FI EN

Programdirektörer: Kontinuiteten i försöken inom forskningsprojekten bör säkras

Eveliina Saari är ledande forskare på Arbetshälsoinstitutet och Riitta Kosonen är professor på Aalto-universitetet. Författarna verkade som programdirektörer under åren 2016–2019 i fyra forskningsprogram i den strategiska forskningen: Saari koordinerar programmen – Kunniga arbetstagare – framgångsrik arbetsmarknad samt Hälsa, välfärd och levnadsvanor och Kosonen koordinerar programmen Säkerhet i en nätverksbaserad värld och Ett urbaniserande samhälle.

När projektens finansiering tar slut stannar en bredare spridning för lätt i samhället av de utvecklade lösningarna och försöken samt utplånar de upprättade samarbetsnätverken. Programdirektörerna Eveliina Saari och Riitta Kosonen funderar i sin blogg på lösningar för att ta vara på arbetet i projekt som avslutas och för att fortsätta det.

Den strategiska forskningen strävar efter en stark samhällelig effekt och interaktivitet under projektens hela livscykel. Utöver inverkan genom kunskap har programmen utarbetat försök där man kan söka och prova nya lösningar för samhälleliga frågor samt undersöka förändringarna som de åstadkommer. Detta är enligt tidsandan eftersom man i Finland redan under förra regeringsperioden har främjat försökskulturen som ett sätt att förnya.

I de treåriga forskningsprojekten som avslutas på sommaren 2019 har man utvecklat nya digitala applikationer och gruppmetoder för förebyggandet av typ 2-diabetes, bättre återhämtning från arbete, förebyggande av mentala problem och förebyggande av olika människogruppers utanförskap. I projekt som behandlar invandring har man med goda resultat förverkligat olika modeller för mentorstöd och individuell aktivering som stöd för integration och sysselsättning för invandrare.  Stadsforskarna har å sin sida skapat workshoppar för de boende för planering av Hiedanranta i Tammerfors.

I forskningsprojekten har försöken fått bästa möjliga stöd och utvecklingsplattform. En ny tjänst har kunnat provas med verkliga användare under en begränsad tid och man har lärt sig vad som fungerade och vad som inte fungerade i försöket. En systematisk utvärdering av försöken har skett på ett naturligt sätt i forskningsprojektet. I forskningsprojekten har man lärt sig att det är värt att ta med aktörer som beslutar om resurserna i utvärderingen av försöken så att de förstår potentialen med ett nytt försök och förbinder sig vid åtgärderna att sprida dem. Upphörd finansiering av projekten stoppar ändå för lätt en större spridning i samhället även av försök som har bra effekt. Finansiering som upphör i forskningsprojekt som forskar om försök kan komma som en överraskning för praktiska aktörer med tanke på försökets kontinuitet. 

Vad är då lösningen på avbrutna försök? Om försöken har potential för rörelseverksamhet kan man söka finansiering för marknadsföringen från bl.a. Business Finland. För detta behövs en forskare som är beredd att övergå från forskare till företagare. Ofta vill forskarna hellre fortsätta att forska och då finns ingen aktör som åtar sig att sprida försöket. Spridning av samhälleliga verksamhetsmodeller är å sin sida beroende av en politisk vilja och av att man riktar gemensamma resurser till spridningen av försöken. Aktörer i organisationer har på senare tid lyft fram behovet av en större finansiering i fortsättningen för dessa s.k. sociala innovationer. Även spridningsskedet av försök skulle dra nytta av effektforskningen jämsides med dem.

Ett bra exempel på en verksamhetsmodells lovande fortsättning efter Strategiskt forskningsprojekt är verksamhetsmodellen som StopDia-projektet byggt upp tillsammans med organisationer inom hälso- och sjukvård. Den består av en elektronisk bedömning av diabetesrisk, små gärningar som att erbjuda en applikation för ändrad livsstil samt gruppvägledning vid sidan om den. Ca 3000 personer som hör till riskgruppen för diabetes har deltagit i StopDia-modellens effektforskning. Det är klart att positiva effekter och att dessa görs synliga främjar etableringen av modellen till en permanent verksamhet i de deltagande landskapen. En nationell utbredning av en verksamhetsmodell kan ändå vara utmanande utan stöd från ett nytt forskningsprojekt.

Ett bra exempel i en stadsplaneringskontext är området Hiedanranta i Tammerfors där forskarna i projektet Ketterä kaupunki (Dwellers in Agile Cities) har ordnat många olika workshoppar och fortsatt till att bygga en offentlig bastu i samarbete med staden och stadsborna. Försöken kan vara snabba workshoppar, men ofta är de längre processer som rör stadsutveckling där forskarna har haft en central roll som producenter av ny information samt som förmedlare av den. Hiedanranta som en försöksplattform för stadsutveckling fortsätter i den strategiska forskningens ORSI- och CICAT-projekt, men med ett lite annat fokus.

Erfarenheterna från den strategiska forskningens projekt visar att det skulle vara bra att skapa finansieringsformer i Finland för stöd och forskning vid spridningen av samhälleliga försök som konstaterats ha effekt. Av den systematiska utvärderingen som sker i forskningsprojekten får aktörerna som i praktiken utvecklar försöket även en betydelsefull inspiration för sitt utvecklingsarbete samtidigt med spridningen av försöken. Forskarna har i allmänhet haft en uppgift både i den gemensamma utvecklingen av verksamhetsmodellen och i förmedlandet av kunskapen från den till aktörer i praktiken. Man skulle få ut en större samhällelig effekt av försöken om forskarna hade resurser att följa kontinuiteten i försöken och att främja spridningen av dem till praxis även på andra håll än på enstaka försöksplattformar.

Genom att kombinera stöd till försök och systematisk utvärdering och forskning av dem skulle Finland kunna vara bland de främsta innovatörerna av samhälleliga konstruktioner.

bild Riitta Kosonen: Janne Lehtinen

bild Eveliina Saari: Maarit Kytöharju

Senast ändrad 25.10.2019
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »