Programmet för spetsforskningsenheter 2026–2033

Blande, James UEF; Hao, Liqing UEF; Hellén, Heidi FMI; Huynh, Tan Phat ÅA; Joutsensaari, Jorma UEF; Kivimäenpää, Minna Luke; Pinto Zevallos, Delia Milagros UEF; Salminen, Juha-Pekka ÅU

En mängd olika ekologiska interaktioner i skogsekosystem förmedlas av biologiska kemikalier. Dessa inbegriper flyktiga föreningar som fungerar som informationsbärande lukter samt försvarsrelaterade toxiner. Den senaste tidens forskning visar att luftföroreningar påverkar kemiskt förmedlade interaktioner på komplexa sätt. Fynden tyder på att informationen som kodas i kemiska signaler kan förändras över tid och rum på sätt som tidigare inte har dokumenterats.

Spetsforskningsenheten ACE-Forest undersöker biokemikalier i både jordmiljöer och atmosfäriska miljöer. Forskningen omfattar försvarsrelaterade växtpolyfenoler, flyktiga föreningar och deras reaktionsprodukter i atmosfären. Syftet med spetsforskningsenheten är att inrätta en ny gren av kemisk ekologi som integrerar processer vid gränssnittet mellan biosfären och atmosfären.

Heikkilä, Tero JU; Hakonen, Pertti AALTO; Lado, Jose AALTO; Ojanen, Teemu TU; Prunnila, Mika VTT; Shawulienu, Kezilebieke JU; Sun, Zhipei AALTO; Törmä, Päivi AALTO

Det moderna informationssamhället grundar sig på vår förmåga att bearbeta materialens egenskaper på det sätt som användningsändamålet kräver. Detta är möjligt eftersom vi förstår materialens struktur på en mikroskopisk nivå. Vår förståelse är dock fortfarande bristfällig, eftersom många av materialens makroskopiska kvantegenskaper, till exempel kvantsammanflätning, ännu inte kan kontrolleras fullt ut.

Målet med spetsforskningsenheten för kvantmaterial är att bygga en grund för framtidens materialteknologier. Spetsforskningsenheten producerar grundläggande information om materiens kvantegenskaper genom att utnyttja tvådimensionella material, elektroniska och optiska mättekniker, artificiell intelligens och kvantberäkning. Inom alla dessa områden har den senaste tidens tekniska utveckling varit mycket snabb. Spetsforskningsenheten skapar och karakteriserar nya kvantmaterial för tillämpningar inom elektronik och fotonik.

Katajisto, Pekka HU; Balboa, Diego HU; Helle, Emmi HU; Hietakangas, Ville Ilmari HU; Ikonen, Elina Maria HU; Najumudeen, Arafath Kaja HU; Wartiovaara, Anu HU

Ämnesomsättningen är livets kemiska grund. I en levande organism, såsom människan, är ämnesomsättningen indelad i olika avdelningar. I dessa avdelningar har varje organell, cell och vävnad en egen inre ämnesomsättning. De olika avdelningarna står i samband med varandra, eftersom de sinsemellan byter metaboliska intermediärer på ett strikt reglerat sätt. Avdelningarna bildar ett sammanlänkat och integrerat ämnesomsättningsnätverk, där förändringar i en avdelning även påverkar en annan.

Spetsforskningsenheten för metabolisk integration (MetaScale) undersöker hur ämnesomsättningsnätverk bildas när cellerna differentieras och hur de reagerar på yttre förändringar. Ämnesomsättningen fungerar onormalt vid många sjukdomar, såsom diabetes eller mitokondriella sjukdomar. Spetsforskningsenhetens mål är också att förstå hur ämnesomsättningsnätverkens funktion störs vid dessa sjukdomstillstånd. Denna information tillämpas på utvecklingen av nya precisionsterapier.

Kivimäki, Ville FLS; Savolainen, Ulla HU; Vahtikari, Tanja TU; Östman, Ann-Catrin ÅA

Spetsforskningsenheten för humanistisk nationalism undersöker nationalism särskilt ur historiska och kulturella perspektiv inom minnesforskning. Spetsforskningsenheten utreder hur människors erfarenheter, känslor och minnen samverkar med de nationella betydelsesystemen och hur en nation byggs upp genom mänsklig verksamhet.

Vid enheten används och utvecklas tillvägagångssätt och begrepp inom vardaglig och personlig nationalism, minoritetsnationalism, minnesforskning, nationell likgiltighet samt kritisk arkivforskning. Målet med spetsforskningsenheten är att utreda hur nationalismen fungerar i praktiken och hur den påverkar olika befolkningsgruppers liv samt att fördjupa förståelsen för nationalismens olika uttrycksformer och funktioner.

Lummaa, Virpi ÅU; Laippala, Veronika ÅU; Onkamo, Päivi ÅU; Vesakoski, Outi ÅU

Människans biologiska, språkliga och kulturella mångfald har utvecklats som ett resultat av kontinuerliga kontakter. Spetsforskningsenheten för mänsklig mångfald HuDi-Con kombinerar genetik, livscykelforskning, datorbaserad historisk språkvetenskap och digital språkforskning.

Spetsforskningsenheten skapar ett nytt perspektiv på hur människors kontakter har format den nuvarande mångfalden och hur de kommer att påverka kommande generationer. Vid enheten arbetar evolutionsbiologer, befolknings- och språkvetare, forskare i artificiell intelligens samt arkeologer. I forskningen utnyttjas samlat material som är unikt även på global nivå. Forskningsresultaten från enheten främjar migrations- och integrationspolitiken samt forskningen inom folkhälsa. Resultaten stöder också prognostiseringen av framtida genetiska, kulturella och epidemiologiska förändringar.

Mäkinen, Taija HU; Jacquemet, Guillaume ÅA; Sahlgren, Cecilia ÅA; Vaahtomeri, Kari HU

Immunsystemet skyddar kroppen mot sjukdomsalstrare och sjukdomar och de senaste årens genombrott inom immunoterapier har särskilt förbättrat behandlingen av cancer. Å andra sidan kan en obalans i immunsystemet upprätthålla en kronisk inflammation eller utlösa autoimmuna sjukdomar. Även om förståelsen för immunsystemets omfattande reglering av hela kroppen har ökat, blir det allt tydligare att avgörande reglering också sker i inflammatoriska områden. Kunskapen om dessa lokala mekanismer är dock fortfarande begränsad.

Vid spetsforskningsenheten IMMENs utreds hur lymfkärlens endotelceller kommunicerar med immuncellerna och styr deras funktion. Spetsforskningsenheten utvecklar nya metoder och verktyg för att undersöka dessa interaktioner. Genom att klarlägga de molekylära grunderna bakom lokal immunreglering skapas förutsättningar för mer precisa och effektiva behandlingsstrategier i framtiden.

Palmroth, Minna HU; Aikio, Anita UU; Juusola, Liisa FMI; Kilpua, Emilia HU; Praks, Jaan AALTO; Vainio, Rami ÅU

Utnyttjandet av jordens närrymd genomgår en dramatisk förändring. Den kommersiella användningen av rymden samt regleringen och geopolitiken i anslutning till rymden förändras. Dessutom ökar behovet av den gröna och digitala omställningen snabbt. Alla dessa faktorer bygger i allt högre grad på satellitteknik, vilket innebär att samhället blir alltmer beroende av rymden. Särskilt viktigt i framtiden är användningen av mycket låga omloppsbanor, under 450 kilometer, samt satelliternas tillförlitlighet i extrema rymdväder.

Spetsforskningsenheten för rymdresiliens SpaceResilience samlar Finlands bästa forskning i rymdfysik och rymdteknik i samma konsortium. Konsortiets globalt unika kombination av mätningar och modelleringsmetoder för närrymd-jordsystemet erbjuder ny kvantitativ information om områdets egenskaper under både normala och extrema rymdväder. Enheten förbättrar på ett avgörande sätt samhällets tolerans, det vill säga resiliens, under ständigt föränderliga rymdförhållanden.

Pihlström, Sami HU; Kivistö, Sari TU; Koistinen, Timo HU; Mäkinen, Virpi HU; Utriainen, Terhi HU

Enligt meliorismen (lat. melior = bättre) är världen varken den sämsta eller den bästa möjliga, utan den kan förbättras genom människans egna handlingar. I det melioristiska tänkandet är det positiva slutresultatet varken oundvikligt (optimism) eller omöjligt (pessimism), men vi kan hoppas på det om vi aktivt gör vårt bästa. Ett seriöst hopp måste i vår tid erkänna realiteterna i människans tillstånd och kritisera naiv optimism. Även om lidandet på ett grundläggande sätt karakteriserar mänskligheten, har lidandets filosofi inte en tillräckligt central ställning i den filosofiska forskningen.

Den tvärvetenskapliga spetsforskningsenheten för filosofi om melioristiskt lidande sätter lidandet i centrum för den filosofiska granskningen och fördjupar förståelsen för lidandet och förhållningssättet till det. Utgångspunkten för spetsforskningsenheten är den melioristiska tanken att världen kan och bör förbättras med successiva mänskliga insatser. Genom att integrera filosofiska och mer allmänt humanistiska perspektiv utvecklar enheten en empiriskt förankrad, pragmatisk och melioristisk filosofi om lidande. Forskningsarbetet vid spetsforskningsenheten förnyar både den akademiska och den samhälleliga debatten.

Tuittila, Eeva-Stiina UEF; Aalto, Tuula FMI; Lohila, Annalea FMI; Rautiainen, Miina AALTO; Väliranta, Minna HU

Spetsforskningsenheten för myrar, klimatförändring och restaurering undersöker den pågående förändringen i de norra myrmarkerna: Hur påverkar klimatförändringen myrarnas mångfald och klimatresponsen och hur påverkar den kommande omfattande restaureringen myrarna i Finland och övriga Europa? Spetsforskningsenheten undersöker också hur man fattar beslut om restaurering om dess konsekvenser för den biologiska mångfalden och klimatet är motstridiga. Enhetens forskning kombinerar innovativt långa tidsserier, paleoekologi, fjärranalys, experimentell ekologisk forskning, modellering och forskningsmetoder för pluralistiskt beslutsfattande.

Forskningen genomförs som ett gemensamt projekt för forskare vid Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Meteorologiska institutet i samarbete med ledande internationella forskare och intressentgrupper inom branschen. Spetsforskningsenheten utbildar unga experter att lösa problem som kräver tvärvetenskaplig förståelse.

Valkonen, Sanna LU; Viikari, Lotta LU; Virtanen, Pirjo HU

I ursprungsfolkens tänkande samt i deras politiska och rättsliga ordningar existerar människan och miljön i relation till varandra: tillsammans med andra levande varelser bygger människor upp gemensamma samhällen.

Spetsforskningsenheten för flerdimensionell rättvisa i ursprungsfolkens samhällen undersöker människans yttersta ansvar att sörja för ett gott och rättvist liv inom hela biodiversiteten. Spetsforskningsenheten utvecklar begreppet flerdimensionell rättvisa, som å ena sidan beskriver den förståelse för rättvisa som grundar sig på ursprungsfolkens relationella förhållande till världen och å andra sidan öppnar möjligheten för en radikal omprövning av de västerländska rättssystemen. Forskningen vid spetsforskningsenheten grundar sig på ursprungsfolkens tänkande, kunskapsformer och begrepp som förs in i dialogen med den humanistiska, samhällsvetenskapliga, miljövetenskapliga och rättsvetenskapliga forskningen.

Vuorinen, Aleksi HU; Kankainen, Anu JU; Kortelainen, Markus JU; Nättilä, Joonas HU; Poutanen, Juri ÅU

Neutronstjärnor är hoppressade rester av massiva stjärnor som innehåller det tätaste ämnet i universum: en tesked neutronstjärna väger svindlande 10 miljoner ton. Trots deras ringa storlek har man under de senaste åren fått omfattande ny information om neutronstjärnorna och ämnet i dem med hjälp av gravitationsvågs- och röntgenmätningar.

Den nya spetsforskningsenheten för neutronstjärnfysik samlar experter inom kärn-, partikel- och astrofysik vid finländska universitet inför en gemensam utmaning. Enhetens mål är att förbättra förståelsen för neutronstjärnornas struktur och egenskaper samt lösa de grundläggande frågorna om stjärnornas fysik. Arbetet fokuserar bland annat på stjärnornas ytskikt samt magnetosfärens struktur och dynamik och syftar till att lösa frågan om källan till tunga grundämnen och radioblixtar. Dessutom utreds om kärnan i de tunga neutronstjärnorna innehåller en helt ny form av ämne, kvarkämne.