FI EN

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade samarbete och forskning på vetenskapligt hög nivå i bidragsbeslut om forskardoktorer

27.4.2020

Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering för 33 nya anställningar som forskardoktor. I sitt val av forskardoktorer betonade forskningsrådet ansökningar av hög kvalitet och sökandenas kvalifikationer, men i år särskilt också de sökandes existerande nationella och internationella samarbetsnätverk. Syftet med att bidrag för anställning som forskardoktor är att ge en möjlighet för de mest lovande forskarna som nyligen avlagt en doktorsexamen att kvalificera sig för krävande forsknings- eller expertuppdrag och stödja dem i att ta steget mot en självständig forskarkarriär.

Forskningsrådet kommer att använda 9 miljoner euro för att finansiera de nu aktuella forskardoktorerna under en period på tre år. Beviljandegraden var omkring 16 procent. I år var cirka 73 procent av de finansierade forskardoktorerna kvinnor, medan kvinnorna stod för 58 procent av alla sökande.

”Ansökningarna höll en mycket hög nivå i år. Finansiering beviljades lovande forskare med innovativa ansökningar av särskilt hög kvalitet som även omfattade internationellt samarbete”, säger Ursula Schwab, som är ordförande för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som forskardoktor fick betyget 6 eller 5.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också forskardoktorerna ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Finansieringen är avsedd för forskarens lön, personliga forskningskostnader och internationell och nationell mobilitet.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera forskardoktorer med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Nina Mars vid Helsingfors universitet forskar kring ärftlig bröstcancer. Individens ärftliga benägenhet att insjukna i bröstcancer kan undersökas genom anlagsbärartest av kända gener som ökar risken, men bröstcancer kan även ärvas genom ett antal andra genetiska risklokus på olika ställen i genomet. Den kombinerade effekten av dessa områden kan mätas med genetiska riskpoäng som tydligt identifierar kvinnor med ökad risk för bröstcancer. Nina Mars forskning använder sig av data i finländska register och uppgifter om de nästan 500 000 deltagarna i forskningsprojektet FinnGen. I studien undersöks om riskbedömningen av bröstcancer kan bli mer specifik genom att förutom de genvarianter som ökar risken för bröstcancer även beakta genetiska riskpoäng. Målet är att ta reda på om riskpoäng kan användas för att bedöma behovet av en individualiserad bröstcancerscreening eller prognosen för bröstcancer.

Carolina Voigt vid Östra Finlands universitet har för avsikt att utreda vilken roll det arktiska området spelar i klimatförändringen. Det arktiska området värms upp dubbelt så snabbt jämfört med andra delar av världen och arktiska ekosystem är viktiga med tanke på klimatförändringen på grund av deras stora kollager. När det arktiska området värms upp kan lagren av kol frigöras i atmosfären i form av växthusgaser. Det är känt att arktiska myrar är stora källor till metan, men det är mindre känt hurdan förmåga mineraljorden på tundran har när det gäller att binda metan. Projektet ger kunskap om hur metansänkorna varierar på dygnsnivå och årstidsnivå, och vilka miljöfaktorer som reglerar inbindning av metan. Inom ramen för projektet kan gasflödesmätning med modern högprecisionsteknik i kombination med isotopmetoder och mikrobiologiska undersökningar ge ny information om huruvida det arktiska området kan vara en underskattad metansänka.

Petteri Hyvärinen vid Aalto-universitetet har för avsikt att utveckla metoder för att identifiera individer med ökad risk för sådana hörselskador som buller har gett upphov till. Exponering för höga ljud kan leda till hörselnedsättning, men effekterna av buller är mycket individuella. Idag upptäcks hörselskador vanligen först när hörselskärpan redan blivit betydligt sämre. Därför finns behov av mer mångsidiga hörselindikatorer för att undersöka hörselsystemets individuella och direkta reaktion på bullerexponering. Förebyggande åtgärder kunde vidtas innan oåterkalleliga förändringar sker i hörseln om individer med den högsta risken för bullerskador går att identifiera. I Hyvärinens forskning följer man denna reaktion på och återhämtning från den dagliga ljudmiljön med en hörselundersökningsmetod som tagits fram för en mobil enhet.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansirerar forskardoktorer med 9 miljon euro

Mer information:

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsexpert Pekka Rautio
tfn 0295 335 040
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Senast ändrad 27.4.2020
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »