktes klara sig sämre i bedömningen. En del av respondenterna ansåg att bedömarnas kompetens inte alltid var tillräcklig för att identifiera innovationsförmåga, en del kritiserade överdrivna krav på preliminära resultat och en del ansåg att bedömningen av teoretiskt och konceptuellt arbete var problematisk. Respondenterna identifierade även utrymme för förbättringar i fråga om bedömningen av flervetenskapliga ansökningar.
Arbetet fortsätter
Reformerna förväntas träda i kraft stegvis i och med vinterutlysningarna 2027 och 2028. I juni kommer vi att ge mer information om ändringarna och deras tidtabeller.
