FI EN

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade hög vetenskaplig kvalitet och internationalitet i bidragsbesluten om akademiforskare

27.4.2020

Finlands Akademins forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö har beviljat finansiering för 24 nya anställningar som akademiforskare. I sitt val av akademiforskare betonade forskningsrådet ansökningar av hög kvalitet och sökandenas kvalifikationer men även om karriären tydligt pekar uppåt och potential finns för vetenskapligt nytänkande.

Syftet med bidrag för anställning som akademiforskare är att ge lovande forskare omfattande och mångsidiga möjligheter att bedriva oberoende forskning och bilda en egen forskningsgrupp samt utveckla forskningen inom det egna området. Akademiforskarna förväntas ha goda nationella och internationella samarbetsnätverk och de uppmuntras även till internationellt samarbete.

Forskningsrådets totala finansiering för anställningarna uppgår i år till cirka 10,5 miljoner euro. Akademiforskarna beviljas finansiering för fem år. Sammanlagt 167 ansökningar inlämnades och av dessa finansierades omkring 14 procent. 46 procent av de finansierade är kvinnor, medan andelen kvinnliga sökande var 58 procent.

”Forskningsrådet beviljade finansiering till ansökningar av hög kvalitet som lämnats in av forskare med uppåtgående karriärer och goda internationella nätverk”, säger Ursula Schwab, som är ordförande för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö. Alla finansierade ansökningar för anställning som akademiforskare fick betyget 6 eller 5.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också akademiforskare ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Den nu beviljade finansieringen är avsedd för akademiforskarens lön. Dessutom kommer de finansierade forskarna senare att få en separat inbjudan att ansöka om finansiering av forskningskostnader med tanke på forskningsgruppens utgifter.

Forskningsrådet beviljade finansiering till flera akademiforskare med hög vetenskaplig kompetens, till exempel:

Rogerio de Figuereido vid Åbo universitet bedriver forskning i syfte att utveckla mer effektiv immunterapi för behandling av melanom. Vid avancerat melanom sprider sig cancercellerna från primärtumören via blodomloppet till andra organ i kroppen och då är operation, strålbehandling och kemoterapi inte lika effektiva som i tidiga cancerstadier. Immunterapi stärker kroppens naturliga försvar som då kan oskadliggöra cancercellerna, men hos många patienter utvecklas resistensmekanismer mot immunterapi. Melanomcellerna kan producera MIF-protein, som stänger av kroppens naturliga försvar och minskar effekten av immunterapin. Tanken med de Figuereidos forskningsprojekt är att använda MIF-uttrycket för att identifiera de patienter som gynnas av immunterapi. När det gäller olämpliga patienter kommer strategier att utvecklas som neutraliserar MIF och återställer kroppens förmåga att döda cancerceller. På så sätt kan fördelarna med immunterapi erbjudas allt fler patienter.

Bartosz Adamczyk vid Naturresursinstitutet forskar kring de biogeokemiska cyklerna av kol och kväve. Frågan är viktig eftersom klimatförändringen till följd av mänsklig aktivitet kan leda till att de nordliga ländernas skogar går från att vara kolsänkor till att bli kolkällor när organiskt material bryts ned. Hittills är lite känt om växelverkan mellan marken och växterna liksom dess betydelse för markens förråd av kol bland annat på grund av forskningsmetodernas begränsningar och bristen på dem. Inom ramen för projektet undersöks vilken betydelse växternas sekundära föreningar har i regleringen av kol- och kvävecyklerna i laboratorieskala, mikrokosmos och fältförsök. Mer kunskap om de mekanismer som knyter an till interaktionerna mellan marken och växterna gör det möjligt för oss att upprätthålla produktiviteten i våra skogsmarker liksom förutspå och mildra konsekvenserna av klimatförändringen.

Carita Lindstedt-Kareksela vid Jyväskylä universitet forskar i samarbetets och fuskets evolution. Samarbete gynnar ofta organismer, till exempel för att försvara sig mot rovdjur eller parasiter. Problemet är emellertid att fuskarna får samma gemensamma fördelar utan att delta i de kostnader som själva samarbetet ger upphov till. I projektet undersöks hur det är att leva och samarbeta i en grupp samt hur de fördelar och kostnader detta medför varierar i olika miljöer. Resultaten ger information om evolutionära ekologiska processer som formar utvecklingen av samarbetet. Dessutom kommer forskningen att ge ytterligare information om hur samarbete kan leda till att populationer snabbare anpassar sig till snabbt föränderliga miljöförhållanden. Den insamlade informationen kan även användas för att i föränderliga miljöförhållanden förutspå beståndsvariationer hos sådana skadedjur som samarbetar för att försvara sig mot predatorer. Dessutom belyser studien vilken roll naturliga fiender har när det gäller att kontrollera skadedjursbestånd.

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö finansirerar akademiforskare med 10,5 miljon euro

Senast ändrad 27.4.2020
  • FINLANDS AKADEMI
  • Hagnäskajen 6
  • PB 131
  • 00531 Helsingfors
Följ oss:
FacebookTwitterYoutubeSlideshare
VÄXEL 0295 335 000
REGISTRATORS-
KONTOR
0295 335 049
FAX 0295 335 299
   
E-POST fornamn.efternamn@aka.fi
ÖPPETTIDER mån–fre 8.00–16.15
   
SÖK MEDARBETARE »
DATASKYDD »
KONTAKTINFORMATION & FAKTURERING »
FRÅGA OCH TYCK TILL »