FI EN

Forskningsrådet för kultur och samhälle finansierar 31 nya forskardoktorer

7.5.2020

Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beviljat finansiering för 31 nya anställningar som forskardoktor. Forskningsrådet anser det viktigt att stödja vetenskapligt lovande självständiga forskardoktorer som befinner sig i en tidig fas av forskarkarriären inom forskningsrådets olika forskningsområden. I forskningsrådets finansieringsbeslut lades särskild vikt vid hög vetenskaplig kvalitet och den sökandes kompetens, akademiskt och samhälleligt genomslag samt vetenskaplig förnyelse.

Den totala finansieringen uppgår till cirka 7,4 miljoner euro. Finansieringen beviljas för tre år. Beviljandegraden var 13 procent. Cirka 61 procent av de finansierade forskardoktorerna var kvinnor. Andelen kvinnor bland de sökande var 62 procent.

Enligt forskningsrådets ordförande Sami Pihlström var konkurrensen om forskardoktorsfinansieringen åter hård: ”Genom finansieringen vill vi lyfta fram de bästa forskarna i den unga generationen och stödja deras kompetens som självständiga vetenskapsidkare. I besluten betonade vi projektens kvalitet och genomslagskraft samt potentialen för vetenskaplig förnyelse. Samtidigt fäste vi uppmärksamhet vid det breda spektrumet av vetenskapsgrenar som forskningsrådet företräder.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Exempel på finansierade forskare:

Jarno Hietalahti från Jyväskylä universitet undersöker förhållandet mellan humor och (o)fullständighet genom att undersöka humorns möjligheter och gränser. Hietalahti ska analysera om en allsmäktig varelse kan ha humor och hurdan humor skulle finnas i en perfekt värld. Han ska också utforska om vi kan skratta inför apokalypsen eller om en artificiell intelligens kan ha humor. Skratt uttrycker och stärker ofta tvivelaktiga stereotyper, men humor kan också uttrycka sympati och solidaritet. Projektets mål är att visa hur och varför humor är en av de viktigaste mänskliga egenskaperna och hur skratt återspeglar mänskligheten under rådande förhållanden.

Lilli Kimppa från Helsingfors universitet ska ta reda på hur hjärnan lär sig olika slags ljud med hjälp av repetition hos vuxna med läsproblem och barn som har en ärftlig risk att drabbas av lässtörningar. Läs- och skrivsvårigheter är en allmän inlärningsstörning som gör det svårare att behandla hörseldata och särskilt ljud. Det är oklart varför läs- och skrivsvårigheter försvagar auditiv inlärning. Kimppa ska undersöka hur inlärningsmekanismerna i hjärnan fungerar genom att mäta förändringar i hjärnresponsen mot repeterade stimulanser med varierande komplexitet genom magnetoencefalografi. Dessutom utreder hon med hjälp av diffusionstensoravbildning vilka banor av den vita hjärnsubstansen som är kopplade till dessa inlärningsmekanismer. Hennes hypotes är att vid lässtörningar är förändringarna i responsen mindre för både bekanta och nya ljud, vilket skulle tyda på ineffektiv inlärning och försvagade läsförutsättningar.

Antti Lindfors från Helsingfors universitet undersöker biohacking som ett sätt att utveckla och optimera sig själv och som en växande hälsotrend på 2010-talet. Lindfors kombinerar folkloristik, språkvetenskap och semiotisk antropologi samt somaestetik, som behandlar de estetiska dragen hos människans fysiska kropp. Projektet fokuserar särskilt på neurovetenskapliga konsekvenser och tillämpningar av biohacking samt på biohackare som förmedlare och populariserare av vetenskaplig kunskap. Lindfors kommer att utnyttja mediematerial och populationsvetenskaplig litteratur samt intervjuer, enkäter och etnografiskt fältarbete. Forskningsprojektet kommer att auktorisera officiell och frivillig hälsokunskap samt biohackingens uppfattningar om självet och hälsa.

Jenny Paananen från Åbo universitet ska genomföra ett mångvetenskapligt projekt för att undersöka interaktionen mellan vårdpersonal och närstående till minnessjuka personer. På grund av den pågående vårdkrisen i Finland är forskningsfrågan aktuell. De anhörigas interaktiva roll i vården har fått liten uppmärksamhet i tidigare undersökningar. I projektet utnyttjas videor om växelverkan inom minnessjukvården, enkäter som kartlägger interaktionens kvalitet och gruppintervjuer med yrkesutbildade personer inom vårdbranschen. Projektet ska ta fram information om närståendeinteraktionens dynamik och utmaningar inom vården av minnessjuka samt främja den praktiska tillämpningen av resultaten. Dessutom produceras utbildningsmaterial för vårdpersonal och Minnesförbundet.

 

 

 

 

 

Mer information

Finlands Akademi, kommunikationen
webbinformatör Vesa Varpula
tfn 0295 335 131
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 7.5.2020
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »