Finlands Akademi valde 15 nya akademiprofessorer

Finlands Akademi har beslutat om finansiering för 15 nya akademiprofessorer under perioden 1.1.2026–31.12.2031. Det förnyade bidraget för anställning som akademiprofessor tilldelades ledande forskare inom sina respektive områden vars forskning strävar efter vetenskaplig förnyelse och vetenskapliga genombrott.

Målet med bidragsformen är att forskaren under sin finansieringsperiod kan utvecklas till en internationell toppforskare och stärka och höja kunskapsnivån inom sitt område i Finland. Akademiprofessorer förväntas åstadkomma ett brett spektrum av genomslag både under och efter finansieringsperioden. Ett ytterligare mål är att akademiprofessorn blir mer konkurrenskraftig i fråga om att ansöka om EU-finansiering och annan internationell forskningsfinansiering.

De utvalda akademiprofessorerna ingår ett anställningsavtal med sitt eget universitet. Akademin kanaliserar finansieringen genom universitetets ekonomiförvaltning till forskningsarbetet i enlighet med forskningsplanen. Finansieringsperioden är sex år. Finansieringen uppgår till högst 2,4 miljoner euro per akademiprofessor och den kan användas för akademiprofessorns egen lön och projektrelaterade forskningsutgifter, såsom anställning av ett forskarteam och resekostnader.

Totalt 244 forskare ansökte om akademiprofessorbidrag. Under våren valde Akademins allmänna sektion ut de 56 mest lovande ansökningarna för panelbedömning på grundval av en internationell kollegial granskning. Därefter granskade tre flervetenskapliga paneler (biovetenskaplig, hälso- och miljöforskning; kultur- och samhällsvetenskaplig forskning; samt naturvetenskaplig och teknisk forskning) särskilt den vetenskapliga kvaliteten, innovativiteten och nyhetsvärdet hos den forskning som beskrevs i ansökningarna. De granskade även de sökandes kompetens, färdigheter, sakkunskap och förväntade resultat.

Beviljandegraden var 6 procent. Konkurrensen var extremt hård, så även flera ansökningar som fick utmärkta betyg fick avslag.

”Utlysningen visar att Finland bedriver internationellt högkvalitativ forskning inom ett glädjande varierat spektrum av områden”, säger professor Kimmo Nuotio, ordförande för Akademins styrelse och allmänna sektionen, som fattade besluten.

Andelen kvinnor bland de sökande och de finansierade har ökat betydligt. I år utgjorde kvinnor 34 procent av alla sökande, jämfört med 27 procent i den föregående utlysningen 2019. Av de sökande som gick vidare till det andra utlysningssteget var 41 procent kvinnor (2019: 29 procent), och kvinnor utgjorde 47 procent av alla som beviljades finansiering (2019: 30%).

När de nya akademiprofessorerna inleder sitt arbete i januari nästa år finns det sammanlagt 23 akademiprofessorer, varav nio är kvinnor. Tio av de nuvarande akademiprofessorerna avslutar sina finansieringsperioder i slutet av 2025.

I fortsättningen planerar Finlands Akademi att öppna akademiprofessorutlysningen ungefär vart tredje år.

Akademiprofessorer 1.1.2026–31.12.2031:

• Jani Erola (sociologi, demografi; Åbo universitet)
• Sarah Green (antropologi och etnologi; Helsingfors universitet)
• Tuomas Hytönen (matematik; Aalto-universitetet)
• Johanna Ivaska (cell- och molekylärbiologi, biokemi och biofysik; Åbo universitet)
• Jari Kaukua (filosofins historia, historievetenskap, teologi; Jyväskylä universitet)
• Sari Kivistö (historievetenskap, litteraturforskning; Tammerfors universitet)
• Maria Lasonen (teoretisk filosofi; Helsingfors universitet)
• Ari Mähönen (växtbiologi, utvecklingsbiologi och fysiologi; Helsingfors universitet)
• Mikko Möttönen (fysik, nanovetenskap och -teknik; Aalto-universitetet)
• Otso Ovaskainen (ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi, numerisk dataanalys; Jyväskylä universitet)
• Minna Palmroth (rymdfysik, fluid- och plasmafysik; Helsingfors universitet)
• Hanna Vehkamäki (meteorologi och atmosfäriska vetenskaper, klimatforskning; Helsingfors universitet)
• Aki Vehtari (numerisk dataanalys, statistik; Aalto-universitetet)
• Vladislav Verkhusha (biokemi och biofysik, biomedicin; Helsingfors universitet)
• Anu Wartiovaara (biomedicin, cell- och molekylärbiologi; Helsingfors universitet)