FI EN

En mer hållbar framtid genom metoder från strategisk forskning

 

Joona Lehtomäki är vetenskapsrådgivare och Kyösti Husso praktikant på strategisk forskning.

FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och forskning som finansieras av rådet för strategisk forskning (RSF) har samma mål: lösningar på stora samhälleliga utmaningar. Projekten i strategisk forskning hanterar genomgripande både nationella och globala mål för hållbar utveckling.

FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och forskning som finansieras av rådet för strategisk forskning (RSF) har samma mål: lösningar på stora samhälleliga utmaningar. Rådet för strategisk forskning finansierar långsiktig, problemorienterad forskning av hög vetenskaplig klass som stöder lösningar på betydande problem som det finländska samhället ställs inför. FN:s Agenda 2030 förpliktigar å sin sida de undertecknande länderna, inklusive Finland, att uppnå Agendans 17 centrala och ambitiösa mål före år 2030. Både den strategiska forskningen och Agenda 2030 behandlar omfattande fenomen såsom begränsning av klimatförändringarna och anpassning till denna, förebyggande av ojämlikhet i samhället samt främjande av hälsa och välbefinnande.

Projekten i den strategiska forskningen täcker väl tyngdpunkterna i den nationella hållbara utvecklingen

Vilka är då de mest centrala utmaningarna angående hållbar utveckling ur det finländska samhällets synvinkel? Ett färskt svar på frågan ger projektet POLKU2030 (på finska) av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN-TEAS) som bedömer läget i den finländska politiken för hållbar utveckling efter att målen för Agenda 2030 trädde i kraft. Klimatförändringar, miljöns tillstånd och konsumtion samt ojämlikhet i samhället identifierades i projektets utvärdering som områden som den finländska politiken för hållbar utveckling bör fokusera på. Enligt utvärderingen har dessutom styrkan i politiken för hållbar utveckling i Finland varit delaktighet på en bred front, och därför får målen för hållbar utveckling ett brett godkännande i Finland. I utvärderingen identifierades också ett stort antal speciella behov, varav speciellt intressant ur den strategiska forskningens synvinkel är behovet av oberoende, tvärvetenskapliga och syntetiserande forskningsdata samt interaktiv produktion av dem.

Enligt vår uppfattning täcker projekten i den strategiska forskningen väl de tyngdpunkter i den finländska politiken för hållbar utveckling som identifierats som centrala i utvärderingen i POLKU2030. Exempel på sådana är rapporten Miksi hiilinielut ovat yhteiskuntapolitiikkaa som publicerats av projekten IBC-CARBON, SOMPA och WISE (klimatförändring), Closeloop-projektets politiska rekommendation Yleinen talouskehitys ohjaa kiertotalousinvestointien painotuksia (miljöns tillstånd och konsumtion) samt GLASE-projektets politiska rekommendation Parempia kotoutumisvalmiuksia turvapaikanhakijoille (ojämlikhet i samhället). De ovannämnda rapporterna från projekten är bara några exempel på verksamheten i RSF-projekten, utöver vilka olika projekt och program har skapat även många andra sätt att främja den samhälleliga effekten i sin forskning gällande målen i Agenda2030. Dessa har anordnat evenemang, deltagit i arbetsgrupper, evenemang och rådgivning som stöder och vägleder beslutsfattande på olika nivåer i samhället samt aktivt tagit del av samhällsdiskussionen.

Den strategiska forskningen behandlar många av målen i Agenda 2030

Den strategiska forskningen styrs av lagstadgade mål, en öppen temaberedning, statsrådets temabeslut samt RSF:s beslut om program och finansiering. Den strategiska forskningen kan sålunda inte anses grundas direkt på FN:s mål för hållbar utveckling, men den strategiska forskningen ligger ändå väl i linje med målen i Agenda2030 (bild 1). Speciellt mellan målen 3 (hälsa och välbefinnande), 8 (människovärdigt arbete och ekonomisk tillväxt), 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 10 (fred, rättvisa och bra förvaltning) samt 16 (minskad ojämlikhet) i Agenda2030 och projekten i den strategiska forskningen finns många samband. Dessutom utnyttjas på ett genomgripande sätt forskningsgemenskapens, olika samhälleliga aktörers och ministeriers data och material, inklusive Agenda2030, i den strategiska forskningens temaberedningsprocess. Målen för hållbar utveckling har sålunda använts i beredningen av temaförslag.

 

Bild 1. Sambanden mellan forskningstemana i den strategiska forskningens program (till vänster på bilden) och målen i Agenda2030 (1–17, upptill på bilden). Målen i Agenda2030 placeras enligt tyngdpunkt (till vänster mest samband, till höger minst). Bilden baseras på tjänstemännens uppfattning inom ansvarsområdet för strategisk forskning. Förkortningar i programmet: EQUA: Jämlikhet i samhället, PIHI: Ett klimatneutralt och resurssnålt Finland, TECH: Tekniska omvälvningar och institutioner i förändring, HEALTH: Hälsa, välfärd och levnadsvanor, SECURITY: Säkerhet i en nätverksbaserad värld, URBAN: Ett urbaniserande samhälle, WORK: Kunniga arbetstagare – framgångsrik arbetsmarknad, CITIZEN: Föränderlig förvaltning och aktivt medborgarskap, ADAPT: Anpassning som förutsättning för hållbar tillväxt, GROWTH: Nycklar till hållbar tillväxt, CULT: Kultur i ett allt mer teknifierat samhälle, FOOD: Mot ett hållbart, hälsosamt och klimatneutralt livsmedelssystem, IMPRES: Innovativa material och tjänster som främjar resurssmart och hållbar utveckling, STEER: Det allmännas ändrande roll och möjligheter att styra samhällsutvecklingen.

Det krävs mycket arbete för att nå målen i Agenda2030 och den strategiska forskningen kan hjälpa till

Den strategiska forskningen har mycket att ge även i fortsättningen när Finland och hela världen kämpar för att nå målen i Agenda 2030. En rapport om global hållbar utveckling (GSDR)  som nyligen publicerades av FN  är det senaste betydande sammandraget av hur forskningen och dess finansiering har en väsentlig betydelse för implementeringen av målen för hållbar utveckling. Den strategiska forskningen har återigen många likheter med de presenterade åtgärderna i rapporten. Enligt GSDR:s rapport främjar effektiv interaktion mellan intressentgrupper att information sprids och därmed att målen för hållbar utveckling uppnås. Nätverket av intressentgrupper i projekten inom strategisk forskning når vidsträckt olika delområden i samhället såsom företag, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadsorganisationer och offentliga organisationer på nationell nivå både i Finland och utanför landets gränser. Härigenom skapar den strategiska forskningen som ett finansieringsinstrument förutsättningar för spridningen av forskningsdata och för samhällelig effekt samt för förverkligandet av målen i Agenda2030.

GSDR efterlyser finansiering av målinriktad och lösningsorienterad forskning för att uppnå målen i Agenda2030. RSF finansierar fenomenbaserad och lösningsorienterad forskning där man strävar efter att ta fram kunskap om och lösningar på betydande samhällsproblem. I den lösningsorienterade forskningen är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid förhållandet mellan forskning och beslutsfattande, vilket betonas i en betydande omfattning även i förverkligandet av målen i Agenda2030. Förhållandet mellan den som producerar information och den som använder den betonas i granskningen av samhällelig effekt, vilket är en av grunderna för strategisk forskning. Strategisk forskning är inte unikt globalt sett, men något helt motsvarande finansieringsinstrument finns inte såvitt vi vet. Därför skulle det kunna vara fördelaktigt att i fortsättningen ytterligare förstärka den strategiska forskningens internationella dimension både ur forskningens och interaktionens synvinkel. Liksom målen för Agenda2030 är många utmaningar i det finländska samhället och som behandlas i den strategiska forskningen möjliga att lösa endast i en internationell referensram.

Målen i Agenda2030 är ambitiösa. Målen tar itu med komplexa utmaningar såsom ojämlikhet och klimatförändringar. För att målen ska kunna uppnås krävs tvärvetenskaplig forskning som har samhällelig effekt, och långsiktig forskning som finansieras av RSF svarar för sin del på utmaningarna som komplexiteten framkallar. Därigenom har den strategiska forskningen en betydande roll i förverkligandet av FN:s mål för hållbar utveckling i Agenda2030.

 

* Riksdagens framtidsutskott bad rådet för strategisk forskning om en redogörelse för hur målen i Agenda 2030 syns i RSF:s programverksamhet. 11.9.2019 hördes RSF:s ordförande Kimmo Nuotio av utskottet angående Agenda 2030 och dess synlighet i finansieringsinstrumentet.

 

 

Senast ändrad 22.10.2019
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »